Vattendjur

VINNARE AV AUGUSTPRISET 2019 I DEN FACKLITTERÄRA KLASSEN

Hur mycket kan man veta om en ål? Eller om en människa?

"Ålevangeliet" är en bok om världens mest gåtfulla fisk. En fisk som gett upphov till ett alldeles eget mysterium inom naturvetenskapen, det som kallas ”ålfrågan”. En fisk som alla från Aristoteles till Sigmund Freud försökt förstå sig på, utan att lyckas. Och som nu dör ifrån oss, i mångt och mycket fortfarande en gåta.

Men ”Ålevangeliet” är också en bok om författaren och hans far och hur ålen förde dem samman. En berättelse om ursprung, öde, livet och hur det bör levas. Samt om det som är livets sista och ofrånkomliga utmaning: hur man hanterar döden.

Sjöar och vattendrag täcker bara några få procent av jordens yta, men deras betydelse för liv är enorm. De myllrar av arter, ger oss vatten, mat och rekreation, och har en självklar plats i vår kultur, från myter om sjöodjur till namn på kartan.

I dag förändras sjöarna i snabb takt. Globala miljöförändringar gör att sjöar försvinner och nya uppstår. Arter dör ut eller sprids av människan och tar över nya miljöer. Vinterns isar blir allt kortvarigare, somrarnas vatten allt grumligare. Vissa problem har vi hittat lösningar på, andra förvärras i takt med den accelererande mänskliga påverkan.

Med avstamp vid barndomens sjö hos farmor och farfar i Småland berättar Lars Tranvik om insjöarna och deras snabba förändring i människans tidsålder."Sjörapporter är en lysande djupdykning i insjöns värld. Med sällsynt klarhet skildras vetenskapens nödiga ödmjukhet."UNT

"Medryckande personligt och med "vetenskapens samlade och väl etablerade bild av utvecklingen""BTJ, Betyg 5 av 5

Lars Tranvik är professor i limnologi vid Uppsala universitet, det vill säga läran om sjöarnas och vattendragens ekologi. Han är en av Sveriges mest citerade ekologer och miljöforskare, och en tongivande forskare bakom en ny bild av världens sjöar och vattendrag som en viktig del av det globala kolkretsloppet. Han valdes in som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 2009 och har mottagit flera nationella och internationella utmärkelser för sin forskning.

"Under läsningen av denna djupt fascinerande bok om bläckfiskar får man också intrycket av att de kommer från en helt annan värld. De har inte bara ett, utan tre hjärtan."Fokus

”Djupsinne är en både lärorik och fängslande bok om evolutionsbiologi, interfolierad med fridykning i kognitionsforskningens djupa vatten. Godfrey-Smith har gjort en grundlig research."SvD

Hur känns det att vara bläckfisk?

Djupsinne tar oss med under havsytan till den egensinniga och synnerligen smarta bläckfiskens boplatser. Här får vi möta dessa fascinerande djur som är det närmaste vi kan komma en intelligent utomjording. Genom att följa författaren på sina dykningar utanför Australiens kust får vi följa dessa märkliga djur och samtidigt ta del av sökandet efter livets och medvetandets uppkomst."De överraskande böckerna är bäst. De som återväcker den ursprungliga läslusten, nyfikenheten som slukar sidor och söker svaren. En bok som handlar bläckfiskars intelligens och omvärldsuppfattning hamnar just i den kategorien, osannolik och ytterst intelligent."Norrbottens-Kuriren

"En tänkvärd bok, utmärkt populärvetenskap."BTJ

”Hänförande och djupsinnig.” Financial Times

”En oerhört insiktsfull och njutbar bok.”Los Angeles Times

”Välskriven, tankeväckande och djärv.”The Atlantic

”Lysande … Skönheten i Godfrey-Smiths bok ligger i textens klarhet.”The Guardian

”En suverän, skimrande bok.”Literary Review

”Fascinerande och ofta förtjusande”The Times

Från de iskalla haven vid våra poler till avlägsna korallöar - David Attenborough har filmat i alla havsmiljöer på planeten jorden. Nu berättar han historien om vår sista stora vildmark - den som formar marken vi lever på, reglerar vårt klimat och skapar luften vi andas.  

Dyk ner i åtta unika saltvattensmiljöer, simma genom kelpskogar, mangroveskogar och korallrev och ner nästan 11 000 meter till de djupaste hörnen av det mest outforskade ekosystemet på vår planet. 

Läsaren bjuds på en förunderlig resa och möten med gröna sköldpaddor och blåvalar; clownfiskar och bioluminiscerande maneter; ”vampyrbläckfisken” och ”det huvudlösa kycklingmonstret” - en märklig form av sjögurka som lever på havets botten. 

Med den värme, skärpa och vördnad som kännetecknar alla David Attenboroughs banbrytande tv-produktioner visar Havet oss en värld som både är skör och förvånansvärt motståndskraftig, med en extraordinär förmåga att reparera sig själv. Det är inte för sent att återställa vår mest vitala livsmiljö.  

"Jag har haft turen att leva i nästan hundra år. Under denna tid har vi förändrat havet så fundamentalt att de kommande hundra åren antingen kommer att bevittna en massutrotning av livet i  havet eller en spektakulär återhämtning. Jag kommer inte att få se hur den historien slutar, men efter en livstid av utforskande av vår planet är jag fortfarande övertygad om att ju fler människor som förstår naturen och dess väv, desto större är vårt hopp om att rädda  både den och oss själva."

Korallernas planet är en personlig och initierad skildring av korallreven och deras betydelse för både människor och miljö.

Koraller är några av planetens viktigaste arkitekter och byggmästare. De har inte bara byggt upp de färgsprakande och artrika korallrev vi ser i naturfilmer eller när vi snorklar i tropikerna på semestern. De finns dessutom i gotländska raukar och i dopfunten på Drottningholms slott. I Sverige finns det ett litet hotat men levande korallrev, på hundra meters djup utanför Kosteröarna på den svenska västkusten.

Det finns fortfarande ungefär hundra gånger fler koraller än människor på vår planet. Men medan vi människor har blivit dubbelt så många de senaste 40 åren, har korallerna halverats på samma tid. FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att 99 procent av världens korallrev förväntas att dö om den globala medeltemperaturen höjs med två grader.

Vilka är bovarna i dramat? Är det för sent att göra något åt problemen? Hur gör forskarna för att ställa diagnos och komma på vilken medicin som behövs för att rädda reven?

Fredrik Moberg är korallrevsforskare och hållbarhets-expert. Han debuterade med Den uppfinningsrika planeten (2021).

Sillens betydelse kan inte överskattas. Den fångades och åts av människor redan för tusentals år sedan. Havets silver har mättat magar och skapat förmögenheter bortom vår fattningsförmåga. Genom åren har den glänst och simmat, men aldrig fått något riktigt erkännande. Inte förrän nu, med den här boken! 

I ett unikt samarbete har historikern Tomas Andersson och biologen Stefan Edman skrivit den magnifika berättelsen om allt du vill veta om sillen, planetens vanligaste ryggradsdjur. Den sällskapliga fisken som mår dåligt och dör i förtid om den råkar hamna utanför stimmet med miljarder andra kamrater. Här finns nya rön om sillens sexliv, genetiken, rollen som nyckelart i havens ekologi. Och som mat åt oss människor, med en mängd av hälsosamma ämnen och molekyler som förhoppningsvis kan förebygga Alzheimers och Parkinsons sjukdom. 

Utan sillen skulle Östersjö- och Nordsjöländernas historia tett sig annorlunda, såväl politiskt som kulturhistoriskt. Boken följer Clupea harengus från stenåldern ända in i våra dagars diskussion om hur sill och strömming bör förvaltas på ett bättre och mer hållbart sätt i våra intensivt utnyttjade hav. 

Om författarna

Tomas Andersson är arkeolog, historiker och författare som i många år intresserat sig för Västerhavet och bland annat skrivit böckerna Bohusläns historia, I II. Sillen drabbade honom som en blixt från klar himmel. Det var ingen tvekan om vad nästa bok skulle handla om.

Stefan Edman är biolog, föreläsare och författare till ett 50-tal böcker om natur miljö samhälle, bl.a. Bohuskusten förr och nu, Planeten havet, Havsblänk och Makalös makrill. Hans morfar startade en av de första konservfabrikerna på Klädesholmen. Njuter av sill varje dag!

Rönne å, den skånska ån som både bär på historiska äventyr och nutida rubriker. Många är de som besöker naturområdet längs ån för att vandra, uppleva naturens biologiska mångfald eller paddla i den drygt åtta mil långa ån. Ån rinner upp i Ringsjön, som är en flera miljoner år gammal vulkankrater, och tar sig genom varierat landskap för att mynna ut vid Ängelholm.  

Det är en å med en lång och spännande historia där man kan hitta några av Sveriges äldsta bosättningar längs stränderna. Här berättas också fantastiska historier om borgar och mäktiga hövdingar som regerat här. Under Skånska kriget var ån ett hinder som tvingade arméer att ta långa omvägar för att hitta vadställen. När freden äntligen kom till Skåne byggdes möllor och industrier snabbt upp där man utnyttjade vattnets kraft utan hänsyn till miljön.  

Nu skrivs ett nytt kapitel när många av dessa vandringshinder ska rivas ut och ge möjlighet för naturen att återhämta sig i ett av Europas största återställningsprojekt. Naturfotografen Magnus Johansson fortsätter sin resa i vår närmiljö och berättar här om Rönne å, Skånes näst största vattendrag.