Ylva Ulfsdotter Eriksson – författare

Denna bok är en introduktion till området lön och belöning. Den ger en översiktlig beskrivning av hur svensk lönebildning fungerar, hur organisationer arbetar med individuell lönesättning och belöningssystem, samt hur lönen påverkar medarbetares motivation och rättviseuppfattningar. På alla dessa områden presenteras både centrala teoretiska perspektiv och aktuella forskningsresultat, vilka belyses genom illustrerande och konkreta exempel.

Personalvetenskapliga perspektiv är en serie av böcker som behandlar ämnen med relevans för blivande personalvetare och yrkesverksamma inom HR-fältet. De är teoretiskt och empiriskt underbyggda och ger genom konkreta exempel och intervjucitat från yrkesverksamma också en inblick i praktiken.

Böckerna vänder sig till studenter som läser en utbildning med inriktning mot personalvetenskap, men även till yrkesverksamma som vill förnya eller fördjupa sina kunskaper. Det personalvetenskapliga perspektivet innebär att böckerna har en flervetenskaplig ansats och belyser den aktuella frågan från olika håll och genom olika teoretiska ingångar.

Om författarnaFörfattarna är verksamma vid Göteborgs universitet och är engagerade i forskning och undervisning inom det breda området arbetsliv, organisation och personal. Bengt Larsson är professor i sociologi, Ylva Ulfsdotter Eriksson är docent i sociologi och Petra Adolfsson är docent i företagsekonomi.

Denna bok beskriver den kunskap som personalvetaren har, både utifrån ett teoretiskt perspektiv och utifrån konkreta arbetslivserfarenheter. Den belyser vad den akademiska kunskapen bidrar med till personalvetenskap och hur den omsätts av faktiska yrkesutövare.

Att arbeta med personalvetenskapliga frågeställningar i arbetslivet handlar om att betrakta problem och företeelser ur ett visst perspektiv, att anlägga ett specifikt angreppssätt och att anta ett visst förhållningssätt.

Boken reder ut vad ett personalvetenskapligt förhållningssätt innebär, såväl ur ett akademiskt perspektiv som i yrkespraktiken. Läsaren får stifta bekantskap med grunderna i psykologi, socialpsykologi, sociologi och pedagogik samt företagsekonomi och juridik. För att visa hur dessa kunskaper kommer till uttryck i personalvetarens vardag är boken försedd med ett stort antal citat, berättelser och beskrivningar hämtade från intervjuer med yrkesverksamma personalvetare.

Personalvetenskap – som förhållningssätt vänder sig i första hand till studenter inom området personal- och arbetslivsfrågor, men kan också vara inspirerande för redan yrkesverksamma inom detta område.

Sagt om boken"Det finns väldigt många böcker som handlar om organisation och ledarskap, men huvudpoängen med Personalvetenskap är att den är skriven av någon som verkligen har förståelse och insikt i vad det innebär att vara personalvetare" Stefan Vallerius, Verksamhetsnära HR, Försäkringskassan.

”Denna bok belyser vad personalvetaren har att hämta från psykologi, socialpsykologi, sociologi, pedagogik, företagsekonomi och juridik samt hur den akademiska kunskapen tillämpas i praktiken. Texten lättas upp av talrika citat från sex intervjuade yrkesverksamma personalvetare. Den kanske mest spännande delen av boken handlar om hur yrket förändrats. Från att ha stått för ett humanistiskt och socialt perspektiv har personalvetaren med tiden alltmer blivit en arbetsgivarföreträdare. […] Boken är främst avsedd för studenter som utbildar sig till personalvetare men kan även vara av intresse för yrkesverksamma inom området.” Anders Kjellberg, lektör, BTJ häfte 13116162.

Om författarenYlva Ulfsdotter Eriksson, fil.dr i sociologi, är verksam som universitetslektor på Personalvetarprogrammet vid Göteborgs universitet. Hon har tidigare bland annat skrivit böckerna BeGreppbart Yrke samt Yrkesstatus – erfarenhet, identitet och erkännande (den senare tillsammans med Marita Flisbäck).

De flesta vuxna ägnar runt hälften av sin vakna tid under vardagarna åt att lönearbeta. Trots detta handlar det offentliga samtalet och den politiska debatten inte mycket om vad folk faktiskt gör på jobbet och hur de ser på sitt arbete. Och trots att allt fler oroar sig för demokratins alltmer pressade situation i världen, tycks få bekymra sig över att medborgarna har minimalt demokratiskt inflytande över sina arbetsaktiviteter.

Tvärtemot denna tidsanda handlar Fronesis nr 88–89 om vad som händer på jobbet. Det handlar om vilket värde det dagliga arbetet har för den som jobbar, om innebörden av rättvisa och demokrati i arbetslivet och om hur kollektiv organisering på arbetsplatsen kan öka både meningsfullheten och rättvisan i lönearbetet.

Den tyske socialfilosofen Axel Honneth gör en idéhistorisk exposé över de olika tankeströmningar som har påverkat vänsterns och arbetarrörelsens syn på arbetets värde och organisering. Den amerikanska politiska filosofen Elizabeth S. Anderson diskuterar det rimliga i att liberaldemokratiska stater tillåter auktoritära styrelseformer över det lönearbete som upptar en så stor del av de flestas dagliga liv.

I en rad texter undersöks det svenska arbetslivet. Det handlar om hur klimatförändringarna påverkar skogsarbetares arbetsvillkor och fackliga strategier, om kommunalarbetares krav på samhälleligt erkännande, om tjänstemännens allt vanligare distansarbete och om hur svenskarnas syn på olika yrkens status har förändrats.

I numret återaktualiseras även Sverre Lysgaard och Walter Korpi, två centrala forskare inom nordisk arbetslivsforskning vilkas analyser av lönearbetarnas kollektiva makt än i dag är högst relevanta.