Ulrika Kärnborg – författare

Hon kallades den ropande flickan. För över tjugofem år sen vittnade Mirjam om övergrepp i familjen som skakade en hel bygd – och försvann sen spårlöst ur offentligheten. Många år senare börjar Rebecka ana att hennes barndomsvän är tillbaka. Gamla minnen tränger sig på: rättegångarna, lögnerna, sveken – och den livsfarliga lojaliteten mellan flickorna. Vem talade sanning? Vem bar skulden? Och hur mycket av det förflutna kan man till sist fly ifrån?"Den ropande flickan" är en mörk och laddad roman om barns vittnesmål och sanningens pris. Med psykologisk skärpa och språklig precision utforskar Ulrika Kärnborg vad som händer när det förflutna vägrar att låta sig tystas. Ett intensivt drama om skuld, makt och vänskap.

”Nattflygare” är första delen i Stormens döttrar, en serie för mellanåldern om flickor i historiska brytningstider. Det finns en lärarhandledning till den här boken.

Jag vill inte skylla det onda som hände på Anna, men på något sätt gör jag det ändå. Nu efteråt minns jag hur det var när hon kom till oss, hur ensam hon verkade, och hur barnslig hennes tunna kropp såg ut. Men jag minns också hennes hårda ögon när de stirrade rakt in i mina.Kristin bor med sin mamma Änggärd i Älvdalen. Hon har ärvt sin mors talang att bota sjuka och om natten kan hon flyga. Då kan hon besöka bybor och läsa deras drömmar. Till deras gård kommer fosterbarnet Anna och med henne sätter ryktesspridningen fart. Kan Kristin använda sina förmågor för att rädda de anklagade från döden?I Sverige avrättades cirka 400 personer för trolldom och verklighetens häxprocesser började i Älvdalen 1667. Ofta var det barn och familjemedlemmar som angav varandra. Vad gjorde det med byarna och framför allt – vad gjorde det med barnen?

Sagt om "Nattflygare"

"Kärnborg skriver rättframt och drivet"Expressen

”En stark och mycket bra bok.”Nathalie Persson, @npboktips

”Nattflygare” är första delen i Stormens döttrar. Andra delen ”Alvablot” utspelar sig i Birka under vikingatid och tredje delen ”Budbärare” utspelar sig i Stockholm under rösträttsrörelsens viktiga år 1911.

Ulrika Kärnborg är författare, dramatiker och kritiker. Hon har tidigare varit kulturredaktör och ledarskribent på DN och Expressen. Ulrika Kärnborg har skrivit flera uppmärksammade fackböcker och romaner, bland annat biografin Fredrika Bremer (2001), och historiska romanerna ”Myrrha” (2008), Saturnus tecken (2016) och Lejonburen (2021) varav de två senare utspelar sig i stormaktstidens Sverige. För Sveriges Radio Drama har hon bland annat skrivit dramaserien ”Maria Víllas död” som nominerades till Prix Italia. Ulrika Kärnborg debuterade som barn- och ungdomsboksförfattare med serien Stormens döttrar.

Stormaktstiden: en tid av erövring och expansion, en nymornad nationalstat som går in i krig på utmattande krig. Rövade rikedomar och överflöd för hovet, en svältande befolkning i ett land med medeltida drag, där oknytt och troll fortfarande befolkar skogarna.

Mitt i detta står kanslern Axel Oxenstierna. Han är en slug man: en karriärist, krigsivrare och maktspelare. Samtidigt märkligt modern. Vem var han egentligen, adelsmannen som överlevde Linköpings blodbad 1600, som förlorade flera barn i sjukdomar, som arbetade, arbetade, arbetade?

Ulrika Kärnborgs roman ställer mannen Axel, »Oxpannan«, i centrum. Av Gustav II Adolf får han uppdraget att hämta hem prinsessan Maria Eleonora av Brandenburg. Giftermålet ska bli det perifera Sveriges biljett till den internationella arenan. Men drottningen är en person med en stark vilja och rivaliteten mellan henne och Oxenstierna om kungens gunst blir allt hårdare. Samtidigt följer vi dvärgen Lisbeta som blir Maria Eleonoras förtrogna.

"Saturnus tecken" är en romanfantasi om den man som la fundamentet till nationen Sverige, och samtidigt en suggestiv och brutal skildring av en brytningstid.

Ulrika Kärnborg är författare, dramatiker och samhällsdebattör. Efter många år som journalist och kritiker romandebuterade hon med "Myrrha" 2008. Hon har också skrivit flera fackböcker.

”Ulrika Kärnborgs prosa är både suggestiv och stilsäker /…/ Jag ser fram emot den planerade uppföljaren, där drottning Kristina lär äntra scenen.”– Jenny Högström, Expressen

”Vi ser ut att ha en svensk Hilary Mantel på gång, en författare som förmår att tränga bakom en knastrig eller panegyrisk historieskrivning och ge liv åt gestalter ur det förgångna. /…/ ’Saturnus tecken’ är en välskriven och mångfacetterad berättelse om mäktiga män, som offrar allt för sin stora uppgift och om deras mer eller mindre maktlösa kvinnor.”– Sven Nyberg, Norrbottens-Kuriren

”Snart är jag som läsare helt förlorad och sträckläser romanen med bara kortare pauser, helt uppslukad av en fiktion som känns mera verklig än något jag läst på länge”– Björn Sandmark, Dala-Demokraten

”så vibrerande och äkta att jag trillar rakt ner i 1600-talet utan filter.”– Oline Stig, Tidningen Vi

"’Saturnus tecken’ är tveklöst ett gediget stycke historisk roman. Tiden får kropp i mustiga miljöskildringar och maktmanipulationerna blottas med eleganta snitt.”– Ann Lingebrandt, Sydsvenskan

”Ulrika Kärnborgs språk är värt en särskilt eloge. Med den stundvis arkaiserande stilen, drastiska formuleringar och de med exakt känsla mättade bilderna.”– Bo-Ingvar Kollberg, Upsala Nya Tidning

”Ulrika Kärnborg har hittat sin nisch och om Hilary Mantels framgångar säger någonting, kan man spå att ’Saturnus tecken’ kommer att ligga på många nattduksbord framöver.”– Kristian Ekenberg, Gefle dagblad

”intima scener färgas in i en stor väv, och avgörande politiska skeenden beskärs från storvulenhet ner till skitig och blodig vardag.”– Carl Erland Andersson, Göteborgs-Posten

"Ulrika Kärnborg suggererar samtidigt fram sitt 1600-tal med ett språk som med sin lediga och sensuella självklarhet vittnar om omfattande inläsning och hårt arbete." Dagens Nyheter

"Stormaktstiden som Ulrika Kärnborg skildrar utvidgas och djupnar med denna roman. /.../ Jag längtar redan efter en tredje del." VLT

"Ulrika Kärnborg har med sina historiska romaner etablerat sig som en lysande berättare./.../ Det verkar som om hon inte kan släppa Stormaktstiden. Det ska vi vara tacksamma över." Jönköpings-Posten"Kärnborgs Kristina är sårbar och självsäker, intellektuell och ytlig, ambitiös, uttråkad, förälskad, kallsinnig, grym och känslig. För att kunna gälla som ett trovärdigt porträtt av en människa - och en intressant romanfigur - är bilden just så motsägelsefull som man kan önska sig." Sydsvenskan"Det är ju mer än ett marknadsföringsknep att hon jämförs med historieromanens regerande mästare Hilary Mantel." Expressen

"Läsningen förflyttar mig verkligen till dessa platser, där intrigerna frodas, plundring, pest och svält plågar befolkningen tillsammans med de eviga krigen. Det är färgstarkt, smutsigt och lastbart och Kristina frestas sexuellt av både kvinnor och män. Hovet pulserar av lust och intriger." Liv Beckström

Trots att hon kämpat i åratal för att göra sig fri från kronan, ångrar hon sig nu bittert. Instängd på slottet Versailles, efter att ha mördat sin stallmästare, tänker Kristina tillbaka på sitt stormiga liv. När hon är sex år gammal dödas hennes far i kriget. Medan kungens kropp forslas från ett slagfält på kontinenten, isolerar sig änkedrottningen i sitt slott. Svarta tyger täcker hennes fönster. Hon sörjer sin make, och att hennes  position är så ogynnsam. I stigande maktlöshet ser hon sitt gamla liv försvinna. Alla de viktiga besluten fattas av männen i Riksrådet. Värre är att de beslutar att skilja henne från dottern.

Drottning Kristina är ett barn, ständigt påpassat, med förväntningar på sig att axla det största av ansvar. Den unga drottningen uppfostras av kanslern Axel Oxenstierna för att ta över styret när hon har åldern inne, men förväntas framförallt bli det gynnsamma parti varpå freden kan vinnas. Vad hon själv vill är det ingen som tänker på, förrän hon tillträder tronen och själv börjar fatta beslut om hur hon vill leva sitt liv. Det blir en maktkamp på liv och död.

I Lejonburen skildrar Ulrika Kärnborg en ensam monark, hennes väg till makten och beslutet att överge den.

Ulrika Kärnborg är författare och dramatiker. Hon debuterade som skönlitterär författare 2008 med den uppmärksammade historiska romanen Myrrha, 2016 utkom Saturnus tecken, som precis som Lejonburen utspelar sig i stormaktstidens Sverige.

Följ med till den andra sidan. Det spökar på sidorna i Granta #4. Från krigets Irak, som hemsöker marinsoldaten i Phil Klays novell, till Sara Stridsbergs krisdrabbade amerikanska spökstad, Ulrika Kärnborgs kollapsade paraguayanska utopi och Johanne Lykke Holms kusliga seans i centrala Köpenhamn. Aase Berg och Fredrik Sjöberg gör upp med tro och vidskeplighet, Karin Tidbeck tar strid för hårt drivna spökskrivare och Janine di Giovanni möts av de döda när hon återvänder till Sarajevo nästan tjugo år efter belägringen. Svenska Granta är del av ett internationellt nätverk med engelskspråkiga Granta som nav. Tidskriften grundades av studenter i Cambridge i slutet av 1800-talet. År 1979 fick den sin nuvarande form som en arena för nyskriven skönlitteratur och litterära reportage. I dag finns Grantaredaktioner i ett tiotal länder världen över, från Kina till Brasilien.

"Är det någon där? Känslan av att vara betraktad blir plötsligt överväldigande." Izapiträdets tårar av Ulrika Kärnborg är en av texterna i Granta #4: Spöken. Granta är en tidskrift som lyfter fram starka berättelser och oväntade perspektiv. Noveller och romanutdrag samsas med reportage och självbiografiska berättelser, nyskrivet svenskt material med översättningar, och etablerade skribenter med nya röster. Svenska Granta bygger på ett nära samarbete med såväl den engelskspråkiga förlagan som det tiotal andra systerutgåvor som de senaste åren startats runt om i världen. Tidskriften utkommer två gånger om året. Ett urval texter ur svenska Granta finns även tillgängliga som e-singlar.

Sedan Hannah var liten har hon vetat att hon är menad för något större, något mer än att bara tjäna som piga. Med sin stolta profil, sin fysiska styrka och stora integritet arbetar hon sig fram i det viktorianska England efter att tidigt i livet ha blivit utkastad hemifrån. Det är hårt att tjäna andra, men Hannah klagar aldrig. Så träffar hon Arthur, gentlemannen med de silkeslena polisongerna, som har ett udda intresse för arbetarkvinnor och en fascination för smuts och arbetarklassens liv. Det blir början på en livslång relation mellan pigan och poeten, slaven och hennes Massa, en relation där spelet mellan underkastelse och dominans ställs på sin spets. Men vem är egentligen slav och vem är egentligen herre?Läs Ulrika Kärnborgs roman om Hannah Cullwicks och Arthur Munbys osannolika kärlekshistoria som kom att kasta sin skugga över Englands societetskretsar ända in på 1950-talet.

Ulrika Kärnborg, född 1969, är journalist och litteraturkritiker. Hon är författre till biografin Fredrika Bremer (2001) och essäsamlingen, Stjärnfältet (2003). Sin skönlitterära debut gjorde hon med romanen Myrrha (2008).

Stormaktstiden: en tid av erövring och expansion, en nymornad nationalstat som går in i krig på utmattande krig. Rövade rikedomar och överflöd för hovet, en svältande befolkning i ett land med medeltida drag, där oknytt och troll fortfarande befolkar skogarna.

Mitt i detta står kanslern Axel Oxenstierna. Han är en slug man: en karriärist, krigsivrare och maktspelare. Samtidigt märkligt modern. Vem var han egentligen, adelsmannen som överlevde Linköpings blodbad 1600, som förlorade flera barn i sjukdomar, som arbetade, arbetade, arbetade?

Ulrika Kärnborgs roman ställer mannen Axel, »Oxpannan«, i centrum. Av Gustav II Adolf får han uppdraget att hämta hem prinsessan Maria Eleonora av Brandenburg. Giftermålet ska bli det perifera Sveriges biljett till den internationella arenan. Men drottningen är en person med en stark vilja och rivaliteten mellan henne och Oxenstierna om kungens gunst blir allt hårdare. Samtidigt följer vi dvärgen Lisbeta som blir Maria Eleonoras förtrogna.

"Saturnus tecken" är en romanfantasi om den man som la fundamentet till nationen Sverige, och samtidigt en suggestiv och brutal skildring av en brytningstid.

Våren 2018 utkommer "Lejonburen", den andra delen i Ulrika Kärnborgs romandiptyk om stormaktstiden.

Ulrika Kärnborg är författare, dramatiker och samhällsdebattör. Efter många år som journalist och kritiker romandebuterade hon med "Myrrha" 2008. Hon har också skrivit flera fackböcker.

”Ulrika Kärnborgs prosa är både suggestiv och stilsäker /…/ Jag ser fram emot den planerade uppföljaren, där drottning Kristina lär äntra scenen.”– Jenny Högström, Expressen

”Vi ser ut att ha en svensk Hilary Mantel på gång, en författare som förmår att tränga bakom en knastrig eller panegyrisk historieskrivning och ge liv åt gestalter ur det förgångna. /…/ ’Saturnus tecken’ är en välskriven och mångfacetterad berättelse om mäktiga män, som offrar allt för sin stora uppgift och om deras mer eller mindre maktlösa kvinnor.”– Sven Nyberg, Norrbottens-Kuriren

”Snart är jag som läsare helt förlorad och sträckläser romanen med bara kortare pauser, helt uppslukad av en fiktion som känns mera verklig än något jag läst på länge”– Björn Sandmark, Dala-Demokraten

”så vibrerande och äkta att jag trillar rakt ner i 1600-talet utan filter.”– Oline Stig, Tidningen Vi

"’Saturnus tecken’ är tveklöst ett gediget stycke historisk roman. Tiden får kropp i mustiga miljöskildringar och maktmanipulationerna blottas med eleganta snitt.”– Ann Lingebrandt, Sydsvenskan

”Ulrika Kärnborgs språk är värt en särskilt eloge. Med den stundvis arkaiserande stilen, drastiska formuleringar och de med exakt känsla mättade bilderna.”– Bo-Ingvar Kollberg, Upsala Nya Tidning

”Ulrika Kärnborg har hittat sin nisch och om Hilary Mantels framgångar säger någonting, kan man spå att ’Saturnus tecken’ kommer att ligga på många nattduksbord framöver.”– Kristian Ekenberg, Gefle dagblad

”intima scener färgas in i en stor väv, och avgörande politiska skeenden beskärs från storvulenhet ner till skitig och blodig vardag.”– Carl Erland Andersson, Göteborgs-Posten

"Ulrika Kärnborg suggererar samtidigt fram sitt 1600-tal med ett språk som med sin lediga och sensuella självklarhet vittnar om omfattande inläsning och hårt arbete." Dagens Nyheter

"Stormaktstiden som Ulrika Kärnborg skildrar utvidgas och djupnar med denna roman. /.../ Jag längtar redan efter en tredje del." VLT

"Ulrika Kärnborg har med sina historiska romaner etablerat sig som en lysande berättare./.../ Det verkar som om hon inte kan släppa Stormaktstiden. Det ska vi vara tacksamma över." Jönköpings-Posten"Kärnborgs Kristina är sårbar och självsäker, intellektuell och ytlig, ambitiös, uttråkad, förälskad, kallsinnig, grym och känslig. För att kunna gälla som ett trovärdigt porträtt av en människa - och en intressant romanfigur - är bilden just så motsägelsefull som man kan önska sig." Sydsvenskan"Det är ju mer än ett marknadsföringsknep att hon jämförs med historieromanens regerande mästare Hilary Mantel." Expressen

"Läsningen förflyttar mig verkligen till dessa platser, där intrigerna frodas, plundring, pest och svält plågar befolkningen tillsammans med de eviga krigen. Det är färgstarkt, smutsigt och lastbart och Kristina frestas sexuellt av både kvinnor och män. Hovet pulserar av lust och intriger." Liv Beckström

Trots att hon kämpat i åratal för att göra sig fri från kronan, ångrar hon sig nu bittert. Instängd på slottet Versailles, efter att ha mördat sin stallmästare, tänker Kristina tillbaka på sitt stormiga liv. När hon är sex år gammal dödas hennes far i kriget. Medan kungens kropp forslas från ett slagfält på kontinenten, isolerar sig änkedrottningen i sitt slott. Svarta tyger täcker hennes fönster. Hon sörjer sin make, och att hennes  position är så ogynnsam. I stigande maktlöshet ser hon sitt gamla liv försvinna. Alla de viktiga besluten fattas av männen i Riksrådet. Värre är att de beslutar att skilja henne från dottern.

Drottning Kristina är ett barn, ständigt påpassat, med förväntningar på sig att axla det största av ansvar. Den unga drottningen uppfostras av kanslern Axel Oxenstierna för att ta över styret när hon har åldern inne, men förväntas framförallt bli det gynnsamma parti varpå freden kan vinnas. Vad hon själv vill är det ingen som tänker på, förrän hon tillträder tronen och själv börjar fatta beslut om hur hon vill leva sitt liv. Det blir en maktkamp på liv och död.

I Lejonburen skildrar Ulrika Kärnborg en ensam monark, hennes väg till makten och beslutet att överge den.

Ulrika Kärnborg är författare och dramatiker. Hon debuterade som skönlitterär författare 2008 med den uppmärksammade historiska romanen Myrrha, 2016 utkom Saturnus tecken, som precis som Lejonburen utspelar sig i stormaktstidens Sverige.

Stormaktstiden: en tid av erövring och expansion, en nymornad nationalstat som går in i krig på utmattande krig. Rövade rikedomar och överflöd för hovet, en svältande befolkning i ett land med medeltida drag, där oknytt och troll fortfarande befolkar skogarna.

Mitt i detta står kanslern Axel Oxenstierna. Han är en slug man: en karriärist, krigsivrare och maktspelare. Samtidigt märkligt modern. Vem var han egentligen, adelsmannen som överlevde Linköpings blodbad 1600, som förlorade flera barn i sjukdomar, som arbetade, arbetade, arbetade?

Ulrika Kärnborgs roman ställer mannen Axel, »Oxpannan«, i centrum. Av Gustav II Adolf får han uppdraget att hämta hem prinsessan Maria Eleonora av Brandenburg. Giftermålet ska bli det perifera Sveriges biljett till den internationella arenan. Men drottningen är en person med en stark vilja och rivaliteten mellan henne och Oxenstierna om kungens gunst blir allt hårdare. Samtidigt följer vi dvärgen Lisbeta som blir Maria Eleonoras förtrogna.

Saturnus tecken är en romanfantasi om den man som la fundamentet till nationen Sverige, och samtidigt en suggestiv och brutal skildring av en brytningstid.

Ulrika Kärnborg är författare, dramatiker och samhällsdebattör. Efter många år som journalist och kritiker romandebuterade hon med Myrrha 2008. Hon har också skrivit flera fackböcker.

"Ulrika Kärnborg suggererar samtidigt fram sitt 1600-tal med ett språk som med sin lediga och sensuella självklarhet vittnar om omfattande inläsning och hårt arbete." Dagens Nyheter

"Stormaktstiden som Ulrika Kärnborg skildrar utvidgas och djupnar med denna roman. /.../ Jag längtar redan efter en tredje del." VLT

"Ulrika Kärnborg har med sina historiska romaner etablerat sig som en lysande berättare./.../ Det verkar som om hon inte kan släppa Stormaktstiden. Det ska vi vara tacksamma över." Jönköpings-Posten"Kärnborgs Kristina är sårbar och självsäker, intellektuell och ytlig, ambitiös, uttråkad, förälskad, kallsinnig, grym och känslig. För att kunna gälla som ett trovärdigt porträtt av en människa - och en intressant romanfigur - är bilden just så motsägelsefull som man kan önska sig." Sydsvenskan"Det är ju mer än ett marknadsföringsknep att hon jämförs med historieromanens regerande mästare Hilary Mantel." Expressen

"Läsningen förflyttar mig verkligen till dessa platser, där intrigerna frodas, plundring, pest och svält plågar befolkningen tillsammans med de eviga krigen. Det är färgstarkt, smutsigt och lastbart och Kristina frestas sexuellt av både kvinnor och män. Hovet pulserar av lust och intriger." Liv Beckström

Trots att hon kämpat i åratal för att göra sig fri från kronan, ångrar hon sig nu bittert. Instängd på slottet Versailles, efter att ha mördat sin stallmästare, tänker Kristina tillbaka på sitt stormiga liv. När hon är sex år gammal dödas hennes far i kriget. Medan kungens kropp forslas från ett slagfält på kontinenten, isolerar sig änkedrottningen i sitt slott. Svarta tyger täcker hennes fönster. Hon sörjer sin make, och att hennes  position är så ogynnsam. I stigande maktlöshet ser hon sitt gamla liv försvinna. Alla de viktiga besluten fattas av männen i Riksrådet. Värre är att de beslutar att skilja henne från dottern.

Drottning Kristina är ett barn, ständigt påpassat, med förväntningar på sig att axla det största av ansvar. Den unga drottningen uppfostras av kanslern Axel Oxenstierna för att ta över styret när hon har åldern inne, men förväntas framförallt bli det gynnsamma parti varpå freden kan vinnas. Vad hon själv vill är det ingen som tänker på, förrän hon tillträder tronen och själv börjar fatta beslut om hur hon vill leva sitt liv. Det blir en maktkamp på liv och död.

I Lejonburen skildrar Ulrika Kärnborg en ensam monark, hennes väg till makten och beslutet att överge den.

Ulrika Kärnborg är författare och dramatiker. Hon debuterade som skönlitterär författare 2008 med den uppmärksammade historiska romanen Myrrha, 2016 utkom Saturnus tecken, som precis som Lejonburen utspelar sig i stormaktstidens Sverige.

”Nattflygare” är första delen i Stormens döttrar, en serie för mellanåldern om flickor i historiska brytningstider. Det finns en lärarhandledning till den här boken.

Jag vill inte skylla det onda som hände på Anna, men på något sätt gör jag det ändå. Nu efteråt minns jag hur det var när hon kom till oss, hur ensam hon verkade, och hur barnslig hennes tunna kropp såg ut. Men jag minns också hennes hårda ögon när de stirrade rakt in i mina.Kristin bor med sin mamma Änggärd i Älvdalen. Hon har ärvt sin mors talang att bota sjuka och om natten kan hon flyga. Då kan hon besöka bybor och läsa deras drömmar. Till deras gård kommer fosterbarnet Anna och med henne sätter ryktesspridningen fart. Kan Kristin använda sina förmågor för att rädda de anklagade från döden?I Sverige avrättades cirka 400 personer för trolldom och verklighetens häxprocesser började i Älvdalen 1667. Ofta var det barn och familjemedlemmar som angav varandra. Vad gjorde det med byarna och framför allt – vad gjorde det med barnen?

Sagt om "Nattflygare"

"Kärnborg skriver rättframt och drivet"Expressen

”En stark och mycket bra bok.”Nathalie Persson, @npboktips

”Nattflygare” är första delen i Stormens döttrar. Andra delen ”Alvablot” utspelar sig i Birka under vikingatid och tredje delen ”Budbärare” utspelar sig i Stockholm under rösträttsrörelsens viktiga år 1911.

Ulrika Kärnborg är författare, dramatiker och kritiker. Hon har tidigare varit kulturredaktör och ledarskribent på DN och Expressen. Ulrika Kärnborg har skrivit flera uppmärksammade fackböcker och romaner, bland annat biografin Fredrika Bremer (2001), och historiska romanerna ”Myrrha” (2008), Saturnus tecken (2016) och Lejonburen (2021) varav de två senare utspelar sig i stormaktstidens Sverige. För Sveriges Radio Drama har hon bland annat skrivit dramaserien ”Maria Víllas död” som nominerades till Prix Italia. Ulrika Kärnborg debuterade som barn- och ungdomsboksförfattare med serien Stormens döttrar.

Jag ser allt väldigt tydligt. Ett glas på nattduksbordet med en stor, brun glasburk bredvid. Det är sådana burkar som man köper på apoteket.VERONAL står det på den, med stora bokstäver.Försiktigt drar jag i lakanet och ser en mörk hårtofs. Sen en kind, blek som en död människas. Jag känner först inte igen den, men så gör jag det, och ja, det är fröken Almas.Först då börjar jag skrika.Året är 1911. Lina bor med sin mamma och pappa på Södermalm i Stockholm. De är fattiga men trots det hårda slitet är livet ofta bra.Då förlorar pappa sitt jobb på stearinfabriken. Lina tvingas söka plats som piga hos den spännande fröken Alma Bergström. Där får Lina kontakt med medlemmarna i LKPR – föreningen som kämpar för kvinnans rösträtt. Hon börjar springa ärenden och dela ut flygblad. Rösträttskvinnorna känner att segern är nära. Alla jublar. Snart drar det ihop sig till rösträttskongress i Stockholm. Lina dras med i arbetet. Men vad är det som händer med fröken Alma?

Stormens döttrar är fristående berättelser om flickor i historiska brytningstider. Första delen Nattflygare skildrar häxprocesserna i Älvdalen 1667, andra delen Alvablot utspelar sig i Birka under vikingatid och tredje delen Budbärare utspelar sig i Stockholm under rösträttsrörelsens viktiga år 1911. Lärarstöd till serien finns på nok.se.

Ulrika Kärnborg är författare, dramatiker och kritiker. Hon har tidigare varit kulturredaktör och ledarskribent på DN och Expressen.

Jag ser allt väldigt tydligt. Ett glas på nattduksbordet med en stor, brun glasburk bredvid. Det är sådana burkar som man köper på apoteket.VERONAL står det på den, med stora bokstäver.Försiktigt drar jag i lakanet och ser en mörk hårtofs. Sen en kind, blek som en död människas. Jag känner först inte igen den, men så gör jag det, och ja, det är fröken Almas.Först då börjar jag skrika.Året är 1911. Lina bor med sin mamma och pappa på Södermalm i Stockholm. De är fattiga men trots det hårda slitet är livet ofta bra.Då förlorar pappa sitt jobb på stearinfabriken. Lina tvingas söka plats som piga hos den spännande fröken Alma Bergström. Där får Lina kontakt med medlemmarna i LKPR – föreningen som kämpar för kvinnans rösträtt. Hon börjar springa ärenden och dela ut flygblad. Rösträttskvinnorna känner att segern är nära. Alla jublar. Snart drar det ihop sig till rösträttskongress i Stockholm. Lina dras med i arbetet. Men vad är det som händer med fröken Alma?

Stormens döttrar är fristående berättelser om flickor i historiska brytningstider. Första delen Nattflygare skildrar häxprocesserna i Älvdalen 1667, andra delen Alvablot utspelar sig i Birka under vikingatid och tredje delen Budbärare utspelar sig i Stockholm under rösträttsrörelsens viktiga år 1911. Lärarstöd till serien finns på nok.se.

Ulrika Kärnborg är författare, dramatiker och kritiker. Hon har tidigare varit kulturredaktör och ledarskribent på DN och Expressen.

Det dånade i mitt huvud. Kniven var ren och prästen provade eggen mot ett vedträ. Björn bugade sig djupt framför Oden och la kniven i prästens hand. ”Är du redo?” frågade Björn. ”Redo för att offra ditt liv för din matmors skull?”

Gylla lever ett hårt men förutsägbart liv som träl på gården Harg. Men när det visar sig att hennes matmor är svårt sjuk ändras allt. Torborg, en völva kunnig i trollkraft och läkekonst, kallas till gården – men ingenting verka hjälpa. Det börjar mumlas om människooffer, och plötsligt är Gyllas liv i fara. 

"Alvablot" är andra delen i trilogin Stormens döttrar. Berättelsen bygger på verkliga händelser i det vikingatida Sverige.

Serien Stormens döttrar spänner över nästan tusen år av historia. I fristående delar levandegörs vikingatiden, häxprocesserna och rösträttsrörelsen. Äventyr och kamp för unga bokslukare. Den första delen i Stormens döttrar är ”Nattflygare”, en berättelse inspirerad av häxprocesserna som började i Älvdalen 1667. Andra delen ”Alvablot” utspelar sig i Birka under vikingatid och tredje delen ”Budbärare” utspelar sig i Stockholm under rösträttsrörelsens viktiga år 1911.

Ulrika Kärnborg är författare, dramatiker och kritiker. Hon har tidigare varit kulturredaktör och ledarskribent på DN och Expressen. Ulrika Kärnborg har skrivit flera uppmärksammade fackböcker och romaner, bland annat biografin Fredrika Bremer (2001), och historiska romanerna ”Myrrha” (2008), Saturnus tecken (2016) och Lejonburen (2021) varav de två senare utspelar sig i stormaktstidens Sverige. För Sveriges Radio Drama har hon bland annat skrivit dramaserien ”Maria Víllas död” som nominerades till Prix Italia. Ulrika Kärnborg debuterade som barn- och ungdomsboksförfattare med serien Stormens döttrar.

Det dånade i mitt huvud. Kniven var ren och prästen provade eggen mot ett vedträ. Björn bugade sig djupt framför Oden och la kniven i prästens hand. ”Är du redo?” frågade Björn. ”Redo för att offra ditt liv för din matmors skull?”

Gylla lever ett hårt men förutsägbart liv som träl på gården Harg. Men när det visar sig att hennes matmor är svårt sjuk ändras allt. Torborg, en völva kunnig i trollkraft och läkekonst, kallas till gården – men ingenting verka hjälpa. Det börjar mumlas om människooffer, och plötsligt är Gyllas liv i fara. 

"Alvablot" är andra delen i trilogin Stormens döttrar. Berättelsen bygger på verkliga händelser i det vikingatida Sverige.

Serien Stormens döttrar spänner över nästan tusen år av historia. I fristående delar levandegörs vikingatiden, häxprocesserna och rösträttsrörelsen. Äventyr och kamp för unga bokslukare. Den första delen i Stormens döttrar är ”Nattflygare”, en berättelse inspirerad av häxprocesserna som började i Älvdalen 1667. Andra delen ”Alvablot” utspelar sig i Birka under vikingatid och tredje delen ”Budbärare” utspelar sig i Stockholm under rösträttsrörelsens viktiga år 1911.

Ulrika Kärnborg är författare, dramatiker och kritiker. Hon har tidigare varit kulturredaktör och ledarskribent på DN och Expressen. Ulrika Kärnborg har skrivit flera uppmärksammade fackböcker och romaner, bland annat biografin Fredrika Bremer (2001), och historiska romanerna ”Myrrha” (2008), Saturnus tecken (2016) och Lejonburen (2021) varav de två senare utspelar sig i stormaktstidens Sverige. För Sveriges Radio Drama har hon bland annat skrivit dramaserien ”Maria Víllas död” som nominerades till Prix Italia. Ulrika Kärnborg debuterade som barn- och ungdomsboksförfattare med serien Stormens döttrar.

Har du någon gång funderat över vad litteratur egentligen är och hur det vi kallar litteratur blir till? Då är detta boken för dig. Ulrika Kärnborg, författare och litteraturkritiker på bland annat Aftonbladet, kan sin litteratur och låter dig följa med i hennes tankar kring ämnet. Här bjuds det på intressanta frågeställningar som ?Varför talar litteraturen sanning även när den ljuger?? och ?Vad kommer först, läsandet eller skrivandet??.

Ulrika Kärnborg är författare, litteraturkritiker känd från bland annat Dagens Nyheter och flitigt anlitad föredragshållare. Idag är hon verksam som krönikör i Aftonbladet, samtidigt som hon förbereder sin debut som dramatiker. Hennes skönlitterära verk omfattar romanerna ?Myrrha? (2008) och ?Som om? (2010), men hon har också publicerat essäboken ?Stjärnfältet? samt en biografi om 1800-talsfeministen Fredrika Bremer. Intresset för litteratur kom redan i sexårsåldern, och sen dess har hon funderat över vad litteratur egentligen är och hur det vi kallar litteratur blir till.

Varför stanna i ett katastrofalt äktenskap? I romanen Kött och ande spinner Ulrika Kärnborg en fantasi kring Marika Stiernstedts sista år i livet. Dåtidens stjärnförfattare blickar tillbaka på sin långa och framgångsrika karriär och på den komplicerade relationen till den begåvade men självdestruktive Lubbe Nordström. Deras kärlekshistoria var från början en konstnärspakt, men blev alltmer lik ett fängelse som Marika inte hade modet att bryta sig ut från. Känslorna komplicerades av att hon samtidigt var engagerad i kvinnosaken och mellankrigstidens idéer om Den nya kvinnan. Ulrika Kärnborg tecknar ett brännande porträtt av kvinnan och konstnären Marika Stiernstedt. Kött och ande handlar om våra livslögner, maktkamper och det biografiska skrivandets villkor. Vem får säga vad - om vem?

"Detta är en lysande vackert skriven sorgesång över det som var och det som blev." Anna Hasselberg, BTJ-häftet

Varför stanna i ett katastrofalt äktenskap? I romanen Kött och ande spinner Ulrika Kärnborg en fantasi kring Marika Stiernstedts sista år i livet. Dåtidens stjärnförfattare blickar tillbaka på sin långa och framgångsrika karriär och på den komplicerade relationen till den begåvade men självdestruktive Lubbe Nordström. Deras kärlekshistoria var från början en konstnärspakt, men blev alltmer lik ett fängelse som Marika inte hade modet att bryta sig ut från. Känslorna komplicerades av att hon samtidigt var engagerad i kvinnosaken och mellankrigstidens idéer om Den nya kvinnan. Ulrika Kärnborg tecknar ett brännande porträtt av kvinnan och konstnären Marika Stiernstedt. Kött och ande handlar om våra livslögner, maktkamper och det biografiska skrivandets villkor. Vem får säga vad - om vem?

"Detta är en lysande vackert skriven sorgesång över det som var och det som blev." Anna Hasselberg, BTJ-häftet

Hon kallades den ropande flickan. För över tjugofem år sen vittnade Mirjam om övergrepp i familjen som skakade en hel bygd – och försvann sen spårlöst ur offentligheten. Många år senare börjar Rebecka ana att hennes barndomsvän är tillbaka. Gamla minnen tränger sig på: rättegångarna, lögnerna, sveken – och den livsfarliga lojaliteten mellan flickorna. Vem talade sanning? Vem bar skulden? Och hur mycket av det förflutna kan man till sist fly ifrån?"Den ropande flickan" är en mörk och laddad roman om barns vittnesmål och sanningens pris. Med psykologisk skärpa och språklig precision utforskar Ulrika Kärnborg vad som händer när det förflutna vägrar att låta sig tystas. Ett intensivt drama om skuld, makt och vänskap.

Har du någon gång funderat över vad litteratur egentligen är och hur det vi kallar litteratur blir till? Då är detta boken för dig. Ulrika Kärnborg, författare och litteraturkritiker på bland annat Aftonbladet, kan sin litteratur och låter dig följa med i hennes tankar kring ämnet. Här bjuds det på intressanta frågeställningar som "Varför talar litteraturen sanning även när den ljuger?" och "Vad kommer först, läsandet eller skrivandet?"

Vad är-böckerna är enkelt uppbyggda, en fråga ställd av svararen själv, sen ett kort och ett långt svar på den frågan. Böckernas idé är att på ett rakt, intelligent och humoristiskt sätt ge snabb allmänbildning kring komplicerade eller enkla frågor. Vad är-böckerna skrivs av de främsta i sitt ämne och varierar därför i tonläge med författaren, men formen är densamma och håller på så vis ihop serien.

En konceptserie skapad av konstnären Ernst Billgren och förläggaren Susanne Hamilton.

"Här finns många pärlor om läsandet och skrivandet att njuta av. Och vad är litteratur, då? 'Vårt kollektiva omedvetna. Förbindelsen mellan då och nu ... Innesluten av språket och bortom det.' Så sant, så sant." Svenska Dagbladets litteraturkritiker Mats Gellerfelt om Vad är litteratur i Aftonbladet.