NE Nationalencyklopedin AB – förlag

NE:s grekiska ordbok är en aktuell grekisk-svensk/svensk-grekisk ordbok med cirka 40 000 ord och fraser. Nygrekiska är det språkvetenskapligt korrekta namnet på det språk som talas i det moderna Grekland – men i dagligt tal brukar man säga grekiska. Ordboken innehåller även översikter över grammatik och uttal i både svenska och grekiska.

Språkriktighetsboken är en modern, utförlig och resonerande handbok i språkriktighetsfrågor. Den tar upp de vanligaste och viktigaste språkriktighetsfrågorna i svenskan. Här hittar man moderna klassiker som valet mellan större än mig eller större än jag; före eller innan, sin eller hans. Men också nyare språkriktighetsfrågor tas upp, till exempel ofullständiga meningar, kommer att resa eller kommer resa, könsneutrala pronomen och satsradningar. Språkriktighetsboken ger rekommendationer om hur man lämpligen formulerar sig, men rymmer också en utförlig diskussion kring varje språkriktighetsfråga. Läsaren får alltså mer än bara ett skrivråd. Boken förmedlar också kunskaper som gör det möjligt att ta aktiv del i språkriktighetsdiskussioner och självständigt ta ställning. Boken vänder sig till lärare, studenter, informatörer, journalister, redaktörer - ja, till alla som arbetar aktivt med svenskt skriftspråk. Boken är också lämplig som kursbok på universitetens grundkurser i svenska.

Ahlberg-Lundqvist-Sörboms latinsk-svenska ordbok är en klassiker och ett självklart hjälpmedel för alla som studerar latin eller på annat sätt kommer i kontakt med det latinska språket. Denna tredje upplaga är typografiskt och innehållsligt förbättrad.

Latinet lever och utvecklas - NE:s svensk-latinska ordbok dokumenterar vår tids latin. Mottot är "omnia dici Latine possint", allt ska kunna sägas på latin. I denna ordbok hittar du de klassiska orden, men också nyheter som blogg, Eurovision, höjdskräck, kreditupplysning, ljudbok och spam. Kort sagt, latin för vår tid! Ordboken innehåller 28 000 ord och fraser.

Var kommer orden ifrån och vad betydde de från början? NE:s etymologiska ordbok härleder närmare 20 000 svenska ord tillbaka till deras ursprung. Ordboken vilar tryggt på vetenskaplig grund men är samtidigt lättillgänglig för alla som är allmänt intresserade av ord och deras ursprung. Ibland får läsaren följa med på en resa långt tillbaka i tiden och genom många olika språk, som i artiklarna armborst, fabel, härold och sammet. Men här behandlas också nyare ord, som i artiklarna backpacker, barbecue, googla och quorn. NE:s etymologiska ordbok innehåller också över 200 belysande specialartiklar. Som ett komplement till ordboksartiklarna bjuder de på en inspirerande och intressant läsning om bland annat ord, uttryck, språk och ändelser. Birgitta Ernby och Språkdata vid Göteborgs universitet har lyckats med konststycket att skapa en vetenskapligt vederhäftig och samtidigt lättillgänglig ordbok.

I Myndigheterna har ordet presenteras undersökningar av texter och skrivande. Vem skriver, vem ansvarar för innehållet och hur används textmallar? Med hjälp av exempel från några stora myndigheter får vi en inblick i förutsättningarna för skrivande och i hur arbetet går till. Olika textgenrer analyseras och vi får veta hur mottagarna uppfattar dessa texter. Boken ger en bild av myndigheters skriftliga kommunikation av i dag jämfört med för tio år sedan. Exempelvis får vi veta att många texter är multimodala (innehåller, bilder, kartor osv.), att texterna har blivit längre medan meningslängden minskat och att du-tilltal är helt etablerat. Dessutom diskuteras dagens och morgondagens klarspråksarbete vid myndigheter. Boken vänder sig främst till skribenter på myndigheter, i kommuner och andra offentliga organ men också till språkforskare och andra som ur ett vetenskapligt perspektiv är intresserade av myndigheters kommunikation. Författare är Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Högskolan Dalarna och språkforskarna Hedda Söderlundh och Marie Sörlin. Tillsammans har de gjort undersökningar och skrivit manus till denna bok.

Att läsa och skriva i det dagliga arbetet kan vara att kasta ett öga på lista, söka igenom ett schema eller signera en blankett. En arbetsdag i skriftsamhället utgår från sju fallstudier av vanliga yrken och undersöker skriften i sitt sammanhang. Boken ger en ny bild av vad det är att kunna läsa och skriva. En arbetsdag i skriftsamhället vänder sig till dem som vill veta mer om svenskt arbetsliv i dag eller förstå läs- och skrivförmåga i ett socialt sammanhang. Boken utges i Språkrådets, f.d. Svenska språknämndens, skriftserie. Anna-Malin Karlsson är docent i nordiska språk vid Stockholms universitet.

Hur avgör man om en text är läsbar eller inte? Hur får man ihop ett vetenskapligt resonemang i en uppsats? Hur gör man sin webbplats besökarvänlig? Går det att skriva en broschyr som fungerar för flera olika läsargrupper? En tredjedel av alla yrkesverksamma svenskar tillbringar mer än halva sin arbetstid framför en datorskärm. Vi läser och skriver som aldrig förr. Det innebär att en stor skara människor i sitt dagliga arbete måste lösa olika typer av textproblem. Och de svåraste problemen handlar sällan om stavning och meningsbyggnad, utan snarare om textriktighet och textnormer - vad är det egentligen som får en text att fungera?

Den språkliga jämställdheten mellan könen är relativt god i Sverige, internationellt sett. Ändå förekommer åtskilligt språkligt könsförtryck i attityder, i val av ord och uttryckssätt, i samtalsvanor och framställningsperspektiv. Perspektiv och föreställningar vi burit med oss i århundraden ligger inbakade i grammatik och ordförråd. De kommer till uttryck utan att vi tänker på det. Vi måste lära oss att känna igen mönstren, och vi måste veta hur vi ska motverka dem, i arbetsliv, utbildning, myndighetskontakter och vardagssamtal. Språkrådets lilla handbok Jämställt språk är till praktisk hjälp i det arbetet.

Vi omges av språkteknik av skilda slag: stavningskontroller, maskinöversättning, röststyrda tjänster, digitala ordböcker, kommunikation via chatt, sms och andra moderna medieformer. Den här antologin beskriver den mer eller mindre dolda tekniken bakom språket. Hur påverkar IT språk och språkanvändning, till exempel ungdomars skrivande på nätet? Vilken samhällelig och demokratisk betydelse har tekniken när det gäller att göra information tillgänglig för alla? I boken medverkar flera av landets ledande läs-och skrivforskare, språkteknologer, informations- och medievetare, språkvårdare, tillgänglighetsexperter med flera.

Handbok i svenska som andraspråk är en bok för den som inte har svenska som modersmål men ändå kan en hel del svenska. Här får man exempel, råd och regler för språk och kommunikation i arbetsliv, studier och samhällsliv. Boken kan användas för självstudier, som uppslagsbok och i undervisning. Handbok i svenska som andraspråk består av två delar. Den första delen är en handbok som tar upp viktiga texttyper och ger konkret vägledning genom olika kommunikationssituationer i tal och skrift: Hur skriver man en platsansökan, ett cv, en rapport eller ett kundbrev? Vilken typ av frågor kan man få vid en anställningsintervju? Hur uttrycker man sig informellt men ändå artigt i ett e-brev? Hur skriver man till en myndighet eller till barnens lärare? Vad kan man småprata om i kafferummet? Den andra delen är en alfabetisk uppslagsbok som behandlar vanliga svårigheter i tal och skrift för den som använder svenska som andraspråk: Vilka uttryck för jämförelse finns i svenskan? Hur bildar man sammansättningar? Vad säger man om man inte förstår? Vad är det för skillnad på näraliggande ord som höra och lyssna eller handla och köpa? Och när svarar man jo i stället för ja? Handbok i svenska som andraspråk har utarbetats vid Språkrådet av Claes Garlén och Gunlög Sundberg.