Spricka förlag – förlag

I en tid när framtidshoppet verkar svikta, kallar Jesus från Nasaret oss återigen att utmanas och inspireras. Evangelisten Lukas visar hur Jesus inte nöjer sig med att bekämpa ytliga orättvisor, utan gräver djupt i människans själ och existensens grundvalar för att avslöja hur världen skulle kunna vara radikalt annorlunda. Guds rike, denna alternativa vision, erbjuder en kraft som kan vitalisera både kyrkolivet och det offentliga samtalet om vårt gemensamma liv.

Teologen Patrik Hagman utforskar i denna bok Lukasevangeliet genom att följa de olika trådar Lukas väver sin berättelse med. Vem är Jesus? Hur förhåller han sig till sin judiska tradition? Hur ser han på fattigdom, orättvisor och lidande i världen? Och viktigast av allt: hur kan vi finna ett bättre sätt att leva, där våra liv får mening, världen vitaliseras och jorden återupprättas?

Boken, som ges ut i samarbete med Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka-Säby, vänder sig till alla som vill fördjupa sin förståelse av Jesus och Lukasevangeliet, och den erbjuder nya insikter för både ovana och erfarna bibelläsare.

Patrik Hagman (f. 1976) är finländsk teolog, skribent och författare. Han är docent i politisk teologi och arbetar som teologiskt sakkunnig vid Linköpings stift, samt preses för Johannesakademin. Han har skrivit flera böcker, bland annat Om kristet motstånd, Efter folkkyrkan, Om tron, Sorgens gåva är en vidgad blick och Skapad skapare (utgiven på Spricka förlag) och medverkar i Läsarpodden. Patrik bor numera i Vadstena.

Andra varsamt reviderade utgåvan.

Hur kan kristna människor rösta fram och fortsätta stödja personer som Donald Trump, trots främlingsfientlighet, klimatskepticism och bisarra konspirationsteorier? Hur kan man förstå att människor som säger sig följa Jesus blundar för sexskandaler och oräkneliga presidentlögner, och väljer att driva frågor om egen makt och välstånd på bekostnad av de Jesus kallade ”mina minsta”? Pekka Mellergård vänder på historiska och teologiska stenar på ett sätt som gör detta mer begripligt. Samtidigt ges exempel på kristen tro som fått helt andra konsekvenser och inspirerat till kamp för rättvisa och omsorg om hela skapelsen.

Pekka Mellergård är överläkare och docent i neurokirurgi. Han har varit rektor för Örebro teologiska högskola (ÖTH) och Enskilda Högskolan Stockholm (EHS), satt i Alliansregeringens Framtidskommission, och är medgrundare till tidskriften NOD och kulturcentret TCG Nordica.

”Det här är en märklig och märkvärdig bok. Jag har faktiskt aldrig läst något liknande.

Den är märkvärdig i ordets grundbetydelse, det vill säga ’värd att lägga märke till’. Eller med andra ord: värd att läsa. Jag skulle drista mig att säga att den är nödvändig att läsa. Åtminstone för den som någon gång funderat på det som ofta rubriceras som ’lidandets problem’: Varför drabbas människor av grymma och nedbrytande sjukdomar, och hur kan Gud tillåta det? Och de två frågor som ligger nära: ’Finns det någon mening i lidandet?’ respektive ’Var finns Gud i detta?’

Bokens ena författare, Holger Klintenberg, var 28 år när han fullt ut drabbades av den svårförståeliga sjukdomen myalgisk encefalomyelit (ME). … Det är en allvarlig kronisk multisystemsjukdom som påverkar nerv-, immun- och energisystem på ett sätt som leder till en extrem utmattning som inte går att vila bort. …

Det finns passager i den här texten som är smärtsamma att ta del av. Lidande kan förvärras av andra människors attityder och agerande. I Holgers erfarenhet inkluderar det inte bara omvårdnadspersonal utan även några av mina läkarkollegor. Samtidigt lämnar jag läsningen med en märkligt positiv känsla av något som jag har svårt att finna de rätta orden för. Det handlar om en djup förtröstan. Men jag tror att jag överlåter åt läsaren att själv bilda sig en egen uppfattning, utifrån de innehållsmättade texterna.” Pekka Mellergård, överläkare och docent i neurokirurgi, författare och redaktör för Tidskriften NOD. Ur förordet.

Holger Klintenberg (f. 1985) är författare och teolog. Han är också långtidssjukskriven på grund av sjukdomen ME/CFS.

Roland Spjuth (f. 1956) är lektor i systematisk teologi vid Akademi för ledarskap och teologi samt docent vid Lunds universitet.

Vem är egentligen den heliga Anden? Vad menas med att låta sig ledas av Anden? I denna bok utforskas dessa frågor med utgångspunkt i bibliska motiv som förknippas med Anden: havet, vinden, kampen, kaoset, templet, morgonen, närvaron, ordningen och gränserna. Ambitionen är inte främst att skapa en större förståelse för Anden. I stället vill boken väcka en föreställningsförmåga till liv – en blick som driven av Anden och formad av Bibelns vittnesbörd kan se verkligheten på ett sätt som utmanar den dominerande ordningen och befriar människor till att leva som Guds avbilder i Guds skapelse.

David Davage, f. 1983, är docent, teolog och musiker bosatt i Umeå. Han jobbar på ALT som lärare i bibelvetenskap.

När Jesus vandrar med två lärjungar på vägen till Emmaus öppnar han Skrifterna för dem – och deras hjärtan börjar brinna. I den berättelsen finns en nyckel till hur vi kan läsa Bibeln i dag. Inte med rädsla, inte i försvar, utan i ljuset av Kristus själv.

I Ett mer kristuslikt ord visar Bradley Jersak hur hela Skriften – också de ”svåra” texterna – finner sitt centrum i Jesus. Det är inte en ny Bibel som erbjuds, utan en djupare, mer kristuslik läsning.

För dig som vill läsa Bibeln med öppna ögon och brinnande hjärta är detta en hoppfull väg. Emmausvandringen fortsätter – och Kristus går fortfarande vid vår sida.

Bradley Jersak är kanadensisk teolog, författare och lärare. Han leder St. Stephen’s University i New Brunswick, Kanada, och ansvarar för universitetets School of Theology & Culture. Han har skrivit ett flertal uppmärksammade böcker om kristuscentrerad tro och bibeltolkning.

Kristen moralhistoria är en intresseväckande skildring av hur kristna genom historien sökt efter det goda livet och format gemensamma handlingar som hjälpt även andra att sträcka sig efter denna moraliska vision. Boken förankrar genom detta moralen i ett större livssammanhang.

Författaren tar med läsaren till historiska stationer där han finner etiska vägmärken för vår tid. Han fångar upp viktiga lärdomar från besöken i benediktinska kloster i Rom, i Luthers prästhem i Wittenberg, hos evangeliska smågrupper i Bedford och hos moderna och postmoderna sökare i vår tid, då gamla moraliska vägmärken ifrågasätts.

Historien visar att det som lockar inte är rigida regler eller smarta kalkyler om vilka handlingar som ger mest nytta. Moralens livsnerv finns i att söka det goda som kan göra livet helare. Det var denna skönhet som lockade människor till radikala uppbrott så att de kunde koncentrera sitt liv på det allra viktigaste.

Sagt om Kristen moralhistoria:

Här finns historiska vägmärken för moralisk daning och etisk reflektion i vår tid. Denna bok fyller verkligen ett behov.Hans-Erik Nordin, teol doktor, etiker, biskop emeritus i Strängnäs stift

Äntligen en moralhistoria på svenska som visar moralens djupare sammanhang i människors längtan, tro och kamp för det goda livet och en godare värld. Dessutom är den välskriven och engagerande.Arne Rasmusson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet och extraordinär professor i systematisk teologi vid Stellenboschs universitet i Sydafrika

Det är också en bok för dem som, även om de inte delar kyrkans traditioner, vill lära sig hur visionen om det goda livet formas av de konkreta, praktiska sammanhang där vi lever våra vardagliga liv. … Få saker är mer provocerande än en etik som får praktiska konsekvenser. (Ur förordet.)Ola Sigurdson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet

Roland Spjuth är lektor i systematisk teologi vid Akademi för Ledarskap och Teologi samt docent vid Lunds universitet. Bland hans övriga böcker återfinns Om Gud och allt annat (Spricka förlag, 2020).

Vad handlar tro om? Ett vanligt svar idag är att det handlar om något privat och marginellt. I Om Gud och allt annat hävdar Roland Spjuth att kristen tro gör anspråk på att tala om hela tillvaron. Tron på Gud påverkar inte endast hur vi ser på det gudomliga eller på något som kallas andlighet, utan också hur vi ser på allt annat i livet.

Om Gud och allt annat ger en grundlig genomgång av den kristna trons centrala trosövertygelser, deras bibliska grund och de historiska skeenden som format dessa. Men den visar också hur kristna trosövertygelser fortfarande kan ge en meningsfull förståelse av tillvaron och praktisk vägledning för människor som söker det goda livet. Boken ger därmed förklaringar till klassiska trosövertygelser såsom treenighetsläran, skapelsen och försoningen. Den diskuterar vad tron innebär för synen på sådana områden som vetenskap, lidande, frihet, andlighet och gemenskap. Den visar även vilka praktiska konsekvenser dessa övertygelser får för människors liv.

Boken är ett viktigt bidrag till en rikare förståelse av kristen tro i en tid då tron för många har blivit allt mer verklighetsfrämmande.

Roland Spjuth, är teologie doktor, lektor i systematisk teologi vid Akademi för Ledarskap och Teologi samt docent vid Lunds Universitet. Bland hans övriga böcker återfinns Kristen moralhistoria: sökandet efter det goda livet (Spricka förlag, nyutgåva 2020).

I mötet med psykisk ohälsa, räcker det inte med ”tunna” diagnoser och förklaringar som riskerar att stigmatisera och ge människor en stämplad identitet. För en djupare förståelse behövs ”tjocka” beskrivningar. Sådana kan endast växa fram i en öppen dialogprocess där människors unika berättelser blir lyssnade på med respekt.

Utifrån kvalitativa forskningsintervjuer med personer som vill ”leva med Jesus” och som samtidigt lever under någon av diagnoserna depression, schizofreni och bipolär sjukdom, strävar John Swinton i boken Möta Jesus i stormen efter just en sådan djupare förståelse. Han reflekterar teologiskt – i dialog med medicinska, psykologiska och filosofiska perspektiv – över såväl samhällets som psykiatrins och kyrkans bemötanden, och hur ett helande bortom botandet kan se ut.

Resultatet är en enastående och prisbelönad bok som handlar om personer i stället för symtom, beskrivningar i stället för diagnoser och om ett livgivande hopp för de som lever mitt i stormen. Boken vänder sig till alla som på något sätt berörs av psykiska hälsoutmaningar, oavsett om man arbetar inom kyrkan eller vården, vill vara en god medvandrare eller själv lever med en sådan utmaning.

John Swinton är professor i praktisk teologi vid Aberdeens universitet i Skottland, med särskild inriktning mot området teologi och funktionsvariation. Swinton har en mångårig bakgrund som sjuksköterska inom bland annat psykiatrin, har grundat Aberdeens Centre for Spirituality, Health, and Disability och är en flitigt anlitad föreläsare världen över.

En vägledning för vanliga kristna som söker leva troget i en ovanlig tid.

Vi lever i en tid av politisk polarisering, urholkade demokratiska vanor och institutioner, och växande auktoritära krafter. Många kristna känner sig vilsna och undrar hur deras tro kan forma alla de små beslut som vardagen kräver. Med både akademisk skärpa och pastoral omsorg erbjuder teologen Hanna Reichel en angelägen och tillgänglig bok för troende som söker klarsyn och motståndskraft mitt i samhällelig turbulens.

I trettio korta reflektioner lyfter författaren fram bibeltexter, historiska exempel och livsberättelser som talar in i vår tid. Boken vill ge rum för eftertanke och bön, och peka på en tro som bär – bortom tanklöshetens ytlighet och en missriktad tillit till politiska system.

Inget av det som händer i dag, säger Reichel, “är utan motstycke”, och fortsätter: “Det som saknar motstycke är att det i dag är vi som måste utföra det svåra arbetet att se hur avgudar krossas, sörja och samla ihop skärvorna, hålla upp dem mot solen och se ljuset brytas på nya sätt längs kanterna.”

Hanna Reichel (f 1984) är professor i systematisk teologi vid Princeton Theological Seminary, USA, och innehar även en forskartjänst vid University of the Free State i Bloemfontein, Sydafrika. Reichel är en internationellt erkänd forskare och ofta anlitad föreläsare.

* * *

Boken innehåller en utförlig studieplan för enskild läsning såväl som för läsning i grupp.

Vilken roll ska kristna spela i en modern tid där kyrkan och kristen tro tycks ha allt mindre betydelse? Jacques Ellul skrev ned sina tankar kring denna fråga för mer än sjuttio år sedan, men hans sätt att behandla frågorna har fortsatt stor relevans.

Med en närmast profetisk klarsyn kritiserar han kristnas tendens att acceptera samtidens dominerande krafter såsom staten, tekniken, media och propaganda. I stället för att följa det som samtiden betraktar som »nödvändigheter«, bör kristna hänge sig åt den revolution som endast kan ske när de på djupet blir medvetna om den nuvarande situationen och passionerat gör »rent hus med myter, intellektuella avgudar, omedvetna sätt att blunda för verkligheten, och föråldrade och tomma teorier«. På så sätt kan en livsstil formas som gestaltar det gudsrike som kommer som en gåva från framtiden.

Boken är en god ingång till Elluls rika författarskap. Denna svenska nyutgåva är försedd med en nyskriven längre introduktion av Arne Rasmusson som presenterar Elluls författarskap i stort och visar på hans fortsatta relevans. Dessutom innehåller den en bibliografi som ger vägledning till vidare läsning av Ellul.

Jacques Ellul (1912–1994) var en fransk rättshistoriker och sociolog som också skrev en lång rad teologiska böcker. Han är främst känd för sina skarpa analyser av det teknologiska samhället, men också för sina djupsinniga bibelutläggningar och reflektioner kring teologisk etik. Det är därför inte förvånande att han fortfarande är mycket läst och diskuterad och kanske är mer aktuell än någonsin.

I en tid präglad av tvärsäkra proklamationer, svart-vita fördömanden, polarisering och stängda gränser, i en tid när beroende betraktas som en svaghet och självsäkerhet som en merit, hjälper oss prästen och teologen Samuel Wells att återupptäcka den dygd som kallas ödmjukhet. Men ödmjukhet ska inte, enligt honom, förväxlas med någon slags kuvad och tillbakadragen hållning. Tvärtom är den ett uttryck för en livshållning fylld av sådant som nyfikenhet, uppmärksamhet, förundran, tacksamhet och tålamod. I grunden handlar ödmjukhet om att lära sig se livet som en gåva att ta emot tillsammans med andra och inte som ett projekt att förverkliga eller bära på sina egna axlar.

Wells skriver på ett sätt som är både enkelt och djupsinnigt, jordnära och tankfullt. Boken formar sig till en inbjudan att stanna upp för se sitt liv i ett nytt ljus – djupast sett i det ljus som strålar från den Gud som blir en av oss i Jesus Kristus – och låta sig bli överraskad av glädje. Det är en bok att läsa sakta och begrunda i stillhet.

Samuel Wells (f 1965) är präst i Engelska kyrkan. Sedan 2012 har han varit kyrkoherde för St Martin-in-the-Fields i centrala London och gästprofessor i kristen etik vid King’s College London. Wells har skrivit över 35 böcker. Vandra ödmjukt är den första boken som översatts till svenska och dessutom den första i en kommande trilogi: Älska barmhärtigt och Handla rättfärdigt.

"Vilken pärla! I boken Vandra ödmjukt ger Samuel Wells en lockande inbjudan att våga se sin plats i världen på ett helt nytt sätt. Tänk om livet inte handlar om att utesluta slump och skapa säkerhet, utan i stället identifiera vad och vem vi kan lita på och hur vi lär oss tillit! Wells utmanar det moderna livets illusioner om kontroll och visar hur allt är en gåva. Min längtan väcks att vandra livet fram med lite mer ödmjukhet, tålamod och tacksamhet. Varje mening i denna lilla bok ger visdom och jag är djupt berörd av läsningen."Robert Eriksson, pastor och föreståndare i Betlehemskyrkan, Göteborg, författare och musiker.

"Det här är en bok som genom sin direkta och poetiska ton skakar om läsaren på ett retfullt men framför allt inbjudande sätt. Utifrån åtta uppmaningar – var ödmjuk, var tacksam, var din egen storlek, var mjuk, var fylld av lovsång, var trofast, var en kropp, var en välsignelse – utmanar Wells oss att stanna upp, bli nyfikna, reflektera och förundras över vår existens i världen. Boken talar till våra djupaste behov av mening och tillhörighet och pekar på det goda livet bortom oberoendet. Det här är en fantastisk liten bok om ödmjukhet som helst ska läsas långsamt och gärna flera gånger."Maria Ledstam, teolog och etiker, lärare på Akademi för ledarskap och teologi i Örebro

"Om det är så som Wells säger, att tacksamhet är det ögonblick när vi slutar att se beroende som en börda och börjar se det som en gåva, då är Vandra ödmjukt en underbar gåva. Boken kommer att tas emot som ett exempel på vishet, men den är mer än det. Utan att hänvisa till ’metoder’, är Vandra ödmjukt en övning i en teologisk metafysik som hjälper oss att ’se’ våra liv i ljuset av Kristus. Läs sakta."Stanley Hauerwas, professor emeritus i teologisk etik på Duke universitet i Durham, North Carolina, USA

Bibeln innehåller hundratals berättelser. De skildrar hur Gud vandrar med sitt folk genom tider av krig och fred, välstånd och nöd, och de vittnar om hur människorna i Israel agerar mot varandra. Dessa berättelser väcker känslor i oss: vi fascineras av olika människoöden, vi förfäras av prövningar de genomlider och vi gläds med dem när saker går väl. Vissa bibelpersoner väcker intuitivt vår empati och vi hejar på dem i med och motgång, medan andra förblir främlingar som vi inte riktigt kommer nära.

Denna bok hjälper oss att lära känna nio personer i Gamla testamentet bättre: Noa, Sara, Josef, Rut, Noomi, Saul, Jonatan, Mikal och Jona. I dialog med judiska, kristna och sekulära romaner, dikter och teaterstycken visar Lena-Sofia Tiemeyer hur vi kan nå en djupare förståelse för Bibelns berättelser. Dessa litterära verk belyser, ifrågasätter och utmanar texter som vi kanske läst flera gånger förut. De hjälper oss att bli mer nyanserade bibelläsare, få en berikad förståelse av Bibeln och helt enkelt njuta av privilegiet att få träda in i bibelberättelsernas annorlunda värld.

Lena-Sofia Tiemeyer är professor i Gamla testamentets exegetik vid Akademi för ledarskap och teologi i Örebro och affilierad forskare vid fakulteten för teologi och religion, University of Pretoria i Sydafrika. Hon är utbildad vid Hebreiska Universitetet i Jerusalem och Oxfords universitet. Tiemeyer har skrivit många böcker om den profetiska litteraturen i Gamla testamentet (Jesaja, Jona och Sakarja). Hennes nuvarande forskningsfokus är Samuelsböckerna och Bibeln i modern litteratur. Hon är även ansvarig för flera akademiska tidskrifter och monografiserier samt en flitigt anlitad föreläsare världen över.

Vad är kristen teologi? Vad kännetecknar det teologiska arbetet? Bortom vanliga stereotyper om teologi som något verklighetsfrämmande, dogmatiskt, ovetenskapligt eller onödigt, skildrar Karl Barth teologin som något som berör hela livet, som utmanar och överraskar. Evangelisk teologi kännetecknas av glädje såväl som kritisk reflektion, av anspråkslöshet såväl som frihet.

Fram träder bilden av en teologi där Gud och Guds handlande i Israels historia och i Jesus Kristus står i centrum och där Guds vittnen spelar en avgörande roll. Det är en teologi som aldrig kan bli färdig, en teologi som präglas av förundran och häpnad, som föder förpliktelse och tro. Den har dock sina faror, såsom ensamhet, tvivel och anfäktelse, men bärs samtidigt av ett hopp. I allt detta märks behovet av sådana dygder som ödmjukhet, urskillning, uthållighet och mod. Och därmed formas ett teologiskt arbete vars grundton är bönen som går hand i hand med studiet, som finns till för att tjäna Gud, kyrkan och världen och som bottnar i den kärlek som bär tillvaron.

Den evangeliska teologin är Barths sista föreläsningsserie som professor där han reflekterar över sitt livslånga arbete. Med värme och djup, precision och poetisk klang förmedlar den fortfarande insikt och inspiration till alla som på något sätt håller på med teologi. Det här är en bok att  återvända till gång på gång.

Schweizaren Karl Barth (1886–1968) brukar beskrivas som 1900-talets viktigaste teolog. Förutom sitt samhällsengagemang (bland annat motstånd mot nazismen) är han känd för sin starka betoning på Gud som treenig och Jesus Kristus som teologins centrum. Han blev även en viktig gestalt inom den ekumeniska teologin.

"Trots att Barths teologiska praktik kan verka främmande för många är ingen annan 1900-talsteolog idag så mycket läst och diskuterad som Barth. Han har kommit att bli en teologisk klassiker likt sådana som Irenaeus, Augustinus, Thomas av Aquino, Luther, Calvin och Schleiermacher. Han fortsätter att utmana hur teologi bedrivs och det är omöjligt att idag vara teolog utan att på något sätt förhålla sig till Barths frågor till oss. Oberoende av hur man ställer sig till hans teologi har alla som är teologi­intresserade anledning att läsa och begrunda de slutsatser Barth drar från sitt långa och epokgörande arbete som teolog." (Ur bokens nyskrivna förord)Arne Rasmusson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

"Denna bok har en speciell plats i min läsning. Dess 'intensitet och korthet' håller teologins väsen och nödvändighet i tydligt fokus i mitt liv."Eugene H Peterson (1932–2018), amerikansk pastor, teolog, författare och poet, skrev över 30 böcker, däribland hans prisvinnande bibelöversättning The Message.

Leva rättvist lyfter fram tolv handlingar som hjälper oss att bli mer eftertänksamma och hoppfulla människor, redo att stå upp för rättvisa i en värld präglad av ojämlikhet, orättvisa och grymhet.

Boken väver samman historiska, samtida och fiktiva berättelser för att visa att arbetet för rättvisa behöver tydliga mål. Utan dessa kan ansträngningarna till och med göra mer skada än nytta. Den lyfter fram vikten av att både bygga långsiktigt hållbara institutioner och att målmedvetet bekämpa orättvisor. I detta strävsamma arbete bör kyrkan känna sig mer än hemma, för i grunden är den ett »partnerskap för rättvisa«.

Med särskilt fokus på två av vår tids mest akuta rättvisefrågor – rasismen och klimatet – uppmanar boken individer och kyrkor att leva ut och förkroppsliga den Guds rättvisa som blir synlig i Jesus.

Leva rättvist fullbordar en trilogi som börjar med Vandra ödmjukt och fortsätter med Älska barmhärtigt. Tillsammans utforskar dessa tre böcker hur kristen tro skapar mening, verkar för fred och öppnar vägen till en rättvisa som omfattar både människor och hela skapelsen.

Samuel Wells är präst i Engelska kyrkan. Sedan 2012 har han varit kyrkoherde för St Martin-in-the-Fields i centrala London och gästprofessor i kristen etik vid King’s College London.

Varför har Jesus varit en livsavgörande gestalt för otaliga människor i över två tusen år?

I denna engagerande bok återberättar teologen Roland Spjuth en rad starka livsberättelser där mötet med Jesus har förändrat människors syn på Gud, livet och sig själva. Här framträder Jesus som det sanna livet, som en väg att vandra och som ljuset som befriar från mörkrets makter.

Utifrån dessa berättelser förklarar boken på ett tillgängligt sätt de bekännelser som kristna genom historien använt för att försöka beskriva Jesus person och handlande. Fram tonar en bild av Jesus som platsen där himmel och jord möts, där Gud omfamnar människan och skapelsen.

Det här är en bok för dig som vill förstå tron på Jesus – och för dig som vill fördjupa den. Trots att många böcker skrivits om Jesus är Där himmel och jord möts ett viktigt bidrag. Här förenas människors erfarenheter med bibliska perspektiv och teologisk reflektion. Det blir en helhet som talar både till hjärta och tanke.

Roland Spjuth (f 1956) är lektor i systematisk teologi vid Akademi för ledarskap och teologi samt docent vid Lunds Universitet. Bland hans övriga böcker återfinns den lovordade Om Gud och allt annat (Spricka förlag, 2020).

I en tid då Bibeln förefaller ha berövats sin kraft och en allt större bibelanalfabetism sprider sig i det postkristna landskapet, argumenterar Cheryl Bridges Johns för behovet av en ”återförtrollning” av bibeltexten: Den behöver återupptäckas som helig, farlig och gåtfull, som en text som låter läsaren träda in i en annorlunda och förunderlig värld fylld av Treenighetens närvaro.

Författaren beskriver hur upplysningstidens fokus på det rationella mänskliga subjektet gjorde det möjligt att objektifiera inte bara naturens värld utan även Bibeln och hur det senare har förvrängt läsningen av den. Denna utveckling skapade uppfattningen att studiet av Bibeln främst handlar om att gå bakom texten och försöka få fram vad den ”verkligen” säger, eller att vaska fram tidlösa sanningar, eller att få ett vapen i kulturkrigens skugga. Denna ”moderna” version av Bibeln, hävdar hon, bryter inte in i vår välstädade tillvaro. Den utmanar inte våra omhuldade värderingar. Den väcker inte vår förundran. Den föder inte hopp.

Utifrån sitt rika pentekostala arv menar Johns att kyrkan och de kristna bortom både fundamentalismens och liberalteologins misslyckade läsningar av Bibeln, återigen behöver dras in i det rum där Anden och Ordet i harmoni fyller texten med helighet och mysterium. Det är först då som Bibeln kan återfå sin rättmätiga plats som den heliga Skrift som inte låter sig tämjas, utan i stället blir en kraft som rubbar våra cirklar och öppnar upp nya horisonter.

Cheryl Bridges Johns är pastor och teolog och har undervisat på högskolor och seminarier i över fyrtio år. Hon är gästprofessor och direktor för Pentecostal House of Studies vid United Theological Seminary, USA.

För många människor är nog de mest laddade relationerna i livet de inom den närmaste familjen. Relationer som återigen hamnat i fokus i det offentliga samtalet med återkommande kulturdebatter om minskat barnafödande, papparollen, mammaidentiteten och ångrade barn.

De närmaste familjeförhållandena, inte minst relationen mellan barn och förälder, står också i centrum av de bibliska berättelserna. Den här boken tar sin utgångspunkt i Bibelns många historier om trätande bröder, längtande mödrar och himmelska fäder. Målet är att försöka få syn på de existentiella, psykologiska och andliga frågor som familjen ställer oss inför. Är erfarenheten av födande den religiösa livskänslans ursprung? Varför insisterar de bibliska författarna på att vi ska offra den förstfödde? Är det överhuvudtaget etiskt försvarbart att ge liv åt nya människor? Och är Gud verkligen vår far? Eller snarare allas vår mor?

I ett antal essäer utforskar John Sjögren den skönhet och brutalitet, den glädje och sorg, som de allra intimaste familjeförhållandena rymmer. I texterna utkristalliseras ett mönster som handlar om kärlekens allra svåraste konst: älska är att släppa taget.

John Sjögren (f 1983) är författare och kulturskribent, bland annat verksam på Svenska Dagbladets kultursidor. Han är även redaktör på tidskriften Signum för vilken han gör den uppskattade Signumpodden.

Pilgrimsfärd för rättvis värld är oumbärlig för resan till det heliga landet. Boken har kartor, bilder, historia, beskrivningar och fakta för möten med de kristna – oavsett om du reser ensam eller i grupp.

Med bokens hjälp kan man besöka kyrkorna i Jerusalem, lära känna deras historia och ta del i deras gudstjänstliv. Genom reportage ges inblickar i unga palestinska kristnas vardag, präglad av ockupation, våld och hopplöshet. De delar också sina tankar om vägar till rättvisans fred.

Flera författare lyfter i boken fram ”folkrätten” som basen för fred och rättvisa. Ett annat återkommande tema är ”skapelsevänlighet” med vägledning för ett resande som är mer hållbart för allt levande.

Först som sist resonerar författarna om vad det konkret innebär att vara pilgrim i dag. Här finns också böner och meditationer att använda under en pilgrimsfärd. Och två svenska institutioner i Jerusalem som arbetar med studier, resande och pilgrimsfrågor – Svenska teologiska institutet (STI) och Swedish Christian Study Center (SCSC) – delar med sig av sina erfarenheter och kompetens.

Våld är en »naturlig« del av livet, ett symptom på en trasig värld. Hur ska man som kristen förhålla sig till våld och icke-våld? Finns det vägar bortom rädsla, hat och likgiltighet? Finns det en realism bortom ogrundad optimism och förenklande lösningar? Finns det en frihet och närvaro som kan trotsa våldets »nödvändighet«?

Jacques Ellul ger i Mot våldet (som ursprungligen gavs ut 1969) en skärskådande analys av våldets natur, en analys som bottnar i både hans egna livserfarenheter och hans politiska och sociologiska studier. Han kritiserar kyrka och teologi för att bli ett eko av rådande opinionsvindar. Men han ger också redskap för att tänka »utanför ramarna« och pekar på en radikal icke-våldsväg som bär vittnesbörd om den Gud som är annorlunda och som räddar världen utan våld. De kristnas kallelse är, säger han, att i frihet »välja andra medel, att söka en annan seger, att avstå från en skenbar seger«. Det är så kristna kan medverka till att bryta sönder våldets onda cirkel och skapa sprickor i »nödvändighetens« ordning.

Jacques Ellul (1912–1994) var en fransk rättshistoriker och sociolog som också skrev en lång rad teologiska böcker. Han är främst känd för sina skarpa analyser av det teknologiska samhället, men också för sina djupsinniga bibelutläggningar och reflektioner kring teologisk etik. Det är därför inte förvånande att han fortfarande är mycket läst och diskuterad och kanske är mer aktuell än någonsin. På svenska finns även hans bok Närvaro i modern tid (Spricka förlag, 2021).

En Tillsammans-bok för barn (6-9 år) och vuxna. Här berättas utifrån fårens perspektiv – med fantasi och värme – om Psalm 23 i Bibeln. Den brukar kallas ”Herdepsalmen” och i boken får läsaren möta den gode Herden och hans får. Det är en tänkvärd skildring av godhet och förlåtelse, utanförskap och sorg, vänskap och överraskningar.

Boken innehåller reflektionsfrågor för både barn och vuxna. På bokens hemsida finns extramaterial.

Birgitta Rasmusson är pastor sedan 1983. Hon har kombinerat det med andra deltidstjänster, bland annat familjerådgivare i kommunal regi och studieledare på ALT, Akademi för ledarskap och teologi.

Sagt om En godhet som räcker för alla”’Hör nu alla lamm så kära / ni får alltid komma nära / Jag lovar att er alla bära…’ Birgittas bok, som bygger sin berättelse på Psalm 23, är en spännande och fascinerande historia utifrån lammens och fårens perspektiv. Den rymmer humor, glädje och allvar som gör det svårt att sluta läsa då man väl börjat. Boken kan med fördel läsas för både barn och vuxna och ger många uppslag till goda samtal! Jag vill varmt rekommendera denna fina berättelse till enskilda och grupper av olika slag!”Stig Gunnar Petrone, pastor och andlig vägledare.”Bra bok för barn och ungdomar. Man får vara med om en massa äventyr med Ullis och Gullis och de andra lammen. Vi låtsades att vi var lammen Ullis och Gullis, för de lekte och pratade och sjöng mycket. Herden var så snäll och god, precis som Jesus. Den här boken gjorde det lättare att förstå Bibeln.”Noomi 9 år och Martha 8 år

Har du någon gång upplevt att det är svårt att vara kristen? Känns idealen omöjliga att uppnå? Känner du dig trött och sliten?

I Motströms reflekterar Emmanuel Bäckryd över varför det kan kännas så, trots att vi lever i ett fritt och demokratiskt samhälle. Författaren vill göra oss medvetna om ett antal idéströmningar (bl a konsumism och nationalism) som han menar omger oss och som driver oss bort från ett liv i Jesus efterföljd. För var och en av dessa ges råd och exempel på hur den kristna kyrkan kan gestalta ett motstånd som inte tröttar ut oss, utan i stället ger kraft och mod att simma motströms. Varje kapitel avslutas med frågor för samtal eller enskild reflektion.

Emmanuel Bäckryd är överläkare och biträdande professor i smärtmedicin vid Linköpings universitet. Han är teologiskt utbildad vid Örebro teologiska högskola och Umeå universitet och har tidigare skrivit de populärteologiska böckerna Tillsammans (2007) och Tro (2008).

I Det efterlängtade barnet berättar Elisabet för sin grannflicka Maria om den första julen. Maria lyssnar uppmärksamt och ställer bra frågor – som barn brukar göra. Det blir ett spännande samtal där julens fantastiska och märkliga berättelse vävs in i deras egna vardagliga funderingar. Här möts frågor om hur det var när Jesus föddes med frågor om orättvisor i världen, att vara flykting och att vara rädd om naturen.

Birgitta Rasmusson är pastor sedan 1983 och har hela tiden varit aktiv i barn- och ungdomsverksamhet. Hon har ett varmt hjärta för att förmedla en tillit till Gud och hjälpa barn att få en hållbar tro för hela livet.

Hur blir en människa den hon är? Det är en av de stora olösta frågorna som i årtusenden drivit fram filosofiskt och religiöst tänkande. Samtidigt är det en fråga som i varje tid behöver ställas på nya sätt.

I denna bok diskuterar teologen Patrik Hagman vad det är att vara människa utgående från en rad aktuella perspektiv: Vad gör sociala medier med oss? Vad gör vi när vi söker oss själva? Hur formas och förändras synen på manligt, kvinnligt och det som inte är någondera?

Boken består av fristående essäer som ur ett teologiskt perspektiv, och ofta utgående från populärkulturella uttryck, undersöker det mänskliga livet i det samhälle vi nu lever i. Ett återkommande tema är att människan är skapad till att skapa sig själv, men att mycket går fel när detta blir ett individuellt projekt i stället för något som växer fram i en mänsklig gemenskap. Därför blir också kyrkan den arena där dessa frågor, kanske inte får sina svar, men hittar sin hemmaplan.

Merparten av texterna har publicerats tidigare i olika sammanhang, men är delvis omarbetade för denna bok.

Patrik Hagman är teolog och författare, född och uppvuxen i Finland, men nu verksam i Sverige.

"Karl Barth höll 1946, mitt bland ruinerna av Bonnuniversitetet, de föreläsningar som vi nu känner till som Dogmatik i grunddrag. Han föreläste utan manus. … Men resultatet var och är en vacker bok som vittnar om den Gud som ensam ger oss hopp om att vi kan leva i en värld där krig inte förutsätts vara något givet. …

Dogmatik i grunddrag är Barths korta, men intensiva kurs i hur man talar om Gud i en värld som har förlorat vanorna att på ett trofast och pålitligt sätt tala kristet. … Det märks att det han säger kommer från en människa som ett helt liv brottats med Bibeln. …

Hjärtat i Barths teologi är antagandet att om vi får fel på det här med Gud så får vi fel på allt annat – vår politik, vår vetenskap, vår konst, hela våra liv. Dessutom trodde han att de krig som hade sargat 1900-talet var resultatet av att vi gjorde oss själva, snarare än Gud, till existensens begynnelse och mål. Dogmatik i grunddrag … återspeglar Barths försök att hjälpa oss att återfå det språk som lämpar sig för oss som människor skapade för att lovprisa vår Skapare och som därmed kan leva i fred med varandra." (Ur "Varför läsa Dogmatik i grunddrag?".)

Stanley Hauerwas, Gilbert T Rowe Professor Emeritus of Divinity and Law vid Duke University, USA

Schweizaren Karl Barth (1886–1968) brukar beskrivas som 1900-talets viktigaste teolog. Förutom sitt samhällsengagemang (bland annat motstånd mot nazismen) är han känd för sin starka betoning på Gud som treenig och Jesus Kristus som teologins centrum. Han blev även en viktig gestalt inom den ekumeniska teologin. Bland hans övriga böcker på svenska återfinns Den evangeliska teologin (Spricka förlag, 2020).

Har inte rädslan fått en alltför stor roll i dagens samhällsklimat? Fabricerade hot förs fram där få eller inga tecken på fara syns, medan verkliga hot överdrivs för egen vinning. Denna ”oordnade” rädsla försvagar den moraliska blicken, vilket får många att fokusera mer på de faror man vill undvika än på det goda man vill sträva efter. Som människor fyllda av rädsla frestas vi att se säkerhet och trygghet som vårt högsta goda, och göra dygder av sådant som att vara misstänksam mot det annorlunda, att försöka förekomma varje möjligt hot och att samla på hög. Men detta gör såväl samhällen som kyrkor dåligt rustade att visa gästfrihet, skapa fred och vara generösa.

Denna högst aktuella bok för samman kulturanalys och teologisk insikt, för att på så sätt utforska hur ett kristet gensvar på en rädslans kultur kan se ut. Teologen Scott Bader-Saye försöker bana en väg mot tilliten och trofastheten bortom säkerheten. Han undersöker vardagliga handlingar som förkroppsligar Jesus uppmaning att sätta vår tillit till honom och uppmuntrar kristna gemenskaper att ta risken att välkomna främlingen, älska fienden och frikostigt dela med sig till människor i nöd. Boken innehåller diskussionsfrågor och lämpar sig som samtalsbok.

Vilken oerhört fin och viktig bok! Den har blivit en kompass för mig i mötet med samtidens ständiga utmaningar och distraktioner. Jag är både omskakad och tröstad av läsningen. Författaren ställer mig ansikte mot ansikte med hur marknaden, politiken och religionen profiterar på allas vår rädsla. Men det stannar inte där. Han visar också på konkreta vägar framåt för att mitt i en rädslans kultur våga leva i tillit till Gud, andra människor och oss själva. Vad kan vara viktigare att skriva om just nu?Robert Eriksson, pastor och föreståndare i Betlehemskyrkan, Göteborg, författare och musiker.

Scott Bader-Saye är professor i kristen etik och moralteologi vid Seminary of the Southwest i Austin, USA. Han är särskilt intresserad av frågor som rör kyrka och samhälle, politik och ekonomi, kön och identitet, samt religionsdialog.

Guds tio bud är snart fyra tusen år gamla. De var skrivna på stentavlor som tecken på att de aldrig skulle försvinna. Orden har haft ett stort inflytande genom historien, både i kyrka och i samhälle.

Många betraktar dessa budord som tidlösa etiska normer för alla människor. Men när teologerna Hauerwas och Willimon går igenom varje budord framträder bilden av en motkultur, ett radikalt alternativ till det liv som de flesta lever. De tio buden avslöjar spännande saker om Gud och Guds kärlek till människorna.

Vad kan man få veta om Gud genom de tio budorden? Författarna menar att sanningen om Gud lär man känna genom att tillhöra ett folk som lever i trofasta relationer, som säger sanningen, som hittar balansen mellan vila och arbete, som inte stjäl från andra, och så vidare. Guds tio bud har till uppgift att forma ett folk som i vardagslivet är ett tecken på att Gud inte har lämnat den här världen åt dess egna begär och önskningar.

Det här är en av de små böcker som får oss att tänka stora och bitvis nydanande tankar.

Stanley Hauerwas (f 1940) har sedan 1970-talet varit en av världens mest inflytelserika och omdiskuterade teologer. Han är nu professor emeritus i teologisk etik på Duke-universitetet i Durham, North Carolina, USA.

William Willimon (f 1946) är tidigare biskop i United Methodist Church och numera professor i praktisk teologi vid Duke. Han betraktas som en av USA:s främsta predikanter och har skrivit ett sjuttiotal böcker som tillsammans har sålt i mer än en miljon exemplar.

Roland Spjuth (lektor i systematisk teologi vid Akademi för ledarskap och teologi samt docent vid Lunds universitet) förenar i sitt liv och sin gärning djup kunskap och insikt med stor omtanke och ödmjukhet. Nu när Roland fyller sextiofem år 2021 är det ett utmärkt tillfälle att med en festskrift reflektera kring hans gärning och uttrycka vår stora tacksamhet.

Festskriften har fått titeln Barmhärtighetens gemenskap, eftersom det begreppet väl sammanfattar Rolands sätt att tala om Gud, frälsning och församling. Bokens 25 kapitel, skrivna av kollegor och vänner, kan sägas på olika sätt kretsa kring detta tema. Utifrån ledorden gåva, vägledning, gudstjänst och värld behandlas ämnen som försoning och frälsning, tro och berättelse, dop och Herrens måltid, Bibeln och predikan, musiken och rummet, samtal och lyssnande, ledarskap och utbildning, befrielse och makt, resonans och alienation, evangelisk naturmystik och trädgårdsarbete, ostädade väckelser och modernitet, och hoppfullhetens gästfrihet. Tillsammans formar de sig till ett spännande vittnesbörd om rikedomen i Rolands teologi och akademiska gärning.

Redaktörer till boken är fyra vänner till Roland: Carl-Magnus Carlstein, Maria Ledstam, Bengt Rasmusson och Fredrik Wenell.

Arne Rasmusson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet och extraordinär professor i systematisk teologi och ecklesiologi vid Stellenbosch University, har under hela sin karriär både hävdat att vänskap är en förutsättning för akademiskt arbete och själv praktiserat den. Att Rasmusson fyller sextiofem år 2021 har därför blivit ett tillfälle för trettioen kolleger från olika delar av världen att återgälda hans vänskap i denna Festschrift. I den vänskapligt polemiska anda som Rasmusson själv praktiserar analyseras och diskuteras här etik, språk, erfarenhet, litteratur, kyrka, samhälle, politik och vänskap, ofta i direkt dialog med honom själv. Tillsammans utgör dessa essäer ett rikt vittnesbörd om Rasmussons akademiska gärning.

Redaktörer för denna Festschrift är Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi vid Lunds universitet.

Förutom redaktörerna medverkar följande personer i boken: Mårten Björk, Annika Bourdieu, Peter Carlsson, Petra Carlsson, William T. Cavanaugh, Thomas Ekstrand, Maria Essunger, Hjalmar Falk, Dion A. Forster, Johanna Gustafsson Lundberg, Joel Halldorf, Werner G. Jeanrond, Mattias Martinson, Pekka Mellergård, Håkan Möller, Andreas Nordlander, Friederike Nüssel, Stephen J. Pope, Cecilia Rosengren, Kamilla Skarström Hinojosa, Dirk J. Smit, Roland Spjuth, Leif Svensson, Etienne de Villiers, Robert Vosloo, Mats Wahlberg, Fredrik Wenell, Martin Westerholm och Susanne Wigorts Yngvesson.

***

Arne Rasmusson, professor of systematic theology at the University of Gothenburg and extraordinary professor of systematic theology and ecclesiology at Stellenbosch University, has during his entire career both maintained that friendship is a condition of academic work and practiced it himself. Rasmusson’s sixty-fifth birthday in 2021 has consequently become an occasion for thirty-one colleagues from different parts of the world to acknowledge his friendship in this Festschrift. In the spirit of the friendly polemic that Rasmusson practices, these essays analyze and discuss ethics, language, experience, literature, church, society, politics, and friendship, often in direct dialogue with his work. Together these essays form a rich testimony of Rasmusson’s academic achievement.

The editors of this Festschrift are Ola Sigurdson, professor of systematic theology at University of Gothenburg, and Jayne Svenungsson, professor of systematic theology at Lund University.

In addition to the editors, the following people are contributors in the book: Mårten Björk, Annika Bourdieu, Peter Carlsson, Petra Carlsson, William T. Cavanaugh, Thomas Ekstrand, Maria Essunger, Hjalmar Falk, Dion A. Forster, Johanna Gustafsson Lundberg, Joel Halldorf, Werner G. Jeanrond, Mattias Martinson, Pekka Mellergård, Håkan Möller, Andreas Nordlander, Friederike Nüssel, Stephen J. Pope, Cecilia Rosengren, Kamilla Skarström Hinojosa, Dirk J. Smit, Roland Spjuth, Leif Svensson, Etienne de Villiers, Robert Vosloo, Mats Wahlberg, Fredrik Wenell, Martin Westerholm, and Susanne Wigorts Yngvesson.