Populärastronomi

Månen har följt jorden, alltsedan de båda himlakropparna var unga, och livet har sakta utvecklats i takt med dess faser. Faktum är att månen är en del av jorden, en mindre jord, åldrad i förtid. Och dess matta ljus är omväxlande dystert och hoppingivande, intensivt och blekt i en förutbestämd cykel. Precis som solens dygnsvisa tidtabell, har månens skepnadsförändringar gett upphov till inre klockor i varje cell, i varje levande individ på jorden. Klockor med uppgift att kontrollera parning, flyttning, mat- och jaktbeteenden. Och människan har i alla tider delat in livet och vardagen efter månens form och position på himlen, från vargmånen i januari till ekmånen i december.

Detta är en bok om månens påverkan på jordelivet, om myterna, vetenskapen och känslorna. Hur styrs djur och växter av ebb, flod och det varierande ljuset över månaderna? Vad vore jorden utan månen och hade det ens funnits liv på vår planet utan vår ständiga följeslagare? 

Johan Eklöf är disputerad biolog och en av Sveriges främ­sta experter på fladdermöss. Han bor i Västergötland och arbetar som naturvårdare och föreläsare. Hans senaste bok Mörkermanifestet blev en stor internationell succé och har översatts till 15 språk.

Svarta hål: ett av universums största mysterier. En sorts inre kollaps, ett ställe dit materia färdas för att dö, närmast omöjliga att studera. Men ju mer vi lär oss om vad svarta hål egentligen är, desto mer lär vi oss även om vårt eget ursprung samt vår plats på jorden och i universum.

Jonas Enander har rest världen över, besökt teleskop och observatorier, intervjuat världsledande rymdforskare och grävt djupt i arkiven för att undersöka hur vår relation till svarta hål har förändrats genom åren. Mörkret och människan är ett slags reseberättelse i tid och rum som lika mycket handlar om forskningen som om människorna bakom den, från Tycho Brahe till dagens Nobelpristagare. Det blir en trollbindande och närmast existentiell betraktelse över ljus och mörker, skapelse och förstörelse, liv och död.

Marcus Wandt lämnade jorden som ESA-astronaut den 18 januari 2024. Han tillbringade nästan 22 dygn i rymden, varav 18 dagar ombord på internationella rymdstationen ISS, och hann med 346 varv runt vår planet. I och med färden blev Marcus Wandt den tredje svensken i rymden. Med lekfull entusiasm beskrivs hur det var att som en av få utvalda få lämna vår planets atmosfär och hur man hanterar livet i tyngdlöshet. Boken är även en berättelse om mod och att våga ta risker, om riskerna är värda att tas. Han reflekterar också över vikten av den forskning som genomförs på ISS, om värdet av att sträva vidare framåt, att ständigt flytta fram gränserna, inte bara för vår egen eller enskilda länders skull, utan för hela mänskligheten och dess framtid.

"Respektfullt berättar Wandt också om tankarna inför och under den riskabla uppskjutningen. Väl installerad på rymdstationen målar han sedan upp en färgstark bild av rymdvardagen – hur. man umgås, sover, äter, städar, gör sin toalett och genomför forskningsuppdrag, men också hur man griper tillfällena att stilla begrunda vyn över vår jord och tankarna detta skapar. Interfolierat i berättelsen ger Wandt dessutom fakta om exempelvis rymdforskningens, rymdfärdernas och inte minst rymdmatens historia. Sammantaget lyckas författarteamet skapa en synnerligen välskriven, dynamisk, spännande, men också informativ text, som ger läsaren både ingående kunskaper om rymdvistelser och en känsla för hur dessa upplevs ur en astronauts eget perspektiv. Helhetsbetyg: 4."

BTJ

”Jag stoppar ned kikaren i sitt fodral och går hem igen. Fåglarna klarar sig själva. Jag vänder mitt inre öga från det förflutna mot framtiden. För varje steg jag tar öppnar Atlanten upp sig en miljondel av en millimeter. Kontinenterna flyttar på sig och nya kuster formas under de miljoner av år som följer. Kommer storskraken fortfarande ha rufsig nacke när människan är borta?”

Fysikern Ulf Danielsson är känd för sin unika populärvetenskapliga och existentiella röst, både i teve och radio. I den här boken samlar han stilla betraktelser över tidsresor, svarta hål och stjärn- och fågelskådningar. Tillsammans kan de läsas som en profan postilla, som tankar för dagen.

Astronomisk kalender 2026 vänder sig till alla som skulle vilja veta mer om stjärnhimlen och vad som händer där, vecka för vecka under hela året. Samtidigt är den en fullständig almanacka med veckonummer, namnsdagar och helgdagar.

Om du bara vet när och åt vilket håll du ska titta är det lätt att få syn på Venus, Mars och flera av de andra planeterna, och den här boken visar hur.

Astronomisk kalender 2026 kräver inga förkunskaper och är användbar i hela Sverige.

Innehåller anpassningsbar stjärnkarta!  

Denna heltäckande guide till stjärnhimlen ger dig all information du behöver för att kunna ägna dig åt stjärnskådning. Boken redogör och beskriver tydligt, i text och i bild, vilka stjärnor och konstellationer du kan se på himlavalvet där just du befinner dig. Vad man kan se på natthimlen beror på flera saker, exempelvis tid och plats. Bor du i Sverige är du van vid att se Karlavagnen, men ser aldrig Södra korset som man gör i Australien.  Boken beskriver månad för månad vilka stjärnor man kan se beroende på var på jordklotet man befinner sig.  

Boken innehåller också en massa spännande fakta för den som är intresserad av rymden och stjärnorna. Här ges också en historisk bakgrund till de olika stjärnbilderna.  

»Jag vet inte om idén att svarta hål avslutar sin långa livstid genom att omvandlas till vita hål är korrekt. Det är det fenomen jag har studerat de senaste åren. Det involverar tiden och rummets kvantmekaniska natur, skilda perspektivs samexistens och grunden till att det förflutna skiljer sig från framtiden. Att utforska denna idé är ett äventyr som fortfarande pågår. Jag berättar det som om det vore en rapport från frontlinjen. Vad är svarta hål, som myllrar i universum? Vad är vita hål, deras svårfångade småsyskon? Och de frågor som alltid har förföljt mig: Hur förstår vi det vi aldrig har sett? Varför vill vi alltid gå vidare och se lite längre bort…?«

– Carlo Rovelli

Ibland är det enkla faktiskt bäst. Den här smarta guiden förklarar universums mysterier med korta texter och informativa, pedagogiska bilder så att du snabbt kan få grepp om allt från hur svarta hål bildas till hur månens olika faser fungerar.

Oavsett om du pluggar naturvetenskap, är intresserad av rymden, vill friska upp minnet, bredda din allmänbildning eller briljera i sociala sammanhang är Astronomi på 1 minut fullspäckad med allt du behöver för att snabbt och enkelt förstå astronomins grunder.

Marcus Wandt lämnade jorden som ESA-astronaut den 18 januari 2024. Han tillbringade nästan 22 dygn i rymden, varav 18 dagar ombord på internationella rymdstationen ISS, och hann med 346 varv runt vår planet. I och med färden blev Marcus Wandt den tredje svensken i rymden. Med lekfull entusiasm beskrivs hur det var att som en av få utvalda få lämna vår planets atmosfär och hur man hanterar livet i tyngdlöshet. Boken är även en berättelse om mod och att våga ta risker, om riskerna är värda att tas. Han reflekterar också över vikten av den forskning som genomförs på ISS, om värdet av att sträva vidare framåt, att ständigt flytta fram gränserna, inte bara för vår egen eller enskilda länders skull, utan för hela mänskligheten och dess framtid.

"Respektfullt berättar Wandt också om tankarna inför och under den riskabla uppskjutningen. Väl installerad på rymdstationen målar han sedan upp en färgstark bild av rymdvardagen – hur. man umgås, sover, äter, städar, gör sin toalett och genomför forskningsuppdrag, men också hur man griper tillfällena att stilla begrunda vyn över vår jord och tankarna detta skapar. Interfolierat i berättelsen ger Wandt dessutom fakta om exempelvis rymdforskningens, rymdfärdernas och inte minst rymdmatens historia. Sammantaget lyckas författarteamet skapa en synnerligen välskriven, dynamisk, spännande, men också informativ text, som ger läsaren både ingående kunskaper om rymdvistelser och en känsla för hur dessa upplevs ur en astronauts eget perspektiv. Helhetsbetyg: 4."

BTJ

Resan till Mars är lång, tekniskt komplicerad och resurskrävande. Många frågor måste besvaras innan vi kan landa på vår röda grannplanet. Den första är kanske: Varför?

I Har vi åkt till Mars än? luftas övertygelsen att varje krona som investeras i rymdverksamhet också är en satsning på jorden. Det vi vinner under resans gång, i form av teknologiska framsteg, nya kunskaper och vidgade perspektiv, hjälper oss att komma närmare lösningar på de problem vi brottas med här.

Med avstamp i samtal med forskare, astronauter och representanter från rymdindustrin går Har vi åkt till Mars än? igenom 100 populärvetenskapliga uppslag med frågeställningar som visar på hur resan är möjlig, rimlig och till gagn för mänskligheten.

Sedan tidernas begynnelse har människan förundrats av frågan om hur allting började. Men vetenskapen erbjuder en mycket mer fantasifull och kraftfull berättelse om världens skapelse än någon mytologi.Det är utgångspunkten när Guido Tonelli, prisbelönt fysiker och en av forskarna bakom upptäckten av Higgsbosonen, tar oss med på en livlig resa genom universums historia. Vi får en inblick i de senaste upptäckterna inom fysiken, men också i de otroliga utmaningar vetenskapen möter när den utforskar de första ögonblicken i kosmos.Genesis. Den stora berättelsen om alltings ursprung är en humanistisk skildring som tar hjälp av grekisk mytologi och indiska gudasagor för att förklara universums grundvalar, och samtidigt påminner om det mirakulösa i vår existens.Med förord av Jonas Enander. Översättning: Björn Olofsson. Den vetenskapliga förmågan att bestämma universums egenskaper med stor noggrannhet är endast ett par decennier gammal. De nya kosmologiska insikterna har ännu inte sipprat ut i samhällets breda lager. Vi har inte hunnit skapa en gemensam berättelse om vårt ursprung och vår plats i universum. Jag hoppas därför att Tonellis Genesis får många läsare. - Ur förordetSinnesutvidgande  Wired En storslagen vision om de underverk vi har upptäckt, och omfattningen av det som vi fortfarande inte förstår  Sunday Times