Ultima Esperanza Books – förlag

Maja Lena Dahlholm föddes vid Billingsfors bruk 1790. Det här är berättelsen om hennes liv. Skomakardottern från Dalsland som blir piga hos en sjökapten i Strömstad, och genom livets omständigheter hamnar som bondhustru i Hällestrand i Skee socken. Vi följer Maja Lena, hennes man Jonas från Hogdal och de fem barnen som gör olika vägval i livet. Liksom Maja Lenas halvsyskon i Dalsland och deras livsöden. Boken blir på så vis också en skildring av norra Bohuslän och Dalslands historia under större delen av 1800-talet.

Bortvandrarna är en berättelse om den stora utvandringen från Värmland till Norrland, som skedde under andra hälften av 1800-talet, och som kommit helt i skuggan av emigrationen till Amerika. Stigarna mot Norrland var redan upptrampade av skogshuggare och sågverksarbetare, och när de stora barnkullarna i småbrukarhemmen sökte utkomst under 1860- och 70-talen, föll det sig naturligt att följa samma väg. Det gällde även kvinnorna, och systrarna Olsdotter som är bokens huvudpersoner är valda av en slump. Författaren visste från början inte vilka levnadsöden som väntade. Vi får följa deras liv i Jämtland, Hälsingland och Medelpad, parallellt med föräldrars och syskons i Lekvattnet och Gräsmark. Under en tid som är en av de mest omvälvande i mänsklighetens historia. När ett helt nytt slags samhälle skapas.

Jag har arbetat som frilansjournalist i 53 år. Nej! utropar då andra frilansar. Omöjligt att klara sig som frilans så länge. Jag har, till råga på detta, varit kulturfrilans (skrivit om musik, litteratur, konst med mera) under alla åren. Neeej! utropar nu andra frilansar. Försök inte, går ju absolut inte. Jodå. Och hur det gick till och gått berättar jag om i den här boken. Från tiden före och på Journalisthögskolan i Göteborg, från praktiken på ungdomstidningen HEJ! och vidare som kulturfrilans på Aftonbladet och Expressen, medlem i frilansbyrån Grupp Fem och den progressiva tidningen Musikens Makts lokalredaktion i Lund, musikjournalist i Hifi & Musik, idégivare till och grundare av rocktidningen Schlager, radioprogram som Hubba Hubba HOP! och Yoghurt på Radio Malmöhus och Funkapunkadelicrapscratchmixsynth & boogie för Sveriges Riksradio samt lokalt frilansande kulturjournalist i Kvällsposten och Ystads Allehanda. Dessutom handlar det lite om facket, Svenska Journalistförbundet, och dess förhållande till oss frilansmedlemmar. En resa genom 53 års journalistik och medier. Vad hände? Vad har hänt? Skillnaden mellan typ 1968 och 2021? Oavsett om man varit/är frilansjournalist, annan journalist eller ”blott” så kallad mediekonsument…

Den stora emigrationen till Amerika som inleddes i mitten av 1800-talet var ingalunda den första i Sverige. 200 år tidigare grep Amerikafebern tag i de värmländska finnskogarna. I vartenda rökpörte i mitten av 1650-talet talades om kolonin Nya Sverige vid Delawarefloden, fast då sa man inte Amerika utan Västindien eller bara Indien. Nu kommer den första romanen om detta för de flesta helt okända äventyr; Första Amerikafebern - En 1600-talsresa av Jan Olov Nilsson, själv bördig från Gräsmarks socken i Värmland. Vi får följa dem som överlevde den flera månader långa strapatsrika resan till Amerika och startade ett nytt liv, liksom några av de hundratals skogsfinnar som lämnades kvar på kajen i Göteborg. De hade sålt allt de ägde och hade för att ge sig av, men fick inte plats på skeppen.

Mejl kan hamna på avvägar: När fel Mia öppnar ett meddelande från Micke förändras världen drastiskt för flera personer. Ångande fysiska kärleksmöten men även ond, bråd död. Men Mia och Micke söker ju bara en livskamrat. Viktiga delar i berättelsen är också hittekatten Karlsson, 87 vinylalbum med tidernas bästa rockmusik samt världens bästa regissör av den typen av filmer många har sett. Men aldrig vill berätta att de sett.

Det enda författaren Jan Olov Nilsson visste om sin farfar var att han förlist med ett fartyg i Nordsjön under första världskriget, men när han sedan också upptäckte att farfadern, tio veckor gammal, nöddöptes i ett fängelse väcktes intresset på allvar. Vad hade hänt? Det här är berättelsen om den dramatiskan bakgrunden, såsom den har gått att rekonstruera via kyrkböcker och rättegångsprotokoll. Den centrala delen av boken utspelar sig kring en handelsbod i Skee i nordligaste Bohuslän under 1890-talet, men vi får också göra historiska utflykter i förfäders spår till bortglömda stålbruk i Västergötland, mjölkvarnar i Bohuslän, stenbrott på norska Hvaleröarna, få inblickar i valfångsten vid Antarktis och följa utvandrare till Chicago. Det är historien som aldrig ärvdes.

I den här boken berättar Leif Lorentzon, pensionerad gymnasielektor i Stockholm, om när han för drygt 50 år sedan ensam liftade genom Afrika under ett år. Ett år som kom att innebära början på ett livslångt engagemang i Afrika, framförallt i dess litteratur. Leif disputerade 1999 på en avhandling om en författare från Ghana och kom sedan att delta i flera forskningsprojekt kring Afrikas litteratur, var med och skrev en världens litteraturhistoria och har publicerat sig i flera internationella forskartidskrifter, samt i den svenska tidskriften Karavan, där han under flera år ingick i redaktionsrådet. Ett engagemang som också syns i denna reseskildring då den 50 år äldre Leif reflekterar över den unga hippieresenären och det som han ser och hör och senare kom att lära sig om Afrikas litteratur, kultur och historia.

Den unge mannens liv var redan förstört. Han var nu en hämnare. Resan från Sverige till det förlovade landet i väst hade blivit en mardröm. Men jakten på hämnd hade hållit honom vid liv och tagit honom på en lång resa genom hela landet. Hade allt varit förgäves? I ett fängelse längst ner på gränsen mot Mexiko satt han inspärrad medan männen han jagade fortfarande var på fri fot. Tiden var knapp. Männen han jagade levde efter mottot – Döda män talar inte! Björn Perssons Döda män talar inte är en äkta västernroman, den första utgiven som pocket på svenska på över 20 år!

Pandemin förändrade vår tillvaro dramatiskt. För hela Sverige och för enskilda individer. Här möter du bland andra Jessica – som förtvivlat såg gamla dö ensamma. Allt på grund av vanvård i sparsamhetens tecken. Istvan – som fann sitt levebröd knarkförsäljning minska drastiskt. Automatvapen löste problemet. Melinda – som gjorde om sitt sovrum till en sexstudio med videokamera. Bara för att överleva. Mustafa – som tvingades jobba hemma och fick se sin familj som den verkligen var. Det slutade i ond bråd död. Men huvudpersonen i denna samtidsroman är ändå inte en människa. Utan Valentinos, en enkel krog i en plågad förort i södra Stockholm.

Aggies liv blev på sätt och vis synonymt med folkhemmets framväxt och Sveriges förvandling från ett fattigt land till ett av de rikaste i världen. Hon deltog med liv och lust i denna utveckling, men gick inte på alltid på den soliga sidan av livets gata. Fast försökte alltid göra dett rätta. Påfrestningarna med att vara mamma, välja sida politiskt, slåss mot spritens förbannelse, otrohet, ofrivillig delaktighet i säkerhetspolitiken samt ond bråd död påverkade hennes långa liv. Allt som händer henne i boken har absolut inte hänt Aggie i verkligheten. För hon har funnits. Författaren kände henne väl – hon var hans mormor.

Händer det något spännande på ett försäkringsbolag? Absolut. För dem som utreder bedrägerier i samband med anmälda skador finns det intressanta utmaningar varje dag. Martin Härnqvist, IT-konsult i Göteborg, har avlyssnat utredarnas erfarenheter av olika fall och byggt sin romanstory kring detta. Vi får följa rookien Sofia med bakgrund inom polisen och hennes kollegor när de utreder motorskador, livförsäkringsfall med mera. Uppstod verkligen bilbranden spontant? Fick det plats så mycket mat i den frysen? Var svenskarna på Indienresa förolyckade? Sofia upptäcker också att det ibland kan brännas lite väl mycket. Och att hon kan stå inför beslut som hon inte vill ta men kanske måste.

Om Återblickar: Sedan en tid tillbaka har jag intresserat mig för att försöka beskriva viktiga perioder i mitt liv. Det har resulterat i en serie texter med var sitt tema. De teman jag valt har varit de som jag helst velat återvända till. Inte för att de saknar smärtpunkter, men för att jag önskat vrida och vända på frågor som hur och varför och för att jag funnit ett rent nöje i att utforska min egen minnesbank. I allmänhet har jag avstått från att ”gå till läggen” för att finna historisk dokumentation. Dessutom har mina val styrts av att det måste finnas en historia som någon läsare kan ha utbyte av. Annars blir det för tråkigt. Ska texterna publiceras i bokform? Det är inte givet. Min farfar skrev en gång memoarer som han knackade ned på skrivmaskin med karbonpapper (någon som vet vad det är?) för att hans två barn skulle få var sitt exemplar. En del av mina texter har jag publicerat på min wordpress-sida, men genomslaget har varit blygsamt. Därför tar jag steget till bokformen, dels för att jag tror att det finns några som känner mig som kanske har nöje i någon av texterna, dels för att det går att göra så i dagens bokvärld utan att ta sig igenom en kommersiell förläggares nålsöga och resultatkrav.

Vintern har den mellannorrländska staden i ett fast grepp och snön vill inte sluta falla. Den vikarierande kriminalreportern på Extrabladet, Lennart ”Lenny” Eriksson bevittnar hur tre invandrarungdomar med hjälp av den osympatiske stjärnadvokaten Jens Rudner oväntat blir frikända från en väntad misshandelsdom i Tingsrätten I polishuset får den luttrade kriminalinspektören Stig Elofsson plötsligt och oväntat ta över en utredning om sexdejting på nätet, medan kollegan Bo Nilsson kämpar med sin aversion mot allt och alla och då främst kriminalavdelningens nya chef, Ellen Lind. När en av de friade ungdomarna hittas död och advokaten Rudner försvinner ställs mycket på sin spets. Vad är det egentligen som händer i staden mellan de två bergen? Och är det verkligen så att synden straffar sig själv?

Det är vår i luften i den mellannorrländska staden och det har gått bra precis 30 år sedan den då 18-årige Albin Moström försvann efter en utekväll. Den alltmer slitne kriminalinspektören Stig Elofsson har blivit omplacerad till länets Cold Case-avdelning och går igenom gamla fall för att fördriva tiden till en nära förestående pensionering, när han finner ett tidigare okänt brev. Den rasistiske fabriksarbetaren och Sverigedemokraten Michael Bäll förnekar sig inte och hamnar i centrum när landets kvinnliga ekonomiminister gör ett ödesdigert besök på pappersbruket där han jobbar, vilket tvingar den vikarierande tidningsreportern Lenny Eriksson att motvilligt hjälpa sin gamla kollega. Och vilken illvillig person är det som ger sig på kriminalinspektör Bo Nilssons käraste ägodel? Frågan som väcks när allt ställts på sin spets är – om tiden läker alla sår?

Sofia och hennes kollegor bland bedrägeriutredarna på försäkringsbolaget Framtiden står inför nya utmaningar. I sin vardag är de satta att granska tveksamma försäkringsfall. De som vill bedra dem visar stor uppfinningsrikedom. Och uppgiften blir inte lättare av att utredarna har liten förståelse från sin nya chef. • Hade personen rätt till livränta efter trafikskadan? Hur kunde det bli så mycket pengar? • Varför vill bilverkstaden hellre byta vindrutan än reparera den? Och är den faktiskt skadad? • Hur uppstod villabranden och varför självdog den redan i källaren? Risktagarna är Martin Härnqvists andra bok i serien om utredarna på Framtiden.

Öppningsscenen är hamnen i Travemünde på vårkanten 1620. Två pojkar, tio och tolv år gamla, väntar på en kogg som skall föra dem i säkerhet till Sverige. Undan det krig som just brutit ut och som eftervärlden skall kalla Det trettioåriga.Vi får i boken följa Evert Strokirk och Jakob Herwegh, deras liv och äktenskap med varsin syster Skragge i Filipstad, det värmländska bergsbrukets huvudstad. Andra centrala släkter i berättelsen är Flygge och Faxelius.Vi får också bekanta oss med framväxten av det nya Göteborg, den unga staden Mariestad, anläggandet av Kristinehamn och järnets väg från bergen, forsen och hammaren ut i världen.