Fornsalens Förlag – förlag

Boken har rundade hörn.Omslaget är mattlaminerat.En rund "stämpel" är guldfolierad på framsidan.

En råkall novembernatt 1944 torpederades passagerarfartyget S/S Hansa av en sovjetisk ubåt. Endast två personer överlevde. Med fartyget försvann 84 människor och lika många livsöden i djupet. För att hålla minnet av dem vid liv berättas här historien om S/S Hansa och den katastrof som drabbade inte bara Gotland utan ett helt land. Under tio års tid har Jakob Ringbom och Lars Almgård Kruthof gjort efterforskningar för att ge en bild av fartyget, de händelser som ledde fram till katastrofen och det som utspelade sig efteråt. De har grävt djupt i såväl svenska som ryska arkiv som förut varit hemligstämplade och har intervjuat anhöriga till dem som var ombord på fartyget vid katastroftillfället.

Gutasagan är en berättelse om gutarnas ursprung och mytiska historia. Den nedtecknades någon gång mellan 1220 och 1285 och bygger på muntliga traditioner och skriftliga förlagor. Gutasagan åtföljs av en helt nyskriven och utförlig kommentar av Anders Andrén, professor i arkeologi, som sätter in Gutasagan i ett historiskt perspektiv.

Bild på Visby ringmur.

Glas - detta mångfasetterade material - har i flera tusen år spelat en central roll i människans liv. I hyttor och verkstäder har de blåsts och ringlats, pressats och gjutits, slipats och graverats. Glasmassan har sedan i sin förädlade form kunnat sprida lyst och skålas i, spegla och krossas. Och inte minst, skydda oss mot väder och vind i form av fönster. Gotländskt Arkiv Glas - Från järnåldersskärva till nutida konstglas tar sig i år an glaset ur en rad spännande perspektiv i en rikt och vackert illustrerad bok med såväl nytagna fotografier som arkivbilder. I femton artiklar belyser välrenommerade skribenter, antikvarier och forskare olika aspekter av glas, på ett eller annat sätt kopplat till Gotland. Från jordfynd till fönster i kyrka och bostad, via bordets glas och speglar till glas som konstnärligt uttrycksmedel visar författarna på materialets spännvidd.

Lekfulla helsidesillustrationer visar hur djuren såg ut då de levde. Till illustrationerna finns foton på motsvarande fossil. Vi får veta vilken del av djuret som blivit till fossil och hur det gått till då djuren omvandlats. Vi får en uppfattning om de enorma tidsrymder som gått sedan silurtiden och sist men inte minst var på de gotländska stränderna det går att hitta de små stendjuren.

För mer än tusen år sedan, under den tid vi kallar vikingatid, levde på ön Gotland en fjortonårig pojke som hette Torbjörn. Han bodde på en gård, inte långt från hamnen i Vi på öns västkust. På gården bodde också hans föräldrar Knut och Sigrid, två småsystrar, farmor Astrid och en farbror som hette Ulf. Ja, far var ju inte där nu, för när Torbjörn bara var nio vårar seglade fadern iväg med sitt skepp och hade inte setts till sedan dess. Torbjörn saknade sin far, saknade hans stora varma famn och alla berättelser om vikingafärder i österled. Så börjar den spännande berättelsen om Torbjörn och hans färd långt bort till det fjärran Bulgar för att söka efter fadern.

I "Spåren av det förflutna – centrala arkeologiska platser på Gotland" presenteras den senaste arkeologiska forskningen kring platser med central betydelse för skeenden och händelser på Gotland – från bronsålder till medeltid. Platserna är betydelsefulla för att förstå vad som är unikt för Gotland men också vad som kan förstås i större sammanhang. Läs om bland annat slaget på Fjäle myr, om Alltinget i Roma och om en Tunagård utanför Visby.

Hansestaden Visby är ett levande världsarv på Gotland mitt i Östersjön. Den medeltida ringmuren och välbevarade bebyggelsen från äldre tider lockar besökare från när och fjärran. I boken presenteras byggnader och platser runt om i staden. Läsaren får veta mer om de historiska händelser som ligger till grund för dagens Visby. Här finns läsning om ringmuren, ruiner, hus och stadsdelar, den gröna miljön och hur folk levde och dog under århundradena.

Säg den som inte är intresserad av mat, alla ska vi ju äta. I Bordet är dukat – Mat med tradition på Gotland berättas om traditioner kring mat på Gotland med nedslag i olika århundraden. Läs om livet på en gotländsk gård runt 1930–40, om vad som stod på bordet i Visby till fest och vardag under 1700–1800-talen och om hur skaffare, Gotlands speciella festfixare, ordnade med servering och spex under bröllop och andra högtider. Vi ser oss också omkring i nutiden och undersöker hur äldre traditioner och matvanor uppdateras till vår tids smak. Detta och mycket mer finns på menyn och för den som själv vill smaka finns spännande recept att provlaga. Låt dig väl smaka!

Tårar, svett och glädje… … gemenskap, lycka och besvikelse, allt ryms inom idrotten. I Gotland – Idrottsön berättar bland annat idrottsstjärnorna Mattias Sunneborn och Anna Jakobsson om vilken betydelse uppväxten på Gotland haft för dem. Läs också om Lagerlingens idrottsplats som byggdes av krigsfångar, om de gamla gutniska lekarna, om fäktningen som tagit ny fart på ön, om hur kvinnliga fotbolls­spelare tvingas spela i barnskor och varför media rapporterar mer om vissa sporter än andra. Detta och mycket mer är innehållet i Gotland – Idrottsön, som rör sig mellan dåtid och nutid för att undersöka hur idrotten påverkat människor och kulturen på Gotland genom tiderna.

Målning omslag av Kurt Ullberger.

I över tusen år har Visby varit en mötesplats för människor från när och fjärran. Olika kulturer har influerat staden som genom sekler vuxit fram till vad den är i dag – en levande världsarvsstad. För 20 år sedan blev Visby utnämnt till Världsarvet Hansestaden Visby. Vad innebär det då att vara ett världsarv, hur gick processen till och hur har världsarvsstatus och exklusivitet påverkat Visbys och Gotlands utveckling? Det är några frågor vi vill besvara i Visby Världsarvsstad. 16 författare med olika kompetens och erfarenheter ger i boken sin personliga bild av Visby. Genom deras röster ger vi en inblick i stadens historia och förmedlar hur Visby utvecklats, samtidigt som vi undersöker hur det är att leva och bo i ett världsarv. Vi berättar om hur livet gestaltade sig för kvinnorna under 1800-talet och lyfter fram nya forskningsresultat rörande den medeltida hamnen. Vad är egentligen ett världsarv? Det är viktigt att vända och vrida på begreppet för att se vad det står för i ett större perspektiv. Vi följer den spännande vägen till bevarande och världsarvsutnämning. Flera berättelser ger oss en påminnelse om hur mycket arbete och slit som lades ner både inom det gotländska samhället och i internationella sammanhang för att nå fram till världsarvsstatus. Intresset för ruinerna väcktes redan i början av 1800-talet och faktum är att ett bevarandearbete bedrivits ända sen dess, även om begreppet levande innerstad kom senare. Utan muren hade det inte blivit något världsarv. Vi följer historien med muren som utgångspunkt. Ringmuren och ruinerna är det som drar mest turister och berör besökare. Med muren skapas en tydlig gräns mot omvärlden vilket medför gemenskap innanför, men också utanförskap för de på andra sidan, både nu och historiskt. Intervjuer med företagare och verksamma inom besöksnäringen visar på både möjligheter och begränsningar. Klart är att stoltheten över Visby är tydlig oavsett världsarvsstämpel eller ej. För att vara en småstad avundas säkert många Visbys utbud och bredd också vad gäller restauranger, hotell och butiker – oberoende av årstid. Det finns gott om uppfattningar kring befolknings- och bebyggelseutveckling i staden innanför murarna. Vi har tagit fram statistik som borde vara ett intressant underlag att arbeta vidare med. Fotograf Sara Appelgrens nytagna bilder fångar Visbys finstämda färgskala, gatunätet med smala gränder och kastar nytt ljus över mur och ruiner. Genom hennes lins visas staden – allt ifrån Almedalen i skirt morgonljus till Stora torgets myllrande kvällsliv. Läs, njut och fundera över vårt gemensamma världsarv!

Visby, ett levande världsarv mitt i Östersjön. Den medeltida ringmuren och välbevarade bebyggelsen från äldre tider lockar besökare från när och fjärran. I guideboken Upptäck Visby presenteras byggnader och platser runt om i staden. Läsaren får veta mer om de historiska händelser som ligger till grund för dagens Visby. Här finns läsning om ringmuren, ruiner, hus och stadsdelar, den gröna miljön och hur folk levde och dog under århundradena.

Utan ett du – inget jag handlar om den »kärleksdagbok« som tog form vid Hammars på Fårö på slutet av 60-talet till en bit in på 70-talet. Det var på en dörr i huset Liv Ullmann och Ingmar Bergman med hjälp av tecken och symboler förde ett pågående samtal med varandra. Bildjournalisten och fotografen Tommy Söderlund blev fascinerad av bilderna och började studera deras betydelse i en vidare bemärkelse. Resultatet är en fin liten bok som innehåller såväl en rik bilddokumentation som texter av Tommy Söderlund, Bo Bergström och Maaret Koskinen. Med svensk och engelsk text.

Boken är intressant både för den geologiskt kunnige och den som är nybörjare i ämnet. Boken är uppdelad i tre delar enligt följande: Gotlands geologi, fossil (hur de levde och såg ut som levande djur och vad som kännetecknar dem i dag), guide till lokaler/platser där fossil återfinns. Boken kan med fördel användas som studiematerial inom geologi och naturvetenskap. Författaren, Sara Eliason, är en erfaren geolog med gedigen erfarenhet av ämnet.

Welcome to Gotland, a different country with mile-long beaches, mighty Sea stacks, unique nature, proud building tradition and a dramatic history. In this fully loaded guide, 101 locations around the entire island are carefully selected to provide a holistic experience of Gotland. With maps, text and pictures, the visitor is guided to meadows, cobblestone beaches, picture stones, fishing villages, archaeological sites and much more. There are also longer chapters on Gotland's history, nature and churches. The traces of past times are always present on the island. Discover Gotland!

Gotland is fascinating in many ways, not least due to its enormous wealth of fossils derived from the time when this part of the world was situated on more southerly latitudes near the Equator, and a tropical coral reef thrived in the area where the island is located today. Sara Eliason, palaeontologist at the County Museum of Gotland, describes and explains the most ancient history of the island and the life of the organisms whose remains form its present-day limestone rock. Drawing on her many years of experience as a leader of “fossil rambles”, she presents a lucid description of the sea floor environment of that time – more than 400 million years ago, and of the places where fossils may now be found. Sunstones and catskulls are popular names for two common fossils found on the island.

Gotländskt Arkiv 2010 innehåller 13 artiklar i blandade kulturhistoriska ämnen. Här kan vi läsa om vikingarna som filade fåror på sina tänder, om tjuvmjölkerskor i kyrkorna, om mystiska runinskrifter, om Visborgs kungsladugårds historia från dansk slottsladugård till svenskt militärboställe och regementsområde, om den otroligt sega grodan som kom fram levande ur sandstenen i Burgsvik och mycket mera.

Over a thousand years ago, in the period we call the Viking Age, a fourteen year old boy lived on the island of Gotland. His name was Torbjörn. He lived on a farm not far from the harbour at Vi on the west coast of the island. His parents Knut and Sigrid, his two younger sisters, his grandmother Astrid and an uncle called Ulf also lived on the farm. But his father wasn’t there now, because one spring when Torbjörn was only nine years old his father had sailed away on his ship and hadn’t been seen since then. Torbjörn missed his father, longed to snuggle in his father’s arms, listening to all his stories about the Viking expeditions in the East. Thus begins the exciting story of Torbjörn and his journey far, far away to the distant city of Bolghar to search for his father.

Gotland’s picture stones have long evoked people’s fascination, whether this has been prompted by an interest in life in Scandinavia in the first millennium or an appreciation of the beauty of the stones. The Gotlandic picture stones offer glimpses into an enigmatic world, plentifully endowed with imagery, but they also arouse our curiosity. What was the purpose and significance of the picture stones in the world of their creators, and what underlying messages nestle beneath their imagery and broader context? As a step towards elucidating some of the points at issue and gaining an insight into current research, the Runic Research Group at the Swedish National Heritage Board, in cooperation with Gotland Museum, arranged an international interdisciplinary symposium in 2011, the first symposium ever to focus exclusively on Gotland’s picture stones. The articles presented in this publication are based on the lectures delivered at that symposium.

I antologin "Kyrka och tro på medeltidens Gotland" möter vi en viktig faktor i de medeltida gotlänningarnas liv - religionen. Krig och missväxt lurade runt hörnet, medelåldern var låg och barnadödligheten skyhög. I en tid då tillvaron tycktes osäker och skrämmande kunde religionen vara en tillflykt och bistå med förklaringar. Men religionen gav inte bara tröst och sammanhang, den var också en källa till glädje, fest och, inte minst, vila från vardagens slit. Om detta och mycket annat kan man läsa i bokens femton lika intressanta som välskrivna artiklar.

Vad säger ordet byggnadsvård? Det finns många aspekter att utforska i begreppet. Som att upptäcka äldre tapetlager där årsringar från olika tider träder fram. Det handlar om att vårda - och ibland om att återskapa något som varit gömt. Men det handlar också om de val som uppstår under resans gång. Val kring vad som ska bytas ut och vad som ska vara kvar. Och om vilka material vi använder. I Att vårda ett hus kan du läsa om byggnadstradition och byggnadsvårdens historia och framtid. Om materialen kalk, tjära, och kärnfuru, om vitsen med återbruk och om arkitektens tankar om vårt landskap. Byggnadsvård på Gotland handlar om att värna både det byggda, vår natur samt de lokala material och det arbetskunnande som finns på ön.