Petter Lönegård – illustratör

****MYCKET BRA!****"Läsaren, tillika vandraren, uppmanas att se på detaljer i staden och dess omgivningar med ny blick och att även söka information från andra källor. Sammantaget är Nya spaningar efter göteborgska kuriositeter en mycket trevlig guidebok som vidgar vyerna lagom mycket utan att bli baktung. Kan med fördel läsas både innan och under upptäcktsfärder av både göteborgare och utsocknes."Dodo Parikas, Bibliotekstjänst, BTJ-häftet nr 7, 2026

Nya spaningar efter göteborgska kuriositeter är den tredje promenadguiden i den uppskattade serien om stadens udda historier och märkvärdigheter. Här väntar 62 besöksmål som kan överraska även den mest inbitna göteborgaren.

Upptäck gatlyktan i Vasastan som pryds av en ekivok kvinna i jugendstil, lär dig historien bakom det tjusiga fängelset i Härlanda och avslöja hemligheten med den röda lampan på sjömanskrogen Port Arthur.

Med en tydlig karta och geografisk indelning i fem kapitel  – Innerstaden, Norr, Öster, Söder och Väster – är detta en charmig och underhållande guide till ett Göteborg fullt av oväntade berättelser.

Leif Fredén kallar sig flanör och språkmakare. Han är född, uppvuxen och åldrad i Göteborg och har ett mångårigt förflutet som journalist och copywriter.

Om tidigare böcker:65 nya göteborgska kuriositeter är den andra boken av Leif Fredén om stadens mer eller mindre udda sevärdheter. Redan vid första boken, Små göteborgska kuriositeter (2023), var det klart att Fredén har en koll på Göteborgs speciella kuriositeter som troligen ingen annan. (...) Det här är en välskriven promenadguide för göteborgare och kanske ännu mer för besökare i staden. Leif Fréden är journalist med skönt språk och fin humor. Jag kan inte tänka mig en trevligare följeslagare på Göteborgspromenaden än Frédens bok eller böcker. Välfotograferade bilder av sevärdheterna kompletterar. Betyg 5 av 5 – Briljant BTJ-häftet nr 7, 2024

Briljant. Fredén introducerar inlevelsefullt och underhållande platser i staden ( ) man hoppas att författaren snart kommer med en uppföljare till boken.   Betyg 5 av 5, BTJ-häftet nr 9, 2023

När Små göteborgska kuriositeter hade kommit ut hörde läsarna av sig med tips på ännu fler kuriositeter och sådant de saknade i boken. I Göteborg finns det nämligen fler märkvärdigheter än man kan ana och Leif Fredén förstod att han måste skriva en uppföljare till sin oerhört uppskattade bok.

65 nya göteborgska kuriositeter Promenadguide för nyfikna innehåller nya udda sevärdheter och berättelser om Göteborgs historia. Boken är geografiskt indelad i fem kapitel: Innerstaden, Norr, Öster, Söder och Väster. Den innehåller också en karta med kuriositeterna inprickade.

Här finns sevärdheter som Djävulen på Linnégatan, som fastighetsägaren i huset mittemot Oscar II:s lägenhet lät hugga ut för att det skulle vara det första kungen såg när han drog upp sin rullgardin efter nattens övningar med diverse dambesök. På en vacker, lummig kulle ligger Friedländerska kyrkogården, ett privat gravområde med endast 20 gravar, som är väl värd ett besök. Och vem skulle inte ha velat bo i AB Hemtrefnad i Vasastan, det nationalromantiska borgliknande huset som byggdes 1913 åt ensamstående kvinnor, med alla bekvämligheter, restaurang och där städ- och tvätthjälp ingick. Detta och mycket, mycket mer kan du läsa om i denna charmiga promenadguide.

*****Briljant*****"Fredén introducerar inlevelsefullt och underhållande platser i staden (...) man hoppas (...) att författaren snart kommer med en uppföljare till boken."Per Hjalmarson, Bibliotekstjänst, BTJ-häftet nr 9, 2023.

Små göteborgska kuriositeter innehåller 62 sevärdheter du annars med största sannlikhet skulle gå förbi utan att lägga märke till. Boken är geografiskt indelad i fem kapitel: innerstaden, norr, öster, söder och väster. Den innehåller också en karta där kuriositeterna är markerade.

Här finns till exempel sevärdheter som den lustiga utsmyckningen på hörnhuset i Linné, som i folkmun kallades Daltas röv, och den besynnerliga gatuadressen Stora Nygatan 17 ½. Om man lyfter blicken vid Kungstorget får man bekanta sig med den barske polisen och den gladlynte muraren, som förevigade dem båda i en väggfris. Här berättar Leif Fredén också om James Dicksons trottoar från Örgryte in till Göteborg och varför grannen Julius Lindström aldrig gick på trottoaren, utan hellre klafsade med lågskorna i leran. Detta och mycket, mycket mer kan du läsa om i denna charmiga promenadguide. 

Sommaren 1767 påbörjade orientalisten Jacob Jonas Björnståhl (1731--1779) en resa som förde honom till Frankrike, Schweiz, Italien, Tyskland, Holland och England innan han sjövägen tog sig till Konstantinopel och så småningom Grekland, där han avled i dysenteri vid 48 års ålder. Hade det inte varit för tidningsmannen Carl Christoffer Gjörwell hade eftervärlden aldrig fått någon större kännedom om denna resa, men Gjörwell publicerade Björnståhls resebrev, till att börja med i sina tidningar och så småningom i en postum bokutgåva i sex volymer.  

Björnståhls resa skulle vara i hela tolv år. Liknande europeiska resor är det många som har gjort både före och efter honom; det som gör hans färd unik är att den är så väldokumenterad. I sammanlagt 83 brev rapporterar han om praktiskt taget allt han ser och erfar. Han skriver om akademier, bibliotek och museer, om ryktbara byggnader och historiska minnesmärken, om lärda personer, författare och andra berömdheter som han lärt känna: Rousseau, Voltaire, Diderot, Goethe och många andra. Men dessutom delger han läsarna intryck från botaniska trädgårdar och naturaliesamlingar. Han skriver om odlingsmetoder och uppfinningar, hantverk och manufaktur. Starka naturintryck från Neapelbukten och Alperna är han mån om att fånga och förmedla. Han kommenterar också folkets sedvänjor i olika länder. Från det avlägsna Konstantinopel berättar han om islam och hur turkiskt levnadssätt skiljer sig från europeiskt och svenskt. I slutet av sin resa besöker han som den förste vetenskapsmannen någonsin de isolerade Meteoraklostren i Grekland.  

Björnståhl framstår i de flesta situationer som öppen och villig att omfatta och förstå sådant som är främmande, och hans resebrev är en av de verkligt intressanta rapporterna från Europas metropoler på 1760- och 1770-talen: en på samma gång informationsrik och charmfull framställning från upplysningens tidevarv.  

Björnståhls resa: Europa och Konstantinopel 1767--1779, där resebreven och Björnståhls gärning analyseras och kommenteras, är ett samarbete mellan forskare från olika humanistiska discipliner: litteraturvetaren Johan Stenström, romanisten Carla Killander Cariboni och nygrecisten Vassilios Sabatakakis som är verksamma vid Lunds universitet, samt religionsvetaren Catharina Raudvere som har sin sysselsättning vid universitetet i Köpenhamn. 

Trådbundet kartonnageband med strukturerat pärmöverdrag.

Engelsk utgåva av populär bok inför påvens besökDen är en av Sveriges mest berömda sevärdheter med ca 700 000 besök per år. Domkyrkan i Lund är en storslagen romansk katedral och var en gång kyrkligt centrum för hela Norden. Än idag är kyrkan en viktig mötesplats och ett riktmärke för pilgrimer.

I höst kommer världens blickar riktas mot Lund, då påven kommer för att besöka domkyrkan. I samband med denna unika händelse passar vi på att ge ut en engelsk utgåva av Eva Helen Ulvros och Anita Larssons uppskattade skildring. The Cathedral of Lund är en bildrik och vacker bok som beskriver kyrkan ur en mängd olika perspektiv.

Små göteborgska kuriositeter innehåller 62 sevärdheter du annars med största sannlikhet skulle gå förbi utan att lägga märke till. Boken är geografiskt indelad i fem kapitel: innerstaden, norr, öster, söder och väster. Den innehåller också en karta där kuriositeterna är markerade.

Här finns till exempel sevärdheter som den lustiga utsmyckningen på hörnhuset i Linné, som i folkmun kallades Daltas röv, och den besynnerliga gatuadressen Stora Nygatan 17 ½. Om man lyfter blicken vid Kungstorget får man bekanta sig med den barske polisen och den gladlynte muraren, som förevigade dem båda i en väggfris. Här berättar Leif Fredén också om James Dicksons trottoar från Örgryte in till Göteborg och varför grannen Julius Lindström aldrig gick på trottoaren, utan hellre klafsade med lågskorna i leran. Detta och mycket, mycket mer kan du läsa om i denna charmiga promenadguide. 

Briljant. Fredén introducerar inlevelsefullt och underhållande platser i staden () man hoppas att författaren snart kommer med en uppföljare till boken.   Betyg 5 av 5, BTJ-häftet nr 9, 2023

När Små göteborgska kuriositeter hade kommit ut hörde läsarna av sig med tips på ännu fler kuriositeter och sådant de saknade i boken. I Göteborg finns det nämligen fler märkvärdigheter än man kan ana och Leif Fredén förstod att han måste skriva en uppföljare till sin oerhört uppskattade bok.

65 nya göteborgska kuriositeter Promenadguide för nyfikna innehåller nya udda sevärdheter och berättelser om Göteborgs historia. Boken är geografiskt indelad i fem kapitel: Innerstaden, Norr, Öster, Söder och Väster. Den innehåller också en karta med kuriositeterna inprickade.

Här finns sevärdheter som Djävulen på Linnégatan, som fastighetsägaren i huset mittemot Oscar II:s lägenhet lät hugga ut för att det skulle vara det första kungen såg när han drog upp sin rullgardin efter nattens övningar med diverse dambesök. På en vacker, lummig kulle ligger Friedländerska kyrkogården, ett privat gravområde med endast 20 gravar, som är väl värd ett besök. Och vem skulle inte ha velat bo i AB Hemtrefnad i Vasastan, det nationalromantiska borgliknande huset som byggdes 1913 åt ensamstående kvinnor, med alla bekvämligheter, restaurang och där städ- och tvätthjälp ingick. Detta och mycket, mycket mer kan du läsa om i denna charmiga promenadguide.

"Både spännande och matnyttig läsning. En soffbordsbok som förenar nytta med nöje."Kyrkans tidning

Från det vackra uret i Lunds domkyrka ljuder två gånger per dag den medeltida hymnen In Dulci Jubilo, spelad av en liten dold orgel. Samtidigt hyllar små skulpturer av de tre vise männen Maria och Jesusbarnet i en procession. Harneskklädda krigare slår timslagen med sina svärd. Detta astronomiska, unika ur lockar varje år tusentals besökare. Men få känner till hur det fungerar eller historien om hur det kom till. Det underbara uret i Lund fyller dessa kunskapsluckor.

Förutom beskrivningen av det vackert utsmyckade uret och dess funktioner, berättas här en fascinerande historia som tar sin början i medeltiden.

Redaktör för Det underbara uret i Lund är Lone Mogensen, verksam som föreläsare och domkyrkoguide. Hon har tidigare skrivit bland annat Kosmisk by: ärkebiskoparnas Lund. Författare som medverkar i boken är Søren Andersen, Håkan E Wilhelmsson, Klas Hyltén-Cavallius, Antje Jackélen, Ole Olesen, Lone Mogensen, Curt Roslund, Manfred Schukowski och Niklas Törnlund.

På det gamla hotellet kan allt hända, och en natt vaknar Emma och möter en spökflicka på sängkanten. Det blir början till en resa i tiden genom hotellets alla vinklar och vrår där Emma får uppleva allt från överdådiga smörgåsbord och vild charlstondans till storslagna nyårsfester.

Spökflickan på Stora hotellet är en annorlunda och nyskapande bilderbok på rim och vers för både stora och små.

Julius Caesar, vid tiden prokonsul i provinserna Illyricum, Gallia Cis­alpina och Gallia Narbonensis, marscherar år 58 f. vt. tillsammans med sina legioner in i det fria Gallien. Före­vändningen är att hindra helvetiernas stundande folkvandring att ta vägen över romerskt land. 

Kriget i Gallien är Caesars självbiografiska skildring av det knappa årtionde han därefter tillbringar med att kämpa mot de galliska och germanska stammar som gör motstånd mot den romerska erövringen. 

På ett plan är Commentarii de Bello Gallico en fängslande äventyrs­berättelse om fälttågen i Gallien och om romerska strapatser vid den kända världens rand. Men boken är också ett av de tidigaste exemplen på en militär­strategisk manual. Caesar tar i detalj upp både sina egna och sina fienders olika kulturer och vapenteknologier. Han skildrar taktiska manövrar och slagfältets diplomati, underrättelsernas avgörande betydelse och turens roll i krigets skiftningar. 

Boken tjänar, när den publiceras på randen till inbördeskriget mot Pompejus Magnus och senaten, ett djupare politiskt syfte den framställer erövraren ­Julius Caesar som en befälhavare med imponerande flärd, mod och målmed­vetenhet. En folkets man en medborgare utan egentlig rival.