Grafisk konst

Peter Kihlgård och Johan Petterson har tillsammans gjort alla menyer till Restaurang Sturehof i Stoclkholm sedan 2005.Nu finns samtliga menyer samlade i en volym med ett förord av Klas Östergren.

»Att man kan ha stor behållning av att titta på tio årgamla menyer måste betyda att de har en beståendekvalitet, att de har förmågan att väcka en aptit, att härfinns något oprövat, ännu outforskat, att här utlovasnågon sorts njutning eller tillfredsställelse som hållerintresset uppe.«

Ur Klas Östergrens förordSturehof Menyer 2005–2016 utkommer i tre olika utföranden:

Albert Bonniers Förlag ger ut: Inbunden mjukband.

Sturehof AB ger ut:Skinnband bundet för hand hos Leonard Gustafssons bokbinderi i Stockholm.

Format 305 x425 mm Tryckt av Printrun AB, Sverige 2016.Upplaga 100 ex

Inbunden i fullformat.

Format 305 x 425 mm Upplaga 400 ex, Tryckt av Printrun AB, Sverige 2016Vinnare av Svensk bokkonst 2016: ”Efemärt tryck får beständig förpackning när något så flyktigt som restaurang-menyer binds i ett blindpräglat folioband i naturfärgat skinn, med signaler av storverk. En exklusiv bibliofilutgivning utförd med ett minutiöst och imponerande hantverk tryfferat med detaljer som skinnkapitäl, dubbla märkband och sprängda snitt. Det obestrukna papperet passar väl till ämnet.”

Under 1920- och 30-talen lanserades den ordlösa romanen -- böcker med sekvenser av textlösa bilder -- som en egen genre för spridning och publicering. Genren gick också under benämningarna träsnittsroman och roman i bilder. Alla tre ämnen beskriver de enande elementen för genren: tekniken, bildernas närvaro samt ordens frånvaro. Förenande var dessutom samhällskritiska termer och mörka existentiella frågor sprungna ur det tidiga 1900-talets konstnärliga och politiska strömningar.  

1926 utkom konstnären Otto Nu ckels ordlösa roman Schicksal: Eine Geschichte in Bildern (Öde: En berättelse i bilder). Boken blev en framgång i hemlandet och utkom redan 1930 i en amerikansk utgåva. Schicksals huvudperson är en fattig kvinna som färdas genom en tillvaro kantad av sorg, svek, brott, död och med sällsynta glimtar av hopp.  

Ett livsöde förmedlas till "läsaren" som inte läser. Det berättas om en svår livskamp och om stunder av lycka, i vila utan handling, och i förtvivlan och flykt. "Läsaren" lämnar orden bakom sig och bevittnar. Upplevelsen bär med sig en gåta som har med bilders kraft, förmågor och egenartade uttryck att göra, med bilders narrativitet såsom något helt skilt från andra uttryck -- inte minst från den skrivna texten. Det är denna gåta som undersöks i Se hennes öde. Hur etablerar bilder en annan typ av förmedling? Vad vittnar denna förmedling om? Hur kan bildens gåta förklaras i ord?    

Elisa Rossholm är filosofie doktor i konstvetenskap. Hon disputerade 2016 vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet med avhandlingen I väntan på hufvudpersonen: Identitet och identifikation i svensk skämtbild 1870--1900. Hon är även verksam som tecknare och är författare till de fyra grafiska romanerna Jag hör icke till något läger (2011), Jag sträcker ut handen mot evigheten (2012), Lammen från Le Mans (2017) och Märit (2021).   

Publicerad inom projektet Kriterium (nr 38) för kvalitetsgranskning och open access-publicering av vetenskapliga böcker.

From Nothing innehåller ett stort urval av bilder som har skapats genom promtografi, en form av AI-teknik. Konstnären Annika Nordenskiöld har använt sig av artificiell intelligens för att gestalta sina drömmar och inre fantasier. Platserna, personerna eller varelserna som finns i boken existerar inte i verkligheten, utan de har istället utvecklats och framkallats genom mänsklighetens kollektiva erfarenheter. Projektet har resulterat i en bok, som är både vacker och spännande.

Annika Nordenskiöld är en väletablerad konstnär och skulptör från Sverige som använder AI för att skapa sin konst. Hon har haft många utställningar genom åren, varav den mest uppmärksammade var den med bilderna som presenteras i From Nothing.

Annika Nordenskiöld tilldelades förstapris på Ballarat International Foto Biennale i Australien 2023 i kategorien Peculiar pictures, det vill säga AI-genererade bilder, i konkurrens med 200 andra bilder.

Litografin kom till Sverige 1818 genom att kronprinsen Karl Johan inkallade två tyska litografer. Under 1830-talet etablerades ett flertal mindre litografiska tryckerier, ofta med fackkunnigt folk från Tyskland och övriga Europa. Norrköping blev hemort för flera av dessa. 

Litografin fick främst betydelse för det kommersiella trycket som reklam och etiketter, men det blev också den bästa tekniken för reproduktion av bilder, som oljetryck och helgbilagor. Oväntade användningsområden dök upp i form av exempelvis litografiskt tryck på konservburkar. Först i slutet av 1800- talet upptäckte konstnärerna litografin som en självständig konstnärlig teknik. Rent tekniskt utvecklades litografin från stentryck till zinkplåtar. Litografin kom att revolutionera bl.a. bildtrycket. 

Författaren behandlar insiktsfullt huvuddragen i hur de litografiska tryckerierna i landet utvecklades. Han beskriver likaså de olika litografiska processer som används liksom de verktyg och det material som krävdes. En stor del i utvecklingen spelade behovet av att framställa kartor på ett tydligt och användbart sätt. Han berättar även om de fackkunniga personer som hade en avgörande roll i utvecklingen. 

Boken är rikt illustrerad med exempel på de alster som trycktes på varierande sätt genom de olika processerna. 

Detta är volym två av af Buréns stora arbete om litografins historia. Den första delen heter Litografin: en snilleblixt (2017). 

Jan af Burén, bosatt i Stockholm, har under många år arbetat på Nationalmuseum med ansvar för just litografin i samlingen._______"Bokens innehåll är sakkunnigt och lättillgängligt och bildmaterialet bra och omfattande."Nils-Olof Bjellvi, BTJ. Helhetsbetyg: 4