Ord&visor Förlag – förlag

Ida Wälimaa kom från Tornedalen och arbetade hos den legendariske fotografen Borg Mesch i den nya framväxande gruvstaden Kiruna och senare som industrifotograf hos Ludvig Wästfelt under kraftverksutbyggnaden i Porjus.

Stina Kemis yrke som nomadlärarinna åt Saarivuoma och Sirges samebyar var en del i svenska statens politik att ”lapp ska vara lapp” där skolundervisning på samiskt område var en viktig del. Berättelsen om Stinas egen samiska bakgrund är en resa genom en delvis bortglömd del av Sveriges historia.

Elisabeth Isaksson, född 1961 är glaciolog och geolog med rötter i Kirunatrakten som har studerat polarområdenas klimathistoria med hjälp av iskärnor. Hon har även studerat snö- och isföroreningar på den norska ön Svalbard och har deltagit i prisbelönta europeiska projekt om klimatförändringar i Antarktis.

Urfödan, Om självhushållets mat hos folk i Lappland, blir femte volymen i Lilian Ryds utforskande av nordsvensk kulturhistoria. Här knyter hon samman Lapplands olika folk och hur de levt av och med naturen efter urgamla mönster. Boken bygger på närmare 30 års intervjuer med äldre samer och svenskar om självhushållets vardag och om hur de tänkt kring mat och ätande. Vi får fascinerande glimtar av en tillvaro med rötter i livet på tundran för tiotusentals år sedan.

Boken utkom första gången 2015. Den nu föreliggande upplagan är i mjukband men med samma format som tidigare.

I den prisbelönta Kvinnor i väglöst land har Lilian Ryd  tidigare skrivit om nybyggarkvinnor. Villkoren för deras ättlingar undersöktes i Vi åt aldrig lunch. Med juristen Tomas Cramér har hon i Tusen år i Lappmarken kartlagt samernas ställning från vikingatid till nutid. Hennes bok Renskötarkvinnor och livet i de sista rajderna gav unika insikter i samiskt kvinnoliv.

Om Urfödan: "Jag är så fascinerad av att Lilian Ryd och de människor hon låter komma till tals satt ord på vad jag innerst inne alltid vetat, att jag läst högt för mina kollegor på tidningen. Deras reaktion har varit likadan som min. Lilian Ryds sakprosa saknar motstycke, med ett undantag. Hennes bortgångne bror Yngve Ryd skrev också böcker med utgångspunkt från att det som är sant är intressant och hon refererar ofta till honom. /.../ Alla dessa (hennes) böcker borde vara obligatorisk läsning i landets skolor." Karina Sundkvist i Piteå-tidningen

Lennart Lill-Järven Larsson fick ett par hemsnickrade skidor som liten gosse. Det blev kärlek vid första stav­taget. En kärlek som hållit i sig. 

På nära håll har Lill-Järven följt skidsportens utveckling från Utterns dagar till dagens kanoner med Kalla i spetsen. Under 1950- och 1960-talet tävlade han mot de bästa i världen, och han blev själv världsmästare i stafett. Efter den aktiva karriären utsågs han till Sveriges förste förbundskapten för längd­åkarna och därefter skidtränare.

Här berättar Lill-Järven om sitt livs skidlopp. Det tar sin början i byn Granbergsträsk i Jörn i Västerbotten. Med oslagbart minne för detaljer får vi möta barnmorskor och skolbarn, kolare och timmerhuggare, tjuvjägare och valla­experter, skidkungar och skiddrottningar.  

Fyrmästare Johan Alm blev vittne till hur den sovjetiska ubåten SC-311 i vintermörkret 1940 sköt den svenska ångaren Fenris sönder och samman, medan besättningen tvingades fly för livet. Denna bok berättar om Bottenvikens dramatiska 1900-tal, en gränszon som delade världar lika mycket som kartor. Det är berättelser om hur krig, sjöfart och neutralitet gjorde området till en geostrategisk brännpunkt, men samtidigt är det historien om två tätt sammanlänkade grannländer som tvingades navigera genom ofredsår och kriser – i ett gränsland där neutraliteten ofta var skör och omvärlden ständigt närvarande.

Efter närmare tre decennier av forskning är journalisten och författaren Tommy Lundmark en av de ledande kännarna av Bottenvikens 1900-talshistoria.

Med denna bok fullbordar han en trilogi om det nordliga innanhavets roll under tider av storpolitiska konflikter.

Arne Müller har gjort det som ingen annan gjort: granskat elbil-boomens miljömässiga konsekvenser. Framförallt med tanke på klimatkrisen. Kommer metallerna att räcka till? Vilka energimängder går åt? Hur blir det med koldioxidutsläppen? Arne presenterar nya fakta och resonerar kring möjliga vägar i framtiden.

Det har varit ett stormigt årtionde för den svenska gruvbranschen. Först en metallboom där nya gruvor startades och kön av nya gruvprojekt blev allt längre. Sedan en kris med konkurser som kostat många miljarder och efterlämnat allvarliga miljöproblem.

Nu gör inte minst omställningen av energisystemet att det finns tecken på en ny boom. Intresset har ökat för ämnen som kobolt, litium och grafit som behövs i elbilarnas batterier. Andra ovanliga metaller behövs för att bygga vindkraftverk och solceller.

Det ställer frågan om det kommer att gå bättre den här gången eller kommer vi på nytt att få se oseriösa aktörer, konkurser och stora, efterlämnade miljöproblem? Och vilka blir konsekvenserna för miljön om dagens bensin- och dieseldrivna fordon ersätts av lika många, eller fler, eldrivna fordon?

Arne Müller belönades 2016 med Grävande journalisters pris GULDSPADEN för boken NORRLANDSPARADOXEN.