Catholica AB – förlag

En intressant skildring av de kvinnliga klostren och kongregationernas etablering i Sverige och det viktiga arbete de utfört. Läs om Birgittinernas återkomst till vårt land, om hur franskt mötte svenskt när Dominikansystrarna etablerade sig och om Josefsystrarnas sociala arbete.

Den sanne Jesus, skriver den nye påven, är evangeliernas Jesus, han som är helt annorlunda, krävande och djärv. Jesus som tillgodoser allas önskemål är ett fantasifoster, en dröm, inte en verklig gestalt. Evangeliernas Jesus är sannerligen inte någon som gör livet bekvämt för oss. Men det är just därför som han svarar på våra djupaste existentiella frågor, de frågor som, vare sig vi vill det eller ej, driver oss att söka Gud, att söka få vår djupaste längtan tillfredsställd, den som är gränslös eftersom den gäller det eviga. Vi måste på nytt bege oss på väg för att finna den verklige Jesus. Ur Dagen den 1 september Glädjen över att vara på väg till Kristus lyser upp allt Ny bok På väg till Jesus Kristus Benedikt XVI (Joseph Ratzinger) (Catholica) Det finns människor som på alla sätt önskar och längtar efter enhet i Kristenheten. En av dem är Gunnel Vallqvist som uttryckte delar av detta utmärkt i boken Vad väntar vi egentligen på? (Cordia, 2003) Och frågan är ytterst aktuell också i dag. Ibland är det nästan överdrivet påtagligt i frikyrkan: det stora katolska spöket. Katolicismen har under tiderna av reformationer och uppluckring av traditionella mötesformer kommit att bli de andra. Det är de som sägs ha varit förnekande till det personliga Kristusmötet eller de som tror på Maria lika mycket som Jesus, de som har en kult av helgon och dessutom inte får ha egna åsikter på grund av den stora auktoritet som påven innehar och som försvårar för många att förstå. I alla dessa påståenden ligger ibland korn av sanning, jag är inte rätt person att avgöra det. Liksom att det lätt kan förstås att andra Vatikankonciliet inte innebar den glädje Kyrkan hade hoppats på hos den enskilde troende, nog om det. PETRI EFTERFÖLJARE Benedikt XVI var under en lång tid innan påveämbetet den som var satt att försvara den romersk-katolska kyrkans tro och morallära, högt uppsatt i den kyrkliga hierarkin. Han har under åren både beskyllts för att vara liberal och konservativ, av respektive delar i den katolska kyrkan. Innan läsningen av På väg till Jesus Kristus, som alltså skrevs innan utnämningen till påve, har jag i all stillhet försökt skaka av mig det sjok av fördomar som omringar denna stora del av Kristi världsvida kyrka. Det jag i stället har funnit är vördnad och respekt inför historien och jag har skrapat på ytan till den förståelse som är nödvändig för att närma sig Katolicismen. Vad jag finner är strålande, på varje sida tycks glädjen efter att vara på väg till Kristus lysa över alla skuggor. VAD BENEDIKT XVI främst vill göra upp med i denna bok är inställningen till Jesus som en mjukis som inte kräver något och accepterar allt och alla. Detta är en frontalkrock med det alltmer slätstrukna och relativiserade i både kyrka och samhälle. Det som Benedikt XVI ger uttryck för är en radikal evangelisk Jesus som han skriver är helt annorlunda, krävande och djärv. Jesus som tillgodoser allas önskemål är ett fantasifoster, en dröm // Jesus är sannerligen inte någon som gör livet bekvämt för oss. en det är just därför han svarar på våra djupaste existentiella frågor. Detta är skrivet på bokens baksida och sammanfattar på ett mycket bra sätt den bärande grundtanken i boken. Det som vi framför allt finner i boken är den Kristuscentrering som bör vara själva medelpunkten i den kristnes liv, allt givet av Gud genom den helige Anden. Benedikt XVI är evangelikalt djupt rotad, den ekumeniska tanken finns med, den liksom skrivs in mellan raderna i hoppet om enhet kring centrala trosfrågor. Tidigare har Benedikt XVI varit beskylld för att inta en negativ hållning till teologer som grumlar trons klara skärpa. Det är lätt att förstå när han själv i denna lilla serie av vackert skrivna meditationer når till livsnerven, trons djupaste skikt, och mysteriets strålglans upphäver funktionen av den vetenskapliga tron. Detta är liv, förankrat i en kristen tradition som på gott och ont genom historien har sökt sig till det som ger livet, vinet och brödet. Uppmaningen gäller oss alla, katoliker eller inte, att hålla Kristus i fokus och än en gång ödmjuka oss inför de som gått före, de i evangelierna som såg Jesus och hans efterföljande genom alla tider. Fredrik Wängström

Till sina första präster sade Jesus: Om ni förlåter någon hans synder, så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder, så är han bunden. I Herre, förbarma dig utforskar Scott Hahn försoningens sakrament och visar oss varför bikten är nyckeln till vår andliga utveckling, speciellt i dessa tider av stor oro och osäkerhet. Mot bakgrund av det gamla Israels historia, evangelierna, kyrkofädernas skrifter och helgonens liv visar Hahn på kärnpunkten i Kyrkans undervisning om botgöring, förlåtelse och försoning. Det är en berättelse som börjar med Adam och Evas synd, fortsätter i beskrivningarna av Moses och aposteln Petrus liv, och som genljuder i de troendes liv idag. Hahn presenterar det katolska och bibliska synsättet på synd och nåd. På ett klart, lättförståeligt språk förklarar han den verkliga betydelsen av Jesu enkla, men grundläggande löfte Jag är dörren; den som går in genom mig, han skall bli frälst (Joh 10:9). Liksom Hahns tidigare böcker ger Herre, förbarma dig tankeväckande, övertygande insikter i kontroversiella ämnen och omdiskuterade lärofrågor på ett sätt som ger lekmannen upplysning samtidigt som det är tillräckligt ingående för att uppskattas av fackmannen. Boken är inte bara ett bibelstudium, utan också en vägledning för den rådville. Den ger inspiration och praktiska råd som hjälper läsaren in i en djupare förståelse av sig själv och av Jesus genom botens sakrament. SCOTT HAHN är en internationellt erkänd katolsk föreläsare och teolog. Hahn innehar Benedikt XVI:s professur i Biblisk teologi och Liturgisk förkunnelse vid prästseminariet S:t Vincent i Latrobe, Pennsylvania, i USA. Han är även professor i teologi vid Franciscan University i Steubenville, Ohio, där han också bor med sin familj. Bland hans övriga böcker kan nämnas The Lambs Supper (Lammets måltid, Catholica 2003); Hail, Holy Queen (Himlarnas drottning, Catholica 2005); A Father Who Keeps His Promises samt Rome Sweet Home, bästsäljaren han skrev tillsammans med sin fru om deras konversion till katolicismen.

Kardinal Suenes bok kommer att vara epokgörande, eftersom den drar fram i fullt dagsljus den avlidne kung Baudouins sanna men för de flesta okända ansikte. Man kommer där att upptäcka hur hans djupa mänsklighet och hans religiösa liv var oupplösligt förenade

"Käre Jurek, den 9 maj i år skall en minnessten invigas på den plats där synagogan, som förstördes under kriget, stod, för att hedra Wadowices och hela traktens judar, som föll offer för förföljelsen och utrotades av nazisterna" Så börjar brevet från Johannes Paulus II till hans judiske vän, och här börjar också den historia som berättas i denna bok. Det är historien om två pojkar, en kristen och en jude, i en polsk småstad på tjugo- och trettiotalet: de har kamrater, lärare, kärlekshistorier, vänner och fiender som vanliga pojkar. Men den tid de lever i är inte en valig tid: Antisemitismen, sedan nazisterna, kriget och deportationerna förändrar livet för Jurek och Lolek. Men bandet som förenar dem, de minnen de har gemensamt, är starkare än allt annat och gör att de möts igen efter nästan ett halvsekel, den polske påven och hans judiske vän.

"I slutet av 1980-talet hittade Anna Dunér en brevsamling i sin farmors bokhylla. Breven var hundra år gamla och hade skickats från hennes farmors mor Doris Sellmann (gift Herzog) mellan åren 1887 och 1889. Denna tid tillbringade den då tonåriga flickan i en klosterskola i Bayern. Under de två åren träffade hon inte sin familj, men hon skrev varje vecka hem till Sverige och berättade om fest och vardag, undervisning och religion, hyss och hemlängtan. Med värme och humor förmedlar breven en stark närhet till trosliv och kultur under 1880-talet. I boken finns också bilder från klostret i Zangberg samt ett förord av Yvonne Maria Werner om katolsk internatkultur i konfessionalismens era."

Maria, jungfrun, Jesu moder, hon som kyrkan vågar kalla också för Guds moder, därför att hon födde den enastående till världen, finns på många bilder och i många texter. Ibland skildras hon där nästan övernaturligt vacker, ibland i stort armod, hon kan utstråla glädje, men också vara den medlidande och plågade, hon är ibland den mer än alla andra människor benådade, ibland ställföreträdaren, förebedjaren och förebilden för andra. Professor Alf Härdelin, känd förmedlare av kristen tanke och kultur från olika tider, presenterar här en samling Marialyrik från många århundraden. Mentalitet och sensibilitet växlar. Formerna och genrerna och stilarna varierar. Här finns diktning för gudstjänstens sång, men också för den folkliga andakten och den enskilda meditationen. Kanske är det en fördel, att orden är skrovliga snarare än söta, att det handlar om djupa och outgrundliga mysterier som utmanar tanken snarare än om lättillgängliga ytor som det är alltför lätt att tanklöst bejaka. Maria blir sannare på det viset, och kanske mera nödvändig.

Sommaren när Agnes är tolv år rasar livet samman. Mamma är svårt sjuk och pappa finns inte där. Över en natt blir hon placerad i en fosterfamilj på landet. I familjen finns allt det Agnes själv skulle vilja ha: en mamma och pappa som tycker om varandra och som har tid för henne. Jämnåriga syskon att leka med och en lillasyster att ta hand om. Ett stort, hemtrevligt hus och en sjö att bada i … Agnes vet inte om hon skall trivas eller om hon skall låta sig ätas upp av sorg och avundsjuka. När Agnes en kväll spelar Monopol med fostersyskonen förlorar hon medvetandet och först till landet Skuggmyra. Där möter hon Demonregissören som vill ha henne till medhjälpare. Det hon lyckas ta ifrån sin fosterfamilj skall istället ges hennes egen trasiga familj. Inuti Agnes börjar nu en strid på liv och död. Vad är ont och vad är gott? Och vem talar sanning?

Påvens budskap inför jubelåret 2000

Påven Johannes Paulus II:s valspråk totus tuus - helt din är en kärleksförklaring till Maria. Det visar, att han ser hela sitt uppdrag som påve i Marias ljus. Petrus och Maria hör oupplösligt samman i kyrkan. Harmonin mellan det faderliga petrusämbetet och Marias moderliga förmedling hjälper oss att komma Kristus närmare. I denna encyklika får vi både en påves personliga vittnesbörd om Maria och en teologisk överblick över den katolska synen på henne, som fick bli Frälsarens moder. Påven öser ut traditions skatter men är samtidigt öppen för nutida frågor, till exempel den ekumeniska dialogen, kvinnans sanna framåtskridande och kyrkans speciella förkärlek för de fattiga.

Predikningarna i denna bok omfattar hela det liturgiska året, från Advent till Kristus Konungens högtid. De är fulla av kopplingar mellan de allra vanligaste – och därigenom mänskligaste – strävanden och Guds storhet. På ett fridfullt, opolemiskt sätt är texterna långt ifrån de schizofrena åskådningar som beskriver heligheten som en ostadig balansgång i ett slags dubbelliv, kluvet mellan vardagslivet och det andliga livet. Samtidigt förkastar predikningarna frestelsen att förandliga det mänskliga så att det berövas sin komplexitet, det som monsignore Escrivá kallade frihetens risk. ”Himlen och jorden verkar förenas vid horisonten, mina barn. Men inte så: det är i era hjärtan där de verkligen förenas, när ni på ett heligt sätt lever ert vanliga liv.” [ur förordet]

Föreliggande bok innehåller texten till de reflektioner som nuvarande påven Johannes Paulus II, dåvarande kardinal Karol Wojtyla, i mars 1976 framlade för påven Paulus VI och påvekurian i Rom som underlag för de i Vatikanen årligen återkommande fasteexercitierna. Med flit har ordet "reflektioner" använts här. Boken visar nämligen vilka djup av teologiska insikter författaren nått under sin livslånga begrundan över den kristna läran. Detta bekräftas också av hans övriga skrifter såväl före som efter påvetronstillträdet. Denna tankemognad omfattar alla områden. Boken behandlar både troslärans alla viktiga punkter och praktiska livsfrågor såväl som liturgiska handlingar och särskilda andaktsövningar som korsvägen och rosenkransen. Den kan utan vidare betecknas som ett synnerligen systematiskt uppbyggt kompendium i den kristna läran. Den personinriktade aspekt som författaren anlägger på alla behandlade frågor är ett starkt framträdande särdrag hos författaren. Samtidigt är han angelägen om att på alla sätt främja de mellanpersonliga relationerna vilka bland annat spelar en väsentlig roll i äktenskaps-, familje- och samhällslivet. Denna syn på människan och medmänniskan gör att hans tanke byggnad ed rätta kan kännetecknas som en kristne humanism och en kristen existentialism fylld av en stor och välgrundad optimism.

På sommarlovets första dag hittar Helena och Petter magiska stenar vid Vätterns strand som tar dem flera hundra år tillbaka i tiden ... De hamnar mitt i reformationens tidevarv och slår följe med de sista Alvastramunkarna som flyr undan Gustav Vasas män. Boken är illustrerad av Bettina Johansson

Det är brukligt att påven varje långfredag ber Korsvägen Via Crucis - vid Colosseum i Rom. År 2005 var påven Johannes Paulus II så sjuk att han var tvungen att överlämna uppgiften till någon annan. Valet föll på kardinal Joseph Ratzinger. Ingen visste då att han en knapp månad senare själv skulle väljas till Petri efterträdare och anta namnet Benedikt XVI. Denna lilla bok är en inbjudan att betrakta frälsningens mysterier med hjälp av påven Benedikt XVI:s klarsynta blick. Korsvägsandakten ger, förutom inspiration till personlig bön, även en inblick i påvens eget böneliv och en idé om hans vision av den framtida kyrkan.

I Upptakt får läsaren följa påven Benedikt XVI:s första tid genom hans predikningar och tal. Boken tar sin början under de händelserika dagarna efter påven Johannes Paulus II död då den dåvarande kardinal Joseph Ratzinger ledde begravningsmässan och fortsätter sedan under hans första tid som påven Benedikt XVI. I förordet reflekterar biskop Anders Arborelius över påveskiftet: Benedikt är förvisso en övergångspåve i den meningen att han mänskligt sett inte kan få något längre pontifikat. Samtidigt ser vi i Kyrkans historia att även ett kort pontifikat kan vara utslagsgivande. När vi tar del av hans första encyklika får vi ännu större klarhet i vad som är hans speciella vision och budskap. Men redan i dessa första tal och anföranden som ges ut här anar vi de speciella accenterna i hans budskap till världen och hans helt personliga sätt att föra oss närmare Jesus Kristus.

Det tjugonde århundradets stora teman; fascism, världskrig, demokrati, globalisering och sekularisering belyses här genom en med svenska mått mätt ovanlig lins: Vatikanens. Fjärran från sensationella de Borgiahistorier och konspirationsteorier lär vi här känna 1900-talets påvar mycket märkvärdiga och sinsemellan olika män som valdes att leda den Katolska kyrkan i en tid av förändring. »Påvar i moderna tider« är en matnyttig introduktion till ett fascinerande ämbete, en inblick i den lilla Vatikanstaten varifrån en dryg miljard människor vägleds, men också en bok om Europa, världen och det århundrade vi idag så gärna vill greppa och förstå.

Kom var mitt ljus är framtagen av Missionairies of Charity till saligförklaringen av Moder Teresa av Calcutta. Läs om Jesu uppmaning till Moder Teresa att gå ut till de fattiga, om det andliga program som ger systrarna kraft att utföra sitt uppdrag och om det fantastiska undret som skedde på moder Teresas föbön.

EN UTBREDD UPPFATTNING bland människor idag är att den kristna läran i det närmaste är kropps- och sexualfientlig: den kristna sexualmoralen är en lång rad förbud som läggs på och hämmar människan. Att detta är en grav missuppfattning står klart när man läst André-Mutien Léonards Jesus och din kropp, en bok som vill förklara vad sexualiteten och dess uppgift är enligt Jesus. Léonards höga värdering av kärleken mellan man och kvinna får nog de flesta att höja på ögonbrynen: ... I allt som är viktigt förespråkar Jesu Kyrka den mest positiva syn på människans kroppsliga tillstånd som någonsin uttryckts under hela mänsklighetens historia. ... Mannen och kvinnan lever, genom den sexuella kärleken, dess fruktsamhet och de barn som följer av denna, i en gemenskap som liknar den som Gud lever i sig själv som Treenighet. ... Den äktenskapliga föreningen mellan man och kvinna är oskiljaktligt förbunden med historiens största kärleksakt: Jesus kärlek som utger sitt blod på korset för mänsklighetens frälsning. Men denna upphöjelse får inte författaren att undvika sexuallivets problem. En missriktad sexualitet får stora konsekvenser för både individen och samhället. Utan att väja för svårigheter eller göra avkall på barmhärtigheten tar han sig an de svåra frågorna som alla kristna idag tvingas ta ställning till. Boken tar bland annat upp föräktenskapliga relationer, skilsmässa, abort, preventivmedel, provrörsbefruktning och homosexualitet. A-M Léonards bok är en inbjudan att på nytt upptäcka Kyrkans lära om sexualiteten. En inbjudan att se den, inte som ett hinder, utan som en möjlighet att upptäcka vägen till ett lyckligt och välsignat liv.

En bok om bönen.

Påven Johannes Paulus II inbjuder i denna bok till en fördjupning i Psaltaren och profeternas centrala texter. Han vill lära ut en kristendom som utmärker sig genom bönens konst och möta behovet av en böneskola för fullvuxna, särskilt i vår moderna och pluralistiska värld. Till sin hjälp tar han kyrkofäderna och andra kristna personligheter som under århundradena idisslat Guds ord och upptäckt dess mångfaldiga innebörd.

Bernhard av Clairvaux (1090-1153), abbot, kyrkolärare, mystiker och helgon. I föreliggande bok beklagar Bernhard, att det finns människor som inte firar advent ordentligt, "eftersom de lever denna tid av väntan utan andakt och känsla och gör den till en torftig tradition". Tack vare hans predikningar om adventstidens egentliga innebörd kan denna tradition förhoppningsvis fyllas med meningsfullt innehåll även i dagens Sverige. Bernhard visar oss vägen från nöjen och njutningar till djup glädje och inre frid. Han hjälper oss att återerövra poesin i tillvaron. Den längtan som han ger uttryck för i sin kommentar till Höga Visan (2:1-2) är kännetecknande för den cisterciensiska mystiken och får tjäna som sammanfattning av hans adventsspiritualitet: "Många människor gläder sig över att snart få fira jul. Men måtte det verkligen vara Kristi födelse som de får glädja sig år! jag längtar efter den gudomliga närvaron som sprider glädje och uppenbarar hemligheter och som på ett underbart sätt blandar det himmelska ljuset med den upplysta själen. Den som förenar sig med Herren blir nämligen till en enda ande med honom".

"Krigsutbrottet fjärmade mig från studierna och den akademiska miljön. Under denna tid förlorade jag min far, den siste som jag hade kvar av mina allra närmaste. Detta medförde också rent sakligt ett lösgörande från mina tidigare planer. På något sätt var det som att bli ryckt upp med rötterna ur den jord i vilken jag som människa och person hade utvecklats. Men det var ingen uteslutande negativ process. Ty därmed växte en insikt fram som blev allt klarare för mitt medvetande: Herren vill att jag ska bli präst. En dag insåg jag det mycket tydligt: det var som en inre upplysning som skänkte mig glädjen och tillförsikten av en kallelse av en annan art. Denna insikt fyllde mig med stor inre frid."

Guds vänner innehåller en förkroppsligad troslära, där teologens djup förenas med den evangeliska klarheten hos en god själasörjare. Escrivás ord är ett samtal med Gud men upphör inte att även vara en innerlig konversation med åhörarna, vars bekymmer och förhoppningar han bemöter.

Ingen handling kan utföras i Kyrkan utan "epikles", det vill säga åkallan av den helige Ande. I och genom honom verkar Kristus i sin kropp. Denna bok vill få oss att upptäcka att den helige Ande är närvarande överallt. Den inbjuder oss att söka honom, särskilt inom oss själva och att acceptera att han är vår inre mästare. Jorden är inte som den skall var, om den inte har en transcendent horisont, och denna horisontlinje är inte långt borta. Den går rakt igenom vårt inre. Att leva i Anden är mycket mer än en aspekt av livet, det är hela vårt liv som är besjälat av Anden. Vem kommer inte ihåg det ord med vilka påven Johannes Paulus II inledde sitt ämbete. "Var inte rädda! Öppna dörrarna för Kristus"? Denna inbjudan är idag än mer angelägen och riktas till oss alla, när vi står på tröskeln till år 2000. Låt oss mitt i vår svaghet öppna oss och bli genomsyrade av den helige Andes kraft som "förnyar jorden ansikte". Endas han kan öppna de tyngsta och mest förseglade dörrar. Jesu Ande, jag är inte rädd för korsdrag.

Barnbibel med illustrationer i fyrfärg

Jesu Kristus är Guds slutgiltiga och definitiva ord till mänskligheten. Inkarnationens mysterium innebär att Guds Son blir människa och går in i vår historia för att rädda mänskligheten. Världen skulle inte kunna få någon bättre och mer glädjande nyhet. Gud, vars namn man tidigare inte ens kunde uttala, visar sig nu för människorna och kommer för att helt och fullt dela vårt liv. Evangelisten Johannes ger i prologen till sitt evangelium uttryck för denna djupa sanning med följande ord: "Ingen har någonsin sett Gud. Den ende Sonen, själv Gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss." Den fullständiga uppenbarelsen av Guds mysterium börjar i personen Jesus från Nasaret. Hans ord och handlingar, hans tystnad och blickar ger uttryck för den sanning som människan alltid har sökt men aldrig funnit. Med rätta lärde andra Vatikankonciliet att Kristus måste belysa varje människas liv för att dess mysterium skall få en mening och inte förbli en gåta

I Treenighets liv, liksom i vårt kristna liv utgår allt från Gud och återvänder till honom. Jesus, "sann Gud och sann människa", uppenbarade detta stora kretslopp och var den förste att fullborda det. Denna bok vill liksom sänka oss ned i friskt vatten, det vill säga i Guds mysterium, han som endast är av kärlek och för kärlek. Att tro innebär att bekänna Gud som sin Fader. Efter den första människans synd har guds kärlek klätt sig i barmhärtighet. Den kungliga port genom vilken Guds kärlek översköljer oss ä hans Sons hjärta som genomborrades på korset. Det är den heliga porten, jubelårets port. Salig den som upptäckt denna kärlekens källa, ty han känner sig törstigare i det ögonblick törsten släcks

Den 17 november 1998, utsåg påven Johannes Paulus II karmelitbrodern Anders Arborelius O.C.D. till biskop för Sveriges katoliker. Det var den katolska kyrkan som en gång förde evangeliet till Sverige. Biskop Anders är den förste inhemske katolske biskopen sedan Olaus Magnus som dog i exil i Rom 1557. Biskop Anders har levt i karmelitklostret i Norraby, på den skånska slätten mellan Helsingborg och Landskrona. Den karmelitiska spiritualiteten är alltid inrikta på kontemplation och mystik, avskildhet och tystnad. I den här boken får vi följa Anders Arborelius O.C.D. under hans första år, hans "novisår" som biskop av Stockholm. Vi lär känna honom. Vi hör honom i predikningar, i brev, kåserier och intervjuer.

En vacker häftad utgåva av Markusevangeliet. Texten från Bibelkommissionens översättning av Nya testamentet (NT81).