Ulrik Volgsten – författare

Since the beginning of human civilization, music has been used as a device to control social behavior, where it has operated as much to promote solidarity within groups as hostility between competing groups. Music is an emotive manipulator that influences attitude, motivation and behavior at many levels and in many contexts. This volume is the first to address the social ramifications of music’s behaviorally manipulative effects, its morally questionable uses and control mechanisms, and its economic and artistic regulation through commercialization, thus highlighting not only music’s diverse uses at the social level but also the ever-fragile relationship between aesthetics and morality.

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger.  

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist.

Innehåll

Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn?

Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar

Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt

Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper

Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung

Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer

Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid

Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden

Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718

Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen 

Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige

Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live?

Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain

Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria 

Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Vad är musik? Vad är ett musikverk? En låt? Uppfattningarna har skiftat genom århundradena (och årtusendena). Sedan början av 1900-talet hävdar svensk lag att musik främst består av verk : andlig[a] innehåll som bragts i individuell form . Eller som lagen stadgar sedan 1960-talet: musikverk är originella stycken som en upphovsman har skapat . Om verk vid denna tid i huvudsak stod att finna inom konstmusiken, så har föreställningen vid övergången till 2000-talet utsträckts till att också omfatta folkmusik och populärmusik ja till och med mindre delar av en låt kan numera definieras som verk i lagens mening. Lagen bestämmer vad musik är. Men har det alltid varit så? Sen när började lagstiftningen lägga sig i vad musik är? Är inte musikens natur uteslutande en fråga för musiker, kompositörer och låtskrivare?

I denna bok gör musikforskaren Ulrik Volgsten en idéhistorisk genomgång av den västerländska musiksynen, en musikestetisk exposé som visar hur lagar och musiksyn på gott och ont påverkar varandra. Ämnet är viktigt inte minst för den som omfamnar föreställningen att musik är kultur i någon samhällelig eller kollektiv bemärkelse; musik är på god väg att definieras som privat egendom och som sådan är den inte ovillkorligen till för var och en. Men som författaren hävdar i bokens slutord, om historien har något att lära oss är det att den aldrig är given på förhand, aldrig förutbestämd: framtiden kan alltid ta en annan väg .

I Sverige under 1800-talet utspelades en kamp om synen på vad en kompositör är och gör. Är kompositören ett geni med förmåga att skapa nytt ur intet, eller är kompositören en mästare som ger anvisningar för hur man på olika vis kan sätta samman redan befintligt material att framföra? Utgår den originella skaparkraften från den individuella kompositörens personliga karaktär och individuella själsförmågor, eller utgår skaparkraften från folkets kollektiva nationalkaraktär och folksjäl? Är kompositören ett snille eller ett geni? I denna bok granskas de motsatta (idealtypiska) synsätten idealism och nationalromantik. Någon segrande part skulle inte koras förrän en bra bit in på 1900-talet. Den syn på kompositören som trädde fram i ensamt majestät efter andra världskriget det idealistiska geniet (som i Sverige verkade utan att synas, ett genius incognito) var en nödvändighet för den kommersialisering som kom att regleras genom de nya upphovsrättslagarna. Kompositörsrollens omvandling från snille till geni är med andra ord en viktig förutsättning för den problematiska situation som råder sedan millennieskiftet, där rättighetsindustrin i allt högre grad tenderar att begränsa kulturens uttrycksmöjligheter.

Detta är den fristående fortsättningen till Musiken, medierna och lagarna (Gidlunds 2012), om den västerländska synen på musikverket och hur den uppstått och förändrats genom historien.