Hemera bokförlag – förlag

År 1799 begav sig Carl Fredrik Löfvenskiöld ut på en två år lång resa genom ett turbulent Europa. Den franska revolutionens efterverkningar var fortfarande högst närvarande. Trupper rörde sig över kontinenten och i Frankrike genomfördes statskuppen som tog Napoleon till makten. Det Europa Löfvenskiöld mötte präglades av postrevolution, krig och maktkamp. Som adelsman följer Löfvenskiöld en lång tradition att ge sig ut på en bildningsresa – en Grand Tour – för att på plats studera antikens och renässansens konst, arkitektur och kultur. Löfvenskiöld knyter viktiga kontakter, tar del av hovliv och överdådig prakt men resan präglas också av vardagsliv och turistens strapatser. Förutom regerande kungar, drottningar och kejsare möter Löfvenskiöld flera av tidens mest namnkunniga gestalter. Han får audiens hos Påven i Rom och stöter samman med amiral Horatio Nelson i Ancona. I Paris är det krigsministern Jean Bernadotte som ger honom respass i Frankrike. Genom hela resan för Carl Fredrik Löfvenskiöld en journal som nu är transkriberad i sin helhet. Med ett levande och färgstarkt språk får vi ta del av en svensk resenärs syn på en omvälvande period i Europas historia. I en initierad inledning sätter historikern My Hellsing Löfvenskiölds resa i sitt sammanhang och visar mot vilken bakgrund vi ska läsa journalen.

I och med utgivningen av Sverige Ridderskap och Adels vapenbok skapas en länk till de vapenböcker som getts ut under tre sekel från 1650 till 1890. Här presenteras 657 levande ätters fullständiga vapensköldar (med några tillägg). Ett omfattande researcharbete har lagts ned för att få fram vapen som stämmer med originalsköldebrev, vapenritningar och andra källor som ligger nära respektive monarks ursprungliga intention. Otto von Schwerin är illustratör och tidigare riddarhussekreterare. Han har ritat vapen för Adelskalenderns utgåvor 2001-2013 samt 2022-2025. Göran Mörner är riddarhusgenealog sedan 2010 och heraldisk forskare. Förre bitr. statsheraldikern Carl Michael Raab har författat förordet. Introduction in English.

Köpmansfursten Herman Petersen var en av de förmögna handelsmän under 1700-talet som gick under benämningen skeppsbroadeln. Dessa visade sin ställning i Stockholm genom att flytta in i den gamla maktens stadspalats och låta uppföra praktfulla herresäten på landsbygden. Inför hotet om en finansiell kris placerade Herman pengar i det högadliga säteriet Erstavik. Uppdraget att bebygga marken gick till arkitekten Jean Eric Rehn som uppförde sitt första slottsbygge. Denna egendom och Hermans palats i Gamla stan, det välkända Petersenska huset, omvandlades till fideikommiss och blev därmed skyddade från framtida ekonomiska konjunkturfall. Arvet från köpmansfursten består förutom slott och palats även av välbevarade agrara miljöer med timrade bostadshus, ekonomibyggnader och skärgårdshemman – lika sällsynta så nära huvudstaden som Erstaviks stora sammanhängande och oexploaterade naturområde som besöks av över två miljoner friluftstörstande människor varje år. I Köpmansfurstens arv möter vi såväl Herman och hans hustrur Magdalena och Charlotta, båda från den framgångsrika köpmansklanen Bedoire, som deras efterkommande fideikommissarier fram till bildandet av Herman Petersen Fideikommiss AB. Trots skiftande ekonomiska villkor och utmaningar av det storstadsnära läget har innehavarna av Erstavik bevarat en omistlig kultur- och naturmiljö för framtiden.