Bernhards förlag – förlag

Den pensionerade adjunkten Solveig startar studiecirkeln "Björkvik under andra världskriget". Hennes ambition är att kartlägga det lilla lokalsamhället Björkviks historia under beredskapsåren.

Samlingsplats för studiecirkeln blir väninnan och entreprenören Hillevis nyöppnade "Antikvariat Bläckhornet". Till cirkeln sluter sig också lantbrukaren och fixaren Otto, den lite mystiske Jan med bakgrund inom den militära underrättelsetjänsten, samt receptarien Jelena med rötter i f.d. Jugoslavien.

När de fördjupar sig i vad som hände under krigsåren stöter de på en samling lokala nazister. Flera av dem visar sig vara efterföljare till den lokala nazistiska rörelsen från 1930-talet, några till och med från samma släkt. Genom ett bankrån och samarbete med andra extremistmiljöer förbereder de ett stort attentat.

Seniorerna i studiecirkeln tar på sig uppdraget att sätta stopp för attentatsplanerna och de visar sig ha oväntade personliga resurser till sitt förfogande.

Lars Korsell är jurist samt docent i kriminologi och forskare vid Brottsförebyggande rådet. Han har en bakgrund från domstolar och departement och har författat ett flertal kriminologiska fackböcker, bland annat om kulturarvsbrott och SÄPO:s kontraspionage. "Studiecirkelns första fall" är Korsells andra utgivna roman.

I många år levde Johan Filip efter samma principer: ordning, disciplin och anonymitet. Som revisor missade han aldrig en deadline, bröt aldrig mot en enda regel och släppte aldrig någon människa nära. Ensamheten var en självvald livsstil. Han trivdes så, ständigt försedd med mandelkubb, bakverkens Rolls-Royce enligt honom själv.

Strax efter pensionen drabbas han av ett oemotståndligt behov av att anta en livsförändrande utmaning: Varför inte omvandla sig till den personlighet han i hemlighet fascinerats av hela livet? Seriemördarens!

Johan Filip planerar att begå fem mord. Varje mord ska vara svårare att utföra än det förra. Varje brott ska vara ett mästerverk och kvintettmorden ska tillsammans lämna ett bestående avtryck i kriminalhistorien.

När han möter Olivia, en biblioteksanställd med samma djupa fascination för mord, förändras allt. Tillsammans kommer de att utgöra en seniorversion av Bonnie och Clyde.

De fyra första morden sker planenligt. Men det femte och sista kommer att bestämmas av faktorer som är okända för mannen som aldrig tidigare räknat fel.

---

Ulf Karlsson har varit förbundskapten för svenska friidrottslandslaget, tränat ishockeylag, simhoppare, slalomåkare och seglare. Han har ett flertal gånger utnämnts till landets mest framgångsrika tränare. Ulf har även varit egen företagare inom friskvård och hälsovård, militär och expertkommentator i TV. "Mandelkubbmördaren" är hans andra bok i spänningsgenren.

Det judiska livet är en del av Karlstads och Värmlands historia.

"Glöm dom inte" berättar om personer och platser som bidrog till en tidig utveckling av länets närings- och kulturliv - bl.a. Nissen Felländer, släkterna Münnich och Pagrotsky, Benizon Bergson och hans trikåfabrik, Itzig Fleischer, Manne Levinowitz i Filipstad och skådespelaren Mimi Pollak. Alice Klein, Hania Rosenberg och Flora Gladh överlevde Förintelsen och kom att bosätta sig i Värmland. De har själva i många sammanhang delat med sig av sina livsberättelser som här återges.

Herrhagsskolan i Karlstad blev under andra världskriget beredskapssjukhus och tog 1945 emot judiska kvinnor från koncentrationslägret Bergen-Belsen. Boken berättar också om två viktiga platser i Karlstad med judisk anknytning; synagogan i Klara och den mosaiska begravningsplatsen.

Tillkomsten av denna bok grundar sig i CG Gustafssons stora personliga intresse för den lokala och globala historien. I sin yrkesroll som fritidsledare och äventyrspedagog har författaren tillsammans med skolor och fritidsgårdar under många år genomfört hågkomstresor i Förintelsens spår i Europa för ungdomar och även vuxna. Han har tidigare skrivit två böcker: "I Förintelsens spår, texter och tankar inför, under och efter en resa till Polen", och "Cactus 2.0 äventyrs- och dramapedagogik", en handledning om att använda friluftslivet och naturen för att undersöka historiska skeenden.

Tidigare förvarades fångar i gemensamma logement eller fängelserum. År 1847 öppnades cellfängelset i Karlstad och fängelse blev den centrala påföljden i 1864 års strafflag.

Vid Karlstads länsfängelse var flera av Sveriges mest ökända brottslingar intagna, bl.a. Gustaf Raskenstam, "Bildsköne Bengtsson" och "Silbodalsprästen" Anders Lindbäck.

I 1918 års lag tillkom lagen om villkorlig dom med övervakning och 1965 infördes skyddstillsyn som självständig påföljd.

Under 1900-talet fanns det fyra fängelser, häkte och frivård i Värmland. Alla fängelserna är nedlagda men häktet och frivården har fortsatt verksamhet. Utvecklingen i Värmland och Sverige har bland annat präglats av att de korta fängelsestraffen ersatts av intensivövervakning (elboja).

De anstalter som byggs idag har betydligt fler anstaltsplatser. Frivården har ökat sin personal under åren efter olika beslut om nya straffpåföljder.

Jan Gustavsson har arbetat inom olika yrken i rättsväsendet sedan 1960-talet fram till sin pensionering, såväl i Värmland som vid Kriminalvårdens Huvudkontor i Norrköping.

Lyckolatrinen är berättelsen om åtta helt vanliga värmlandspojkar som svetsades samman under sin militärtjänst, där det militära ändå kom i skymundan av något annat helt ofattbart. Skulle vanliga värnpliktiga för den sakens skull komma att döda utan att det råder något krig?

Skildringen ger en bild av lumparlivet på tidigt 1960-tal med en mix av komik och allvar. Parallellt med den militära vardagen dras soldaterna in i en helt osannolik historia som via Munkfors leder ända till en dödscell i Mexiko.

I historien spelar en latrin en avgörande roll. Latrin är ju vanligtvis något som kan liknas vid avträde, toalett, dass, avföring, exkrementer, spillning eller bräck. I denna berättelse utgör emellertid latrin allt annat än en skitsak.

Författaren Ulf Karlsson har ett förflutet som mångfaldig idrottsledare, egen företagare och lärare. Han var bl.a. förbundskapten för svenska friidrottslandslaget 2001-2004. Under perioden 2005-2007 innehade han en gästprofessur i ledarskap vid Göteborgs universitet.

Ulf har också varit yrkesmilitär under sex år.

Han har tidigare medverkat med artiklar och betraktelser i olika tidskrifter och böcker. "Lyckolatrinen" är Ulfs debutroman.

Efter att ha träffat Berit Forsberg Boes så förstår man att hon redan från början i sitt yrke som lärare har velat samla allt från skoltiden till en bok för att visa andra skolans värld. En värld som hon älskat från dag ett och som hon summerar sin bok med ... och kanske inspirera till världens härligaste yrke.

Läsaren får ta del av den svenska skolan från mitten av 1950-talet och framåt under hennes närmare fyrtio år som lärare. Detta genom att hon sparat elevers uppsatser, dikter och andra skolarbeten, stormötesprotokoll och inte minst dokumenterat mycket med egna fotografier och intryck. "Det är en källa och en skatt" som Kay Pollak uttryckte det i sitt tackbrev efter att ha fått delar av hennes material. Vi får även en inblick i hennes olika utbildningar och hennes privatliv, men också om livet under 1930- och 40-talen.

Boken visar också att Berit var före sin tid med mycket. Hennes kärlek till sitt yrke, till sina elever och till dem hon mött i sitt arbete visar sig ge frukt än idag. Många "gamla" elever hör fortfarande av sig till henne genom telefonsamtal och besök.

Berit Forsberg Boes föddes 1931 i Härnösand. Sedan hon tog sin småskollärarexamen i Växjö 1954 har hon arbetat på låg- och mellanstadiet, med början i Älvkarleby kommun och sedan i Essunga kommun, Dals Långed, Bengtsfors, Grums och slutligen i Karlstads kommun. Under många år har hon varit bosatt i Vålberg, men bor nu i Skåre, Karlstads kommun.

Märkte du plasket i Klarälven nedanför Wermlandsoperan? Vad det en lax som hoppade? En storskrake som dök? Såg du backsvalornas låga flykt över vattenytan när du tog dig en öl på Stadshotellets uteservering? Vem sjunger så fint från bokarna i Stadsträdgården? Vem hoar i vårkvällarna på Gubbholmen? Irriteras du över kajornas högljudda skränande runt Stora torget i höstskymningen?

Fåglarna är aldrig långt borta. De är en del av stadens kultur. Det gäller bara att se dem. Och att reflektera över fågellivets dramatiska växlingar mellan olika årstider och olika år. En vinter vimlar det av sidensvansar, en annan saknas de nästan helt. Ett år invaderas staden av tallbit eller gråsiska, nästa år är de helt osynliga.

Det här är ingen fågelbok. Den handlar om fåglarnas Karlstad, deras stad lika mycket som vår.

En svensk zoolog, ekolog och teolog får ett specialuppdrag av Costa Ricas miljöminister, att skona en tropisk regnskog i dragkamp med bland annat sittande presidents motorsågar.

Denna sannsaga om kampen för Smaragden Barbilla beskriver ett ypperligt dramatiskt förlopp om urfolk, klimathot, fattigdom, maktmissbruk, religion, jämte biologisk och kulturell mångfald. Ett öppet fönster mot ett av de idag främsta resmålen i världen.

Iingemar Hedström, fil. dr. i zoologi, Uppsala universitetet, har varit lektor på Linné- och Mittuniversitetet, och tre år som visiting professor på Boston University och avfattat ett tjugotal böcker på svenska, engelska och spanska.

Hedrades 1990 med Miljöpriset, vid en ceremoni i Costa Ricas parlament, för "sina kreativa böcker i naturskydd". 

Forshaga var i slutet av 1800-talet en bruksort där det tidigt förekom strejker. Under 1800- och 1900-talet växte folkrörelserna och de påverkade utvecklingen för människorna i Sverige och Forshaga.

Under 1960-talet började industrin gå dåligt i Forshaga och ishockeylaget degraderades från högsta serien. Markområden exproprierades och bebyggdes med villor och gammal bebyggelse revs. Det innebar ökad inflyttning och krav på kommunen på skolor, barnomsorg mm.

Vad innebär det för ett samhälle med ett rikt föreningsliv, en tidigare klasspräglad bruksort att förvandlas till ett modernt villasamhälle?

Peter Wallgren är ansvarig för illustrationerna och bilderna i denna bok. Peter har tidigare medverkat i många böcker och skivomslag med sina teckningar och han är född och uppvuxen i Forshaga.

Jan Gustavsson är ansvarig för texten. Jan har tidigare skrivit ett tiotal böcker och han är sedan 1970-talet bosatt i Forshaga.

"Om kvällen blir jag stående på farstubron till min höglänt belägna gård i Ransbysätter. Djupt nere mellan svartkupiga höjder brusar Björka älv. En kattuggla hoar i ödsligheten. Därtill en väldig stjärnhimmel - och upplevelsen vidgas till något enastående."

Björn Erik Gustavsson skildrar i denna bok sitt första år på ett nyinköpt småbruk i Gröna dalen, en kanpp mil öster om Lysvik. Här återges såväl vardagsliv som natur- och kulturupplevelser runtom i Värmland - samtidigt som författaren gärna blickar ut över mer avlägsna skeenden och inkluderar också internationella perspektiv.

Smått och stort varvas i dessa texter, ursprungligen publicerade som krönikor i Fryksdalsbygden, från oktober 2023 och ett år framåt.

Björn Erik Gustavsson, född 1956 i Dalsland, är sedan många år verksam som frilansande litteratur-, teater- och musikkritiker. Efter att ha bott på en rad orter, både i Sverige och utomlands, är han sedan hösten 2023 bosatt i Värmland, ett landskap som han lärde känna under 1970-talet.

Sedan debuten år 1986 har Björn Erik Gustavsson utgett 15 böcker samt en cd-skiva med inspelningar med nobelpristagaren Eyvind Johnson.