Visar resultat för..."Kontrapunkt"

Ser, som i det enormas maskrosboll av riktningar, i alla dimensioner den väldiga tiden Dess kontrapunkt inifrån Sedan utifrån

Dess vrålande utplåningsklang

Dess viskning, inifrån

Från mig till dig?

Från dig till mig?

”Hur bevarar vi det mänskliga?”

Under etthundra dagar noterar poeten i en långdikt nyheterna från kriget i

Ukraina. Mot denna tidsfond av våld och förstörelse, av hot som kommer allt

närmare, löper diktsamlingens kontrapunktiska stämmor. Musiken, minnen,

vårens tecken. Kärleken. Den samklingande, vibrerande, oändligt växande.

Ser, som i det enormas maskrosboll av riktningar, i alla dimensioner den väldiga tiden Dess kontrapunkt inifrån Sedan utifrån

Dess vrålande utplåningsklang

Dess viskning, inifrån

Från mig till dig?

Från dig till mig?

”Hur bevarar vi det mänskliga?”

Under etthundra dagar noterar poeten i en långdikt nyheterna från kriget i

Ukraina. Mot denna tidsfond av våld och förstörelse, av hot som kommer allt

närmare, löper diktsamlingens kontrapunktiska stämmor. Musiken, minnen,

vårens tecken. Kärleken. Den samklingande, vibrerande, oändligt växande.

Der Autor geht der Frage nach, ob Hans Henny Jahnn in seinem Komponistenroman «Fluss ohne Ufer» musikalische Erzähltechniken verwendete. Ausgehend von Jahnns Rede «Die Aufgabe des Dichters in dieser Zeit» erfolgt eine Skizzierung der Grundlinien der Ästhetik, der Baukunst und Musik, die der Autor dann per Analogie auf die Dichtung überträgt. Zum Verständnis der Harmonik und des musikalischen Erzählens zieht er u.a. Kepler und Leibniz heran. Der zweite Teil der Arbeit deutet «Fluss ohne Ufer» mit Hilfe musikalischer Kompositionstechniken wie Fuge, Polyphonie und Kontrapunkt als dissonante Utopie. Den Schlusspunkt bildet eine vergleichende Erörterung der «Ideen» Herders und des «unklassischen» Humanismus Jahnns.