Rättsliga frågor i hälso- och sjukvården

Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd beskriver ett samhälleligt perspektiv på hälsa, sjukdom och livslängd med utgångspunkt från hälsans sociala bestämningsfaktorer, det vill säga under vilka villkor människor föds, växer upp, lever, arbetar och åldras. Sådana bestämningsfaktorer kan var för sig och tillsammans påverka människors hälsa och livslängd.

Boken beskriver hur ojämlik hälsa uppstår, hur den kan mätas och förklaras, hur den varierar över livscykeln och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska den. Denna tredje upplaga har uppdaterats med nya forskningsrön, statistik och referenser. Den har också fått ett helt nytt kapitel om sexuell läggning och könsidentitet i förhållande till ojämlikhet i hälsa.

Boken vänder sig till studenter inom områdena folkhälsa, samhällsvetenskapliga ämnen, vård och medicin. Den lämpar sig även väl för beslutsfattare och andra som är verksamma inom folkhälsoområdet.

Om författarnaMikael Rostila är professor i folkhälsovetenskap och docent i sociologi vid Stockholms universitet. Han forskar om hur migration, ojämlikhet och anhörigförlust påverkar hälsa och sjukdom.

Susanna Toivanen är professor i sociologi vid Mälardalens universitet där hon forskar om hälsa och ojämlikhet i den arbetande befolkningen utifrån ett genusperspektiv.

Bokens övriga författare är alla forskare och experter inom området.

Lisbeth Sachs har blivit kallad för den medicinska antropologins moder i Sverige. Hon har publicerat omfattande om sin forskning såväl i Sverige som i andra länder. För första gången återvänder hon nu till de personliga fältanteckningar hon fört under hela sitt yrkesliv. I dagboken finns minnen som får Sachs att fundera över rollen som antropolog. Mötet med själva människorna ställer krav som ibland är oförenliga med den roll som antropologen har. Det är svårt att vara medmänniska, och liksom Janus är antropologen kluven mellan forskarens blick och de etiska kraven. Antropolog eller medmänniska är en i svensk kontext unik skildring av antropologen som människa och forskare, antropologin som verksamhet och problem samt de öden och individer som det hela handlar om.

Under de senaste åren har den kommunala hälso- och sjukvården förändrats. Kortare vårdtider och snabbare utskrivning från sjukhusen gör att äldres behov av hälso- och sjukvård i allt större utsträckning tillgodoses av kommunen. Där finns också många av de allra sköraste patienterna med komplexa hälsoproblem och svåra funktionsnedsättningar.  I den här boken förmedlas kunskap om lagstiftningens krav på god hälso- och sjukvård för äldre och den ger även en inblick i det reformarbete som nu pågår. Målet med boken är att överbrygga de hinder som skillnader i lagstiftningen för olika delar av hälso- och sjukvården för äldre kan föra med sig. Med en större kunskap om rättsliga perspektiv och de dilemman som dessa skillnader kan leda till är förhoppningen att läsaren ska kunna medverka till att hälso- och sjukvården för äldre utvecklas ytterligare. Liksom inom all vård och omsorg krävs samarbete mellan olika yrkesgrupper och ett ständigt arbete med att förebygga risker för att hälso- och sjukvården ska bli så bra som möjligt. Boken är indelad i tre delar. Del 1 handlar om vem som ansvarar för vad inom området; del 2 belyser olika perspektiv på vad en god vård för äldre innebär ur lagstiftarens perspektiv och del 3 handlar om att förebygga risker för vårdskador. Boken innehåller en rad praktiska exempel och reflektioner från sjuksköterskor och undersköterskor, författade av Hanna Falk Erhag, Stina de Frumerie och Louise Tidestad Vahlne. Här finns också ett antal debattinlägg kring god hälso- och sjukvård för äldre, för att uppmuntra till reflektion och diskussion, av Gunnar Akner, Göran Hermerén, Ingmar Skoog och Barbro Westerholm.  Lotta Vahlne Westerhäll är professor emerita i offentlig rätt med särskild inriktning på socialrätt och seniorprofessor vid juridiska institutionen vid Göteborgs universitet. 

Gunnar Akner, docent i geriatrik och läkare med specialisering mot internmedicin, geriatrik och klinisk nutrition. 

Hanna Falk Erhag, leg. sjuksköterska, fil. doktor och docent i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet.

Stina de Frumerie, leg. sjuksköterska och specialist inom vård av äldre. Hon arbetar huvudsakligen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, inom den praktiska delen av sjuksköterskeprogrammet samt kliniskt inom den kommunala äldrevården i Göteborgs stad.

Göran Hermerén, professor emeritus i medicinsk etik vid Lunds universitet. Han har bland annat varit sakkunnig i Statens Medicinsk-Etiska Råd i många år.

Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet (AgeCap). 

Louise Tidestad Vahlne, utbildad undersköterska, och har arbetat inom flera olika sjukvårdsområden, däribland många år i äldreomsorgen. Hon är även verksamhetsansvarig på Ung Omsorg.

Barbro Westerholm, läkare, forskare och politiker med en lång karriär inom svensk förvaltning som medicinalråd och generaldirektör för Socialstyrelsen, adjungerad professor vid Karolinska Institutet, vice ordförande i WHO:s styrelse m.m.  

Boken är uppbyggd som en handbok med typfall och konkreta exempel som till stor del bygger på verkliga ärenden. Dessutom ingår följande checklistor: - Process för att komma i gång med SAM - Fortlöpande riskbedömning vid skyddsrond - Trivsel och arbetsklimat (Psykosocial skyddsrond) - Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Den nya andra upplagan redovisar gällande lagstiftning, Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter, aktuell rättspraxis samt ger råd om vad man bör tänka på. Boken har utökats med flera nya typfall inriktade på aktuella frågor, som organisatorisk och social arbetsmiljö, missbruk av sociala medier, överbeläggning och underbemanning.

Exempel på typfall som behandlas: - Fördelning/delegering av arbetsmiljöuppgifter - Missbruk av sociala medier (NYHET!) - Förbud förenat med vite mot överbeläggning (NYHET!) - Rehabilitering - Våld och hot mot personalen - Hög arbetsbelastning på vårdcentral (NYHET!) - Kritikrätten för de anställda - Kränkande särbehandling – organisatorisk och social arbetsmiljö (NYHET!) - 6 kap. 6 a § framställan och skyddsombudsstopp - Tobaksfria arbetsplatser - Arbetsmiljöbrott - Övertid – arbetstidslagen eller kollektivavtal (NYHET!) - Underbemanning – barnmorskors semester - Arbetsmiljön avseende trånga utrymmen – 80 cm - Manuella lyft – vaktmästeriet - Utarbetade kirurger - Chefers arbetsmiljö – organisatorisk och social arbetsmiljö (NYHET!) - Städning på entreprenad

Arbetsmiljö för sjukvården redovisar ett stort antal typfall i en handbok på 213 sidor. Den är väl lämpad som prisvärt referensmaterial vid utbildning och som handbok i verksamheten.

Tor Nitzelius är arbetsrättsjurist i egen regi och var tidigare förbundsjurist på central facklig organisation.

Göran Söderlöf är arbetsrättsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting och ledamot i Arbetsdomstolen.

Research on procrastination has grown exponentially in recent years. Studies have revealed that procrastination is an issue of self-regulation failure, and specifically misregulation of emotional states-not simply a time management problem as often presumed. This maladaptive coping strategy is a risk factor not only for poor mental health, but also poor physical health and other aspects of well-being.� Procrastination, Health, and Well-Being brings together new and established researchers and theorists who make important connections between procrastination and health.

The first section of the book provides an overview of current conceptualizations and philosophical issues in understanding how procrastination relates to health and well-being including a critical discussion of the assumptions and rationalizations that are inherent to procrastination.� The next section of the book focuses on current theory and research highlighting the issues and implications of procrastination for physical health and health behaviors, while the third section presents current perspectives on the interrelationships between procrastination and psychological well-being. The volume concludes with an overview of potential areas for future research in the growing field of procrastination, health, and well-being.

Post-mortem computed tomography (PMCT) is increasingly used in forensic pathology practice in many jurisdictions. Such imaging has expanded the capacity to evaluate skeletal trauma improving the visualisation, documentation and presentation of forensic findings. Typically when deceased persons are located and exhibit evidence of trauma, forensic pathologist, anthropologists and radiologists base their interpretations of the mechanism of trauma on their experience and understanding of the biomechanics of fractures as well as recognisable patterns of injury. In order to augment this process, An Atlas of Forensic Skeletal Trauma presents a range of de-identified adult and child skeletal trauma cases that occur in medico-legal contexts where the cause of death and mechanism of trauma are recorded. An Atlas of Forensic Skeletal Trauma includes comprehensive photographs and PMCT images as well as descriptive text.

Medicine Price Surveys, Analyses and Comparisons establishes guidelines for the study and implementation of pharmaceutical price surveys, analyses, and comparisons. Its contributors evaluate price survey literature, discuss the accessibility and reliability of data sources, and provide a checklist and training kit on conducting price surveys, analyses, and comparisons. Their investigations survey price studies while accounting for the effects of methodologies and explaining regional differences in medicine prices. They also consider policy objectives such as affordable access to medicines and cost-containment as well as options for improving the effectiveness of policies.