Axess Publishing AB – förlag

200 år har förflutit sedan Sverige förlorade Finland. Medan unionsupplösningen mellan Norge och Sverige knappast väckte alltför starka känslor, åtminstone inte i Sverige, har förlusten av Finland 1809 aktualiserat den känsla av sorg som är en naturlig följd av en förlust. Framstående finlandskännare har medverkat i antologin Förlusten av Finland. Lena Huldén: Sverige och Finland - Ett enat rike blir till Nils Erik Villstrand: Finland i fyrkanten Matti Klinge: Tvåhundraårsminnet och geostrategin Johan Engström: Storfurstendömet Finlands militära historia Olof Ruin: Det svenska i Finland Pär Stenbäck: Sverige och Finland i samverkan Alec Aalto: Reflektioner över Märkesåret 1809

Sverige rustar upp. Försvarsmakten får nya stora resurser och vi har anslutit oss till Nato. För 100 år sedan var läget det motsatta. Regeringen såg inga direkta hot mot vårt oberoende och drev med 1925 års försvarsbeslut fram en radikal nedskärning av försvaret. Det dröjde inte länge förrän beslutet fick omprövas och lagom till att andra världskriget tog slut hade vårt land nått en imponerande styrka. Den vidmakthölls några decennier men efter Berlinmurens fall och kalla krigets slut började freden åter tas för given på bästa 1920-talsmanér. Den Eviga Freden kom inte den här gången heller och inför hoten från ett alltmer aggressivt Ryssland stärker vi åter vårt försvar. Hur har vägen fram till dagens läge sett ut? Vad krävs av oss framöver? Finns det lärdomar att dra av kriget i Ukraina? Hur kan vi undvika att upprepa gångna tiders troskyldiga misstag? Det är några av de frågor som behandlas i denna högaktuella bok.

Dante Alighieri var inte bara en stor diktare på folkspråket italienska utan också en lärd som skrev avhandlingar på latin. En sådan avhandling är De Monarchia, där Dante prövar att utreda hur världens nationer bör regeras för att två för mänskligheten centrala värden ska kunna förverkligas: fred och frihet. Han rekommenderar ett världsomspännande imperium styrt av en kejsare. En komponent i hans utredning gäller hur den världslige härskaren ska förhålla sig till den andlige ledaren, påven. Dante bjuder en skarp vidräkning med kyrkans världsliga maktanspråk. Hans avhandling fördes av inkvisitionen upp på listan över förbjudna böcker, Index Librorum Prohibitorum. Arnold Norlind var en geografidocent och polyhistor i det tidiga 1900-talets Lund. Han hade målsättningen att till svenska översätta allt som Dante skrivit, att åstadkomma ett samlade verk som kund inspirera samtiden till bättre tänkande. Hans översättning av De Monarchia har förblivit uoutgiven i ungefär 100 år. Här publiceras den med dels en fyllig introduktion om den fascinerande översättaren, dels kommentarer till det aktuella verket.

I denna bok återfinns alla texter från temablocken i Axess magasin under 2002 samlade. Medverkande: Karl-Olov Arnstberg, Ludvig Beckman, Mats Benner, Martin van Creveld, Nicholas Fraser, Christina Garsten, Eva-Carin Gerö, Anna Hasselström, Caroline Holmqvist, Karin Johannisson, Sunil Khilnani, Bo Lindberg, Orvar Löfgren, Lars Magnusson, Merete Mazzarella, Sofia Nerbrand, Lars Nicander, Eva Redhe, Fritz W. Scharpf, Amartya Sen, Hernando de Soto, Robert Spaemann, Karin Thorburn, Lena Torlegård, Gunnar Wetterberg, Lynn Åkesson

Under en lång period har Sverige ganska ensidigt bejakat snabb förändring och glatt sig åt att vara "världens modernaste land". Men nu ställs åter frågor om det inte kan finnas poänger med att lyssna på erfarenheten, utgå från traditionen och bry sig mer om hur verkligheten ser ut än hur man tycker att den borde vara. Insikten växer om att ständiga framsteg inte är en naturlag utan att de vilar på värden, förtroende och institutioner som det tar lång tid att bygga upp men som det går snabbt att bryta ned. Begrepp som ordning, realism och auktoritet har fått en mer positiv klang och det talas om en återkomst för konservatismen. Men vad är det egentligen som åtnjuter en renässans? Handlar det om en sammanhållen och väldefinierad ideologi eller rör det sig om föreställningar och förhållningssätt som kan relatera till många olika ideströmningar? Åtta kvalificerade skribenter bidrar till denna antologi om en av vår tids mest centrala och laddade frågor.

The Applied History course at the Stockholm School of Economics highlights the importance of history for understanding today's world order. It teaches students how a deep historical understanding, a "historical sensibility", can expand their knowledge of contemporary policy issues while providing insights into how important decisionmakers have used and misused history. In 2025, the sixth edition of the course was given. In accordance with the motto "small groups, big ideas" 14 students participated in seminars led by an international group of scholars about topics from the Peloponnesian War to today's crisis of the international order. This anthology contains the students' final essays from the 2025 course, showcasing how they apply history to contemporary challenges of their own choosing.

Varför har geopolitiken på nytt blivit aktuell efter att under det tidiga 1990-talet ha dödförklarats av flera namnkunniga forskare? Vilken betydelse har geografin haft för maktrelationerna både inom och mellan nationer? Hur har nationella naturresurser och materiella förhållanden påverkat den internationella politiken? I vilka avseenden är det tidiga 1900-talets tänkande om internationella relationer tidsbundet och vad kan appliceras på vår egen tid? Ser vi idag en återkomst av kalla krigets maktlogik? Kan ett klassiskt geopolitiskt perspektiv ge ökad förståelse för samtidens brännande frågor? Ett dussintal i huvudsak doktorander i ämnena historia, ide- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap och statsvetenskap närmar sig frågekomplexet i föreliggande essäer.

Vi lever i en tid av triumf och bakslag för liberalismen. I delar av världen har framgångarna varit så stora och uppslutningen så allmän att många nästan glömt bort att ideer man tar för självklara har just en liberal historia. På andra håll går utvecklingen i allt annat än liberal riktning. Färden mot fördjupad demokrati, vidgad marknadsekonomi och en stärkt ställning för medborgerliga fri- och rättigheter, som tedde sig så spikrak efter Murens fall och Sovjetunionens upplösning, visar sig plötsligt kunna gå i helt annan riktning. Hur kommer det sig? Handlar det främst om att makthavare och icke-liberala ideologer känner sig hotade av de liberala budskapen och mobiliserar emot dem? Eller har liberalismens företrädare lämnat angelägna frågor obesvarade och ställt ut löften som de inte har kunnat hålla? Kan liberala principer ha drivits för långt? Eller har liberaler tvärtom varit alltför lättsinniga i sin relation till filosofi och principer? Elva kvalificerade skribenter bidrar till denna antologi om en av vår tids mest centrala och laddade frågor.

Våren 2021 har varit en laddad tid för Liberalerna. Efter hård intern debatt har man bestämt sig för att lämna Januariöverenskommelsen, arbeta för borgerlig regering efter valet 2022 och öppna för samtal med alla riksdagens partier. Men de interna motsättningarna är fortsatt stora. Situationen är paradoxal. Partiet har gjort flera svaga val och får ännu svagare stöd i opinionsmätningarna. Samtidigt har dess socialliberala idéer fått stort genomslag och satt sin prägel på svensk politik: till den grad att de för det mesta inte längre associeras med just Liberalerna. Har partiet segrat ihjäl sig? Har profilen ohjälpligt suddats ut i takt med att vänstern accepterat privatföretagandet och högern välfärdsstaten? Finns fortfarande möjlighet att lägga ut en ny och attraktiv kurs? Den korta tiden fram till 2022 års val får bokstavligen existentiell betydelse. Liberalerna kämpar för sin politiska överlevnad, men kluvenheten består.

PJ Anders Linder tillträdde som chefredaktör för Axess magasin i Augusti 2013 och lämnade uppdraget vid halvårsskiftet 2024: 98 98 tidskriftsnummer och mer än 10 000 sidor senare. I denna skrift har han samlat ett fyrtiotal av de texter han själv har bidragit med. Många tar avstamp i läsefrukter, många tar upp frågor om det allmännas bärande bjälkar. Idédebattens betydelse, kärnstatens kvalitet, omsorgen om kulturarvet och vikten av att hålla det historiska perspektivet levande är några av de teman som går igen.

När allt som kan digitaliseras också digitaliseras och allt som kan övervakas och avlyssnas också förefaller just övervakas och avlyssnas, vad innebär det för vad vi kommit att kalla för personlig integritet? Vad innebär alltså integritet i dagens samhälle och vad är det utöver det rena obehaget inför intrång, som gör att vi har skäl att värna vår privata sfär? Allt mer information samlas in om oss, och det finns allt effektivare metoder för att samköra och analysera data. Syftet med den ökade övervakningen kan ofta vara gott, men hur väl klarar de offentliga organen att upprätthålla en rimlig balans mellan säkerhetsbehov och respekt för privatlivets helgd? Vad händer när vi inte längre kan pröva resonemang och funderingar i frihet utan ständigt anar att allting noteras och någon gång kan komma att hållas emot oss? Medverkande: Anna Skarhed, Daniel Akenine, Dick Harrison, Johan Hakelius, Jon Karlung, Olle Abrahamsson, PJ Anders Linder, Krister Thelin.

Vänstern har hamnat i en utdragen identitetskris. De materiella förhållandena, som var så centrala för Karl Marx, har under ett par decennier tilldragit sig minskat intresse i vänsterkretsar. Samtidigt har idéer om gränslöshet och representation fått allt större utrymme. Paradoxalt nog - eller inte - har detta fortgått samtidigt som frågorna om trygghet och nationell välfärdspolitik har kommit tillbaka på medborgarnas dagordning. Efter finanskris och eurokris spådde många en kraftfull renäsans för vänstern, men hittils har andra politiska rörelser dragit störst fördel av reaktionerna mot de ekonomiska kriserna och mer allmänt mot 1989 års idéer. Nya frågor på dagordningen och nya ideologiska prioriteringar hos vänsterns företrädare har försvagat banden till traditionella kretsar av sympatisörer. Frågan var vänstern befinner sig i dag låter sig inte helt enkelt besvaras. Vänstern finns på flera olika håll - och den rör sig i olika riktningar. Skribenterna i denna bok bidrar med tolv olika perspektiv på vad som hänt och händer och varför det sker.

Håller den starka tillit som funnits i Sverige på att undergrävas och ökar otryggheten? Polisorganisationen är starkt kritiserad och massavhopp av erfarna poliser är ett faktum. Brottsstatistiken visar att det dödliga våldet har ökat och att antalet personuppklarade brott minskat. Samtidigt har domstolarna långa väntetider för hanteringen av brottsmål. Antalet anmälda brott har ökat medan antalet uppklarade brott minskat. Kopplingen mellan organiserad brottslighet och brottslighet med politiska eller religiösa motiv har också blivit tydligare, liksom ett omfattande utnyttjande av välfärdssystemet. Essäerna i denna volym ger olika svar på ett tilltagande samhällsproblem.

Om välfärdsstaten Sverige i förändring. Från ett kallt land i Europas utkant förvandlades Sverige till en välfärdsstat, en IT-nation och idag ett mångkulturellt samhälle med nya perspektiv och värderingar. Boken ingår i Engelsbergsseminarierna och utges i samarbete med bokförlaget Atlantis och Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Medverkande: Wilhelm Agrell, Håkan Arvidsson, Mats Benner, Henrik Berggren, Sheri Berman, Kajsa Ekholm Friedman, Jonas Frykman, Kristian Gerner, Norbert Götz, Bernd Henningsen, Alf W. Johansson, Rune Johansson, Klas-Göran Karlsson, Åsa Linderborg, Lars Magnusson, Mikael af Malmborg, Hans Ingvar Roth, Patrick Salmon, Kim Salomon, Bo Stråth, Rolf Torstendahl Engelsbergsseminariet 1999

Regionernas betydelse i dagens alltmer globaliserade samhälle både ökar och minskar dramatiskt i nationell och global bemärkelse. Vad som var centrum igår kan förvandlas till periferi imorgon. Vilka vinner i betydelse och vem kommer att försvinna i en mer och mer konkurrensutsatt värld? Ingen vet. Men vad som dock är helt säkert är att regioner som tidigare upplevt sina storhetstider inte kommer att kunna hävda sig automatiskt i framtiden. Vilka utmaningar står politiker, näringsliv och entreprenörer inför i en allt mer globaliserad värld och vilka svar kan dagens politiker, forskare och entreprenörer erbjuda oss? Detta är några av de ledande frågor som behandlas i denna antologi, baserad på seminariet Bergalsgen i globaliseringens tidevarv som ägde rum på Engelsbergs herrgård i november 2009. Boken ingår i seminarieserien Från järnbruk till hjärnkraft. Medverkande: Lars Asplund, Peter Backa, Pontus Braunerhjelm, Bengt Johannisson, Marie Louise von Bergmann-Winberg, Monica Johanson, Inga Narbutaite Aflaki, Thage G Peterson

Vad förorsakar krig? Hur ser krigsorsaker ut i ett historiskt perspektiv? I vilken utsträckning har krig sin upprinnelse i etniska, religiösa eller ideologiska motsättningar? I kulturella skillnader och sinsemellan olikartade civilisations­ideal? Beror krig på kanalisering utåt av inrikespolitiska svårigheter? På ärelystnad hos individer eller rent privata konflikter och antipatier ledare emellan? Finns märkbara förändringar och skiften från en tid till en annan? Och hur har själva kriget som praktik förändrats? Vad blir konsekvenserna när krig börjar inbegripa hela befolkningar? Eller när krig inte längre förutsätter rivaliserande stater utan kan föras av terrorgrupper? Vilka är de ekonomiska effekterna av krig? De teknologiska? De existentiella? Ett tjugotal i huvudsak doktorander i ämnena historia, krigshistoria, arkitekturhistoria, litteraturvetenskap och statsvetenskap närmar sig frågekomplexet i föreliggande essäer.

Med näringsfrihetens införande år 1864, vad som kallats de Gripenstedtska reformerna, öppnades det gamla hårt reglerade Sverige upp för marknadskrafternas spel. Reformerna utgjorde också upptakten till en lång period av ekonomisk välståndsutveckling i Sverige. Som ekonomie doktor Kjell A. Nordström skriver i denna bok, kan man även kalla de Gripenstedtska reformerna för "avregleringar". Sverige blev ett öppnare och friare land och med marknadsekonomi och kapitalism följde även demokratin och världen kom till Sverige genom den ökande världshandeln. Essäerna i denna antologi behandlar vilken betydelse kapitalismen har haft för den svenska välståndsutvecklingen sedan näringsfrihetens införande, och söker belysa de framsteg, problem och samhällsutmaningar som marknadsekonomin skapat och skapar i Sverige.

"Den främsta av krigets oräkneliga välsignelser är dess förmåga att lära ut geografi", lyder ett gammalt skämt. Trots tekniska framsteg och globalisering bestäms världsordningen alltjämt av orubbliga geografiska gränser. Hav, floder, öknar och berg fortsätter att forma världspolitiken. Skulle Ryssland ha agerat som det gjort - förr eller nu - om det inte varit för den vidsträckta nordeuropeiska slätten? Skulle Indien och Kina ha sett varandra i ett annat ljus om inte det väldiga Himalaya hade skilt dem åt? Och skulle Sverige ha kunnat bevara sin 200-åriga fred om det inte legat tryggt i en buffertzon av vänligt sinnade grannar? Även politiken präglar i sin tur de värden vi tillmäter geografi och resurser. Vladimir Putin har kallat Sovjetunionens sammanbrott för 1900-talets största geopolitiska katastrof. Geopolitikens fakta har aldrig försvunnit men den geopolitiska diskursen har återkommit till världsscenen med förnyad styrka. Uppsatserna i denna volym härrör från Engelsbergsseminariet Geopolitikens återkomst som hölls 9-11 juni 2016 i Avesta.

Varför behöver vi diagnoser? Sedan urminnes tider har vi behov av att klassificera mänskligt beteende. Med diagnoser skapar man regelmässiga bedömningsgrunder för sjukdomstillstånd, till nytta för forkning, botare och lidande individer. Men vad som uppfattas som sjukt och friskt varierar dock starkt över tid och olika kulturer och samhällen har haft sina olika diagnostiska system.

The essays in this anthology stem from the seminar The Future of Intelligence and Espionage, that took place at Rhodes House, Oxford on the 18th of March 2016, arranged by the Axel and Margaret Ax:son Johnson Foundation for Public Benefit. The seminar was divided into three parts: The History of Intelligence, The Making of a Spy and The Future of Intelligence and Espionage and the essays deal with the past, present and the future of intelligence and espionage. Good intelligence is essential for the security of Nations, but it is often a rare commodity. Its gathering involves a number of complications but essentially boils down to the question of whether the information can be trusted.

Addressing the Conservative Party conference in October, 2016, British Prime Minister Theresa May said: "If you believe you're a citizen of the world, you're a citizen of nowhere. You don't understand what the very word citizenship means." But what did she mean, by making this distinction? Today, we see nationalism on the rise from the United States to Russia, from China to India, and among most of the European Union member states. Stemming from the Engelsberg Seminar of 2017, the essays in this volume explore what it has meant to belong to nations and empires - from classical times to the most recent explosions of populism - and what it now means to belong to a particular state in a global economy.

Vilka frågor inställer sig för den som vill närma sig fenomenet nationell identitet i ett långt historiskt perspektiv? Kanske en fråga om hur territoriell tillhörighet förstods före nationalstaten? Eller om hur gemenskap och samhörighet skapades och definierades i stadsstater respektive imperier? Hur rimligt är det rådande synsättet inom delar av forskarsamhället att nationalism och nationalkänsla i första hand är 1800-talsfenomen? Kan tvärvetenskapliga utgångspunkter bidra till förståelse av människans relation till gräns och territorium och av hennes behov av gemenskap? Sjutton i huvudsak doktorander i ämnena historia, idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap och statsvetenskap närmar sig frågekomplexet i föreliggande essäer.

The essays in this book, Royal Castles and Palaces - Symbolic Values in Modern Times, stem from a seminar in a project called Royal History arranged by the Axel and Margaret Ax:son Johnson Foundation for Public Benefit. Royal castles and palaces share a symbolic value because they are royal; in modern terms, they may best be described as landmark buildings. This book examines the exteriors and interiors of royal castles and palaces as interesting symbolic aspects. The different perspectives also shed light on monarchy as a form of government and present possible interpretations of the symbolic language that monarchy provides through these castles and palaces. Some royal castles and palaces are still used as royal residences while others mainly serve as museums. But royal castles entail more than just a building style. Their architecture is a language that speaks of greatness and power.

At the Engelsberg seminar in 2000 - entitled Visions of the Future and held at Avesta Manor in Dalarna, Sweden - the literary critic and historian Harold Bloom said that he feared "a future where everything is known, but no one is wise; all the information in the world cannot compensate if wisdom is lost to us." Bloom's remark, almost 20 years ago, sums up the fear that many participants expressed at the Engelsberg seminar in 2018. The texts in this anthology stem from the seminar, Knowledge and Information, which took place at Engelsbergs bruk in Västmanland, Sweden. Who should be in control and to whom does the massive amount of information produced today belong? How will this information be transformed into knowledge and wisdom by us humans and individuals? Democracy is a relatively recent political phenomenon and control of information can be used and misused by democratic societies and states just as much as by totalitarian regimes - as it is, indeed, also used by global companies which know more about us then we know about ourselves and which put that information to work for purposes that are purely commercial.

Vid Engelsbergsseminariet år 2000 - som hölls vid Avesta herrgård i Dalarna på temat Visioner av framtiden - sa litteraturkritikern och historikern Harold Bloom att han fruktade "en framtid där allt är känt, men där ingen är vis; inte ens all information i världen kan kompensera om visheten går oss förlorad". Blooms yttrande, för nästan 20 år sedan, sammanfattar oron som många deltagare uttryckte vid Engelsbergsseminariet 2018. Texterna i den här antologin härrör från det seminariet som ägde rum vid Engelsbergs bruk i Värstmanland, på temat Kunskap och information. Vem skall ha kontroll över och vem tillhör de oerhörda mängder information som produceras i dag? Hur kan den här informationen omvandlas till kunskap och visdom av oss människor och individer? Demokratin är ett relativt nytt politiskt fenomen och informationskontroll kan brukas och missbrukas av demokratiska samhällen och stater i like hög grad som av totaliära regimer - precis som den faktiskt görs av globala företag som vet mer om oss än vi vet om oss själva och som utnyttjar informationen för strikt kommersiella syften.

Den svenska krisberedskapen har fortfarande brister trots att vi genom historiska erfarenheter är väl medvetna om vilka katastrofer som kan komma och vilka utmaningar vi står inför. Sverige har en lång tradition av att ha svårt att hantera oväntade kriser; Palmeutredningen, Estonia, Tsunamin, Skogsbranden i Västmanland är exempel p kriser som inte hanterats föredömligt. Vi upprepar ofta samma misstag och tycks inte ta lärdom. Extremväder har gett oss nya utmaningar. Har vi tillräcklig kunskap för att hantera de katastofer vi drabbas av? Vad gör vi om kriget kommer eller en pandemi bryter ut? Tar vi krisberedskapen på allvar? Eller är det en illusion att man kan förbereda sig för kriser?