Jonathan Morén – översättare

Vilken påverkan kan en bortglömd detalj från ett krig ha på kommande generationer?

I den första delen av Adania Shiblis precist utmejslade roman En oansenlig detalj begår en pluton israeliska soldater ett krigsbrott mot en beduinflicka i Negevöknen. Händelsen inträffar 1949, ett år efter det som palestinierna sörjer som Nakbadagen den stora katastrof som ledde till mer än 700.000 människors exil. I den andra delen får vi bekanta oss med en ung kvinna i Ramallah som långt senare börjar nysta i denna händelse, som i historieskrivningen förpassats till att vara en oansenlig detalj. Hon påbörjar en personlig undersökning som med tiden närmast övergår i besatthet, inte bara på grund av brottets natur, utan också eller kanske framför allt för att händelsen inträffade exakt på dagen 25 år innan hon föddes.

Adania Shibli (född 1974 i Palestina) har tidigare utkommit med två romaner på Tranan (Beröring / Vi är alla lika fjärran från kärleken, 2018). Trots sin sparsamma produktion anses hon vara en av den arabiskspråkiga litteraturens mest originella och framstående författare.  En oansenlig detalj har i sin engelska översättning nominerats till både National Book Awards och Booker International Prize.

Jonathan Morén är översättare från arabiska och har tidigare bland annat översatt Salim Barakat, Hassan Blasim och Ahmed Saadawi. Han tilldelades 2021 utmärkelsen Årets översättning för sin översättning av Hassan Blasims Gud99. 

Utdrag ur boken:

Och än en gång tillfångatar en grupp soldater en flicka, våldtar henne och dödar henne på det som ett kvarts sekel senare skall bli dagen då jag föds. Denna oansenliga detalj, som ingen annan människa skulle kunna ta på allvar, kommer att dröja kvar hos mig för evigt, hur lite jag än vill det och hur jag än försöker glömma den. Detta faktum kommer att tränga sig på mig oavbrutet, eftersom jag är svag och bräcklig, lika bräcklig som träden jag ser framför mig på andra sidan fönstret. Kanske finns det i själva verket inget som är viktigare än den lilla detaljen om man vill komma fram till den fullständiga sanningen.

Hassan Blasim är författaren som revolutionerat den arabiska litteraturen – från Finland. 2014 fick han sitt internationella genombrott, då The Independent utnämnde Irakisk Kristus till årets bästa översatta bok. Boken rankades dessutom som ”Book of the Year” i Publisher’s Weekly.

Berättelserna i Irakisk Kristus skildrar det infernaliska tillståndet i dagens Irak, och för tankarna till magisk realism, till Kafka och Borges, men också till den arabiska sagotraditionen.

Hassan Blasim är författaren som revolutionerat den arabiska litteraturen – från Finland. 2014 fick han sitt internationella genombrott, då The Independent utnämnde Irakisk Kristus till årets bästa översatta bok. Boken rankades dessutom som ”Book of the Year” i Publisher’s Weekly.

Berättelserna i Irakisk Kristus skildrar det infernaliska tillståndet i dagens Irak, och för tankarna till magisk realism, till Kafka och Borges, men också till den arabiska sagotraditionen.

Hassan Buma har flytt till Finland från krigets Irak. Han är före detta veterinär, men i ett virrvarr av uteliv, alkohol och sex försöker han nu finna sig till rätta i sitt nya hemland och etablera sig som författare. Med projektbidrag från finska staten startar han en blogg och börjar intervjua migranter och flyktingar som liksom han själv fått sina liv märkta av krig, förföljelser och fattigdom – öden som speglar det som i Europa kallas flyktingkrisen. Genom dem tecknas samtidigt historien om Hassan Bumas eget liv. Allt inramat av de e-postmeddelanden han regelbundet får från en översättare av den rumänske filosofen Cioran, med reflektioner över konst, litteratur och politik.

GUD 99 är den prisade irakisk-finske författaren Hassan Blasims första roman; detta mäktiga flöde av berättelser rör sig mellan det vardagliga och det fantastiska, mellan svart vrede och makaber humor i sitt utforskande av exilens villkor i en gränslöst dåraktig värld.

ADANIA SHIBLI (f. 1974) är en flerfaldigt prisbelönt palestinsk författare och dramatiker. I en utgåva med två fristående kort­­romaner -- Beröring och Vi är alla lika fjärran från kärleken -- presenteras hon nu för första gången på svenska, i översättning från arabiska av Jonathan Morén respektive Anna Jansson.

Beröring är en berättelse om en flickas försök att förstå sin plats i världen. Hon betraktar hur gräset växer eller hur solljuset förvandlar en rostflaga till guld -- i hennes värld ges detta samma vikt som en brors död eller en pågående massaker. Shibli väger varje intryck på våg, medan historien pågår mellan raderna.

Vi är alla lika fjärran från kärleken inleds med att en ung kvinna ombeds skriva ett brev till en okänd man. En passionerad brevväxling tar vid, tills mannens svar en dag upphör. Genom löst samman­satta be­rättelser i samma anda -- alla om kär­lek som avbryts, inte besvaras eller bara befinner sig på ouppnåeligt avstånd -- ­väver Shibli ihop en roman som är lika vacker som den är sorglig.

Berättarjaget i Fångarna från Sinjar är en kurdisk konstnär bosatt i Sverige. Varje kväll studerar han uppmärksamt en tavla i någon av  sina konst­böcker och vaknar med den avtryckt på kroppen morgonen därpå. När han får höra talas om Islamiska Statens förskräckliga övergrepp på de yazi­diska flickorna i Irak bestämmer han sig för att göra en målning av Sinjar, yazi­diernas heliga berg, som en hyllning till offren. Men innan han ens har hunnit påbörja arbetet börjar de yazidiska flickorna -- och en och annan stupad IS-soldat -- dyka upp hemma hos honom som spöken. Och alla vill vara med på tavlan.

Fångarna från Sinjar väver samman en brutal verklighet med tematik ur konsthistorien. Det är en berättelse om förklädda namn och förklädda platser, om bortrövade människor och bortrövade gudar -- och ytterst om kons­tens förmåga och oförmåga att gestalta det som är allt­för fasansfullt för att kläs i bilder eller ord.

SALIM BARAKAT (född 1951) är en syrisk-kurdisk författare som lever i exil i Sverige. Sedan debuten 1973 har han publicerat fler än 50 böcker och ofta hyllats för att ha förnyat den arabiskspråkiga litteraturen. Själv har han sagt att Fångarna från Sinjar är skriven ur ett raseri.

JONATHAN MORÉN är översättare från arabiska. Han har över­­satt ett flertal av Barakats böcker till svenska och fick 2020 ta emot utmärkelsen Årets översättning för sin översättning av Hassan Blasims Gud99.

Den kurdisk-arabiske författaren Salim Barakat, som sedan länge lever i exil i Sverige, är nu åter aktuell på svenska med en roman som delvis utspelas i Stockholms tunnelbana. Men Stegar av sand är knappast någon Sverigeskildring i vanlig mening. Här är det inte han som är främling i svenskarnas land, utan svenskarna och läsarna som är rådvilla gäster i ett alldeles oförutsägbart Sverige.

På tunnelbaneperrongen i Rinkeby står en långhårig yngling med ishockeyklubba och samtalar med en osynlig röd varg. I rulltrappan upp från Slussens station fortsätter en annan ung man sina mångåriga försök att skjuta ihjäl sin halvbror med pilbåge. Två kvinnor i Bagarmossen grälar om en inköpslista. En klottrare på Rådmansgatan improviserar bokstäver med sprayfärg på tunnelbanetågen. Alla är de barn eller hustrur till den märklige patriarken Yaloh, och samtliga är på väg till hans hus för att delta i en middagsmottagning för en profet.

I en helt annan tid, i självhärskardömet Karokshin, kämpar sig sex män på kameler fram över stäpper och ökensand med sin last av mysk, ambra, kamfer och guld. 

Salim Barakats roman Stegar av sand är en tunnel: två berättelser som färdas längs var sitt spår på samma sträcka, men i motsatta riktningar. Samtidigt är det också en bok om tunnlar: inte bara de högst konkreta, utan framför allt om de tankens och tillvarons tunnlar där människorna trevat  sig fram genom mörkret sedan urminnes tider.

Salim Barakat (f. 1951) hör till den arabiska litteraturens mest originella röster. Sedan debuten 1973 har han publicerat mer än 50 böcker. Han vill inte bli kallad surrealist, även om bildspråket kan förleda läsaren att associera i den riktningen; han råkar bara ha öga för oupptäckta samband.

»Ingen har skrivit en arabisk roman fylld med så mycket poesi, fantasi, mångtydigheter och språkliga innovationer som den här. Kanske finns det inte någon enda roman som liknar den på något annat språk eller i någon annan litteratur.«al-Akhbar (Beirut) om Stegar av sand

»Den skönhet som Barakat skapar är inte bildspråk och logisk elegans utan den enda tonens omättliga variation, det otroligas trovärdighet, teman som splittras och spaltas upp och återförenas på ett okonstruerat, plastiskt vis. Alltså berättelse helt på berättandets villkor, där orden representerar verkligheten, sanningen och livet bara i den mån de fullföljer sin egen inre bestämmelse.«Sigrid Combüchen i DN om Fjädrarna

»Jag kan knappast minnas någon annan bok som har gjort så stort intryck på mig som denna.« Sohrab Rahimi i Populär poesi om Det enhetligas högmod

Hassan Buma har flytt till Finland från krigets Irak. Han är före detta veterinär, men i ett virrvarr av uteliv, alkohol och sex försöker han nu finna sig till rätta i sitt nya hemland och etablera sig som författare. Med projektbidrag från finska staten startar han en blogg och börjar intervjua migranter och flyktingar som liksom han själv fått sina liv märkta av krig, förföljelser och fattigdom – öden som speglar det som i Europa kallas flyktingkrisen. Genom dem tecknas samtidigt historien om Hassan Bumas eget liv. Allt inramat av de e-postmeddelanden han regelbundet får från en översättare av den rumänske filosofen Cioran, med reflektioner över konst, litteratur och politik.

GUD 99 är den prisade irakisk-finske författaren Hassan Blasims första roman; detta mäktiga flöde av berättelser rör sig mellan det vardagliga och det fantastiska, mellan svart vrede och makaber humor i sitt utforskande av exilens villkor i en gränslöst dåraktig värld.