Statens historiska museer – förlag

Årets nummer innehåller allt från ett 9000 år gammalt mord till en fattig stadsdel i Norrköping. Läs om spåren av ett gruvligt brott på galgbacken i Grebo, om marknadsplatser utanför städerna, medeltida fiskdammar i Linköping och bronsålder i Ekängen, Linghem och Pryssgården. Följ med upp ovanför valven i Kaga kyrka och ner i apoteket Lejonets källare i Norrköping. Utanför Linköping undersöktes en vikingatida grav med kristna förtecken och strontiumanalyser från gravar vid Fiskeby i Norrköping berättar om var människor har vuxit upp. Tidskriften ges ut i samarbete mellan arkeologer från Arkeologerna vid Statens historiska museer, Stiftelsen Kulturmiljövård och Östergötlands museum.

Färgsprakande pillerburkar, praktiska turbaner och blommande kreationer. I mitten av 1900-talet var hatten en självklar accessoar och ett uttryck för mode, stil och status. Här lyfts Livrustkammarens samling av kungliga huvudbonader fram, vilka burits vid både festliga och mer vardagliga sammanhang. Möt några av modisterna som skapade hattar av yppersta kvalitet, inspirerade av det senaste modet från Paris. Läs om hattetikett och olika typer av huvudbonader. Dessutom presenteras ett urval modernare hattar och hårprydnader från Prinsessan Christina och Prinsessan Sofia.

Innehåll Förord Kungens häst En oldenburgare Slaget vid Lützen Sorgeprocessionen Livhästar Skinnet bevaras En uppstoppad häst Undersökningar Ett monument Bildförteckning

Fanns det ett baptisterium i Vreta på I I 00,talet? Vad fick fåder att ge sina döttrar till klostret? Vilka är det som ligger i kungagravarna i kyr-kan? Var nunnekloster somVreta föregångare för medicinsk vård? Fanns det nunnor eller munkar i det äldsta klostret? Hur gick det till när Vreta kloster blev cisterciensiskt? Den här antologin baseras på de föredrag som hölls vid två seminarier som arrangerades 2007 och 2008 av Riksantikvarieämbetet, Föreningen Klosterliv i Vreta samt Historiska museet. Den ger en bild av Vretaforskningen under 00-talet inom så olika ämnen som arkeologi, historia, konstvetenskap och kulturgeografi. Artiklarna i boken ska främst ses som ett avstamp - inte som en slutprodukt. Seminarierna visade att det finns ett förnyat intresse för klostren inom den svenska medeltidsforskningen. Vreta har återigen hamnat i forskningens fokus.

Sveriges latinska inskrifter från tidig medeltid, perioden 1050–1250, presenteras i denna bok för första gången samlade i en vetenskaplig edition. 62 inskrifter på gravmonument, dopfuntar och arkitektoniska objekt ger en ny bild av skriftlighet, kultur och religion från en tid då det latinska alfabetet anlände till Sverige tillsammans med kristendomen. Men boken visar också hur en äldre tradition av offentlig skrift, runorna, fortsatte att påverka formler och skriftpraktiker i samband med övergången från resta runristade stenar till liggande gravhällar, och hur runor och latinskt alfabet under lång tid brukades parallellt. De latinska inskrifterna från tidig medeltid återfinns framför allt i Skåne och Västergötland, men förekomster finns också från Halland, Småland, Gotland, Östergötland och Södermanland. Störst koncentration finns i området kring Lund i Skåne och i ett stråk mellan Kinnekulle och Falbygden i Västergötland. Inskrifterna utgör originaltexter från en tid då ytterst få skriftliga källor är bevarade, och de tecknar en helt ny karta över skrift och samhälle under tidig medeltid. Anna Blennow är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet.

Teatern under Gustav IlI:s tid förtrollade publiken med sin prakt och sitt sceniska överdåd, samtidigt som den var en viktig del av den kungliga maktutövningen. I Teaterkungens kostymer presenteras ett femtiotal fantasifulla och färgstarka dräkter från Livrustkammarens och Kungliga Operans samlingar, tillsammans med artiklar skrivna av forskare och experter. Världsunika 1700-talskostymer lyfts fram ur magasinen och får åter ta plats på scen. Genom föremålen, Gustav III:s egna anteckningar, kostymskisser och målningar ges här för första gången en mer samlad och fördjupad bild av den gustavianska tidens teater och de bevarade teaterkostymerna - ett i dag unikt kulturarv.

Under åren 2012-2017 pågick det mest omfattande arkeologiska projektet som någonsin utförts i Gamla Uppsala. I sin samtid var platsen vida känd långt utanför Upplands gränser, at Upsalum står på två runstenar i Skåne. Utgrävningsområdet låg ett par hundra meter öster om kungshögarna. Både gårdsmiljöer, delar av ett gravfält och ett tidigare helt okänt stolpmonument blev föremål för undersökningen. I denna publikation presenteras de vetenskapliga resultaten i 19 artiklar och fyra synteser. Dessa är grupperade enligt projektets teman; Gårdarna, Näringarna, Ritualerna, Stolpmonumentet och Vidare perspektiv. Artiklarna utgår från det arkeologiskt framgrävda och analyserade materialet från östra delen av Gamla Uppsala, men utblickar görs också i stor utsträckning till centralplatsen som helhet, dess omland, regionen och delar av övriga Skandinavien. De kronologiska perioder som behandlas är främst järnålder och medeltid. I och med publiceringen av detta projekt har forskningen kring Gamla Uppsala tagit ett betydande steg framåt. Det arkeologiska källmaterialet och artiklarnas innehåll kommer förhoppningsvis fungera som underlag och inspiration för forskningsinsatser under många år framöver. Bokens författare är de arkeologer, arkeobotaniker, arkeometallurger och osteologer som alltsedan fältarbetet har ingått i projektgruppen samt deltagit i analys- och tolkningsarbetet. Stolpmonumentet, som rönte stor uppmärksamhet när det upptäcktes, behandlas även ur ett religionshistoriskt perspektiv. Det uppdragsarkeologiska projektet har bedrivits som ett samarbete mellan tre institutioner; Arkeologerna vid Statens historiska museer, Upplandsmuseet och Societas Archaeologica Upsaliensis. Det initierades av Trafikverkets utbyggnad av järnvägen - Ostkustbanan - genom Gamla Uppsala.

Århundradena närmaste efter vår tideräknings början präglades av stora förändringar i hela norra Europa. Det romerska rikets uppgång, gradvisa nedgång och slutliga försvinnande påverkade inte bara närområdet till det romerska imperiet utan nästan i lika hög grad så avlägsna områden som Mälardalen. Under dessa händelserika århundraden anlades det gravfält som idag är känt som gravfältet vid Gödåker i Tensta socken. Det undersöktes i olika omgångar under 1900-talet och fynden därifrån visar att de som begravts där tillhört en eller flera av de ledande släkterna i det dåtida Uppland. De hade tillgång till importerade romerska brons- och glaskärl, guldsmycken, vapen, speciell keramik och annat som markerade deras särställning. Och de har haft omfattande kontakter med sina motsvarigheter i andra delar av Skandinavien och norra Europa vilket gjort att de visat sin status på samma sätt som dem. Av allt att döma har Gödåker varit ett av Upplands viktigaste centra under den här delen av järnåldern. Dit har också kulten varit knuten och namnet kan tolkas som en åker där hedniska präster utförde kulthandlingar. En källa eller brunn som finns på gravfältet har ända sedan 1600-talet varit känt som en offerkälla.

Innehåll Förord Karl XII:s fickur eller en klockas öden och äventyr Klockor Karl XII:s klocka Innerboetten Ytterboetten Landskapsvapen Beställningen Klockans kända historia Stölden Återfinnandet Återköpet

Det finns knappast någon annan ort i Sverige som har en så rik och spännande forntid som Alvastra vid Omberg i sydvästra Östergötland. Här är koncentrationen av märkliga fornminnen från alla förhistoriska perioder och medeltiden osedvanligt stor. Vad som särskilt kännetecknar Alvastra är de många monumentala byggnader av ofta religiös karaktär som etableras här i olika faser av förhistorisk och historisk tid. Grunden läggs redan under äldre stenålder för mer än 8000 år sedan. Ideologiska motsättningar med impulser från hela södra Skandinavien leder i mitten av yngre stenålder fram till etableringen av den manifesta kultplatsen Alvastra pålbyggnad. Kulturen frodas även under bronsåldern med hällristningar och boplatser. Under järnåldern utvecklas Alvastra till en central plats som kom att bli en av hörnpelarna i Sveriges tidiga riksbildning. Mycket av det vi vet om ortens storslagna forntid har kommit fram genom de omfattande arkeologiska undersökningar som särskilt Historiska museet bedrev i Alvastra under förra seklet. Bara litet av resultaten blev dock presenterade i skrift för allmänheten. Bokens syfte är därför att för alla som intresserar sig för arkeologi och historia ge en översikt över de resultat som åstadkoms. Läsarna tas med på en tidsresa i Alvastra, från stenåldern till början av medeltiden. Under vägen presenteras läsarna för nya tolkningar, och många av bilderna har tidigare inte återgetts i tryck. Tidernas landskap, minnenas landskap, andlighetens landskap, maktens landskap, kontrasternas landskap, är några av de intryck som målande uttryckts om Alvastra.

Museer och omstridda kulturarv är skriven i samband med den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Fokus ligger på kulturarv och dess roll i skapandet av nationell identitet samt dess manipulering i politisk propaganda. Författaren berättar om det kulturarv som sammanflätar både Ukraina och Sverige och beskriver hur och varför historiska museer grundades i dessa länder, samt hur museernas medarbetare bidrog till kunskapsbildningen om länderna och deras historia och kultur. Boken är illustrerad och bygger på ett rikt och hittills okänt material, samt författarens personliga erfarenheter från arbetet vid dessa institutioner. Doktor Fedir Androshchuk är forskare vid Statens historiska museer och Centrum för studier av den vikingatida världen (WIVA) vid Uppsala universitet. Han var tidigare föreståndare för Nationalmuseet för Ukrainas historia i Kyiv och är expert inom vikingatida historia och arkeologi med fokus på kontakterna mellan Norden och Östeuropa. Han är författare till ett antal böcker, bland annat Vikings in the East och Viking Swords som har publicerats av Uppsala universitet och Statens historiska museer.

I Sverige har museerna årligen fler besökare än biograferna och teatersalongerna tillsammans. Det finns sug efter den kunskap som förmedlas på museerna. Därför är det viktigt att ställa frågor om vad som ställs ut och inte ställs ut, vad som berättas och inte berättas. Här finns ett engagemang och olika röster vill delta i diskussionen. Inte minst märks detta under de debatter som ibland blossar upp i media om vilka delar av kulturarvet, eller kulturarven, som är viktiga att fömedla. Den outställda sexualiteten. Liten praktika för museers förändringsarbete kan läsas av alla som intresserar sig för att ifrågasätta idealiserade skildringar och historiebruk och funderar över varför ett inkluderande samhälle behöver inkluderande museer. Boken är en kritisk och kreativ bok som diskuterar vad ett museum och dess olika yrkesgrupper bör reflektera över för att undvika en fragmentarisk historieskrivning. Dessutom tillhandahåller den metoder för att skapa mer inkluderande museer. För enskilda och grupper som arbetar professionellt med museiverksamhet innehåller boken också faktarutor, litteraturtips och diskussionsunderlag.

Boken berättar historien om hur Wilhelminas far, Wilhelm Kempe, kom till Sverige från Stralsund, byggde upp en affärsverksamhet baserad på trä och järn från Hälsingland och grundlade den jättelika förmögenhet som senare skulle ärvas av Wilhelmina, hans enda barn. Det är en historia om en intensiv fas i den svenska industrialismens framväxt, om affärssinne och ärvda pengar men också om klasskillnader och arbetarprotester. Ett framgångsrikt företag krävde mycket arbetskraft och ibland uppstod konflikter.

Sofia Magdalenas silverskimrande brudklänning från vigseln med den blivande Gustav III år 1766 är ett av Livrustkammarens verkliga praktföremål. Den väcker alltid beundran för sin skönhet och även många frågor, om snittet, rörelsemönstret och hur man egentligen bar upp en sådan dräkt. Den smala midjan fortsätter att fascinera. Denna lilla bok berättar om klänningen och sätter in den i sitt historiska sammanhang. Här skildras både modet, ceremonierna och de storslagna festligheterna kring detta kungliga 1700-talsbröllop. Boken ingår i en serie där utvalda föremål ur Livrustkammarens samlingar lyfts fram och nu ges ut på nytt — en möjlighet att komma nära några av museets mest ikoniska objekt och fördjupa sig i historien.

Där Gärstadverket i Linköping idag finns, låg tidigare en av våra största gravplatser från äldre järnålder. Här har människor under 600 åt samlats för att ta ett sista farväl av sina nära. Med sten och jord markerade familjen sin gravplats för evinnerlig tid. Denna tvärvetenskapliga studie presenterar de demografiska såväl som de sociala förhållandena på platsen, de senare speglas genom gravföremål däribland flera kulhalsringar. Boken ger en samlad bild över vad en gravplats kan säga om levnadsförhållanden i en sedan länge svunnen tid.

Lystring!Livrustkammaren här. I den här boken kommer du att hitta glänsande stål, glittrande dräkter och guldmålade vagnar. Men även andra saker som kanske får dig att ramla baklänges. Vad säger du om Gustav Vasas hjälm med vårtor, en död häst eller en 300 år gammal bit av en fosterhinna? Allt det här finns i Livrustkammaren. Ochnu även i den här boken. Följ med oss på en fartfylld tur genom Sveriges kungliga historia!

Det finns få personer som kan erinra sig hur det Hallwylska palatset tedde sig då det fortfarande var ett privathem. Sedan Wilhelmina von Hallwyls död 1930 har huset och alla föremål förvaltats av svenska staten som ett museum. Otaliga besökare har sedan dess kommit för att beundra konst, vardagsföremål och inredningar men allt färre kan säga att de upplevt huset som det en gång var. Nu återväcks minnet av ett hushåll i fullt arbete. Följ med i förberedelserna inför stora och små fester, upplev de exklusiva bordsuppsättningarna, lär känna dem som arbetade i det Hallwylska palatset. Med ett rikt, nytaget bildmaterial, ingående texter som baserar sig på gamla intervjuer och arkivmaterial samt recept tagna ur de kokböcker som finns i det Hallwylska biblioteket levandegör denna bok en epok som med rätta kan kallas en svunnen tid.

Vikingatiden omfattar cirka 250 år som inte bara präglades av härjande vikingatåg. Stora och bestående förändringar inträffade i Norden. Under århundradenas lopp utvecklades en särpräglad kultur under påverkan av omfattande kontakter med omvärlden, som tog sig uttryck i både konst och litteratur. Nordborna var skickliga hantverkare och organisatörer och visade prov på utomordentlig företagsamhet.

År 1640 beslutade riksrådet och den svenska kronan att flytta den viktiga hamn- och befästningsstaden Kalmar från slottets omedelbara närhet. En idealstad skulle istället uppstå på Kvarnholmen. Historien om unga stormaktens nya stad gör sig påtagligt påmind i stadsrummet än idag. Men vår kunskap om lämningarna under mark, rester efter byggnader, kulturlager och föremål, det underjordiska arkivet, har fram till nu ännu inte uppmärksammats tillräckligt. Det här är boken om stadsetableringen på Kvarnholmen under stormaktstiden, och livet där under de följande århundradena, som tillkommit efter de senaste årens omfattande utgrävningar i Kalmar. Med rikt illustrerade texter presenterar arkeologer, historiker och naturvetenskapliga experter unikt och icke tidigare publicerat material från undersökningar som gjorts bl.a. i tidigmoderna kvarter, gravar i domkyrkan samt delar av stadens befästningsverk. Resultatet har blivit en lättillgänglig och påkostad bok utgiven av Arkeologerna, landets ledande konsult inom arkeologi och kulturmiljö med kunskapsuppbyggnad i fokus. Ett oumbärligt standardverk för den som har kopplingar till Kalmar och är intresserad av dess historia.

Innehåll Minnet av en kung. Gustav II Adolf och Livrustkammaren En kunglig befallning De två dräkterna Dräkternas budskap Rätten till tronen Kungens ambitioner Kärlek och konsekvens Idévärldens Kungens historieintresse Furstliga samlingar, en trend i tiden Bildkällor Noter Referenser

Inehalt Zum Gedächtnis eines Königs Gustav II. Adolf und die Königliche Rüstkammer Eine königliche Verfügung Zwei Hosen und zwei Jacken Die Botschaft der Kleider Das Anrecht auf den Thron Das Streben des Königs Verzicht auf Liebe als Preis für die Macht Die Vorstellungswelt der Zeit Das Geschichtsinteresse des Königs Fürstliche Sammlungen, ein Trend der Zeit Bildnachweise Anmerkungen Literaturhinweise

Today, the archaeological study of the medieval period ranges from the end of antiquity to the Reformation of the 16th century, and from the shores of the Mediterranean to the northern parts of Sweden. This book explores the range of research conducted at the Department of Archaeology and Classical Studies at Stockholm University and at the Museum of National Antiquities by bringing together authors from several different fields of research. The themes covered by this book range from the more historiographical to current excavations, from rune-stones to mining, monasticism and iconography. Together, the articles highlight the diverse and heterogeneous nature of the period but also that issues of body, space and time are at the centre of medieval research.

Rasbobygden har tidigare ofta betraktats som ett perifert område i förhållande till de centralområden som funnits i östra Mellansverige under tidsperioden 1100 BC till 1100 AD, trots att bygden är mycket fornlämningsrik. Förmodligen har detta berott på bedömningar som gjorts utifrån naturgeografiska och kommunikationsmässiga förhållanden. Bygden är välavgränsad av omgivande morän- och höjdområden, vilket ger ett intryck av isolering, men sjölederna söderut, åt nordväst och norrut har varit öppna långt fram i järnåldern, vilket möjliggjort omfattande kontakter. Trots sitt något perifera läge har Rasbobygden således alltid haft tillgång till de viktiga farlederna och till viktiga centralplatser i den norra delen av östra Mellansverige. Närheten till Hågakomplexet under yngre bronsålder och Gamla Uppsala samt Östra Aras/Uppsala under yngre järnålder och tidigmedeltid har sannolikt varit betydelsefullt för utvecklingen, och även den relativa närheten till Birka och Sigtuna har säkert haft betydelse. De undersökningar som nu utförts i Rasbobygden har visat hur betydelsefullt det är med stora exploateringsprojekt för att få en djupare förståelse för ett tidigare i stort sett helt okänt område.

Förtätningen av våra innerstäder under senare år har medfört att ett stort antal arkeologiska Undersökningar gjorts och fortsatt kommer att behöva göras. Ny kunskap läggs regelbundet i dagen. Samtidigt pågår en omprövning av utgångspunkterna för förståelse och framställning av de äldre städerna och de tidiga urbaniseringsprocesserna. Frågeställningar kring städernas ekonomiska, politiska och administrativa funktioner och betydelser är sedan lång tid väl etablerade. Numera står även frågor kring exempelvis invånarnas skiftande levnadsvillkor, formandet av sociala och kulturella praktiker, gestaltningar av byggd och obyggd miljö, relationer till omvärlden samt skapande a kollektiva identiteter i ökande grad på den arkeologiska agendan. I den här boken står Småland i centrum. Genom de senaste årens undersökningar i Växjö, Kalmar och på Kalmar slott har det skapats grunder för ett nytt kunskapsläge. I avsikt att ge bidrag till nya perspektiv diskuteras bakgrunder, förutsättningar, kontraster och variationer i landskapets tidiga urbanisering.