Visar resultat för..."Ragnhild"

När Eleanors make plötsligt dör föreställer hon sig en framtid som självständig borgfru, en kvinna med makt och myndighet. Eleanors frihetsdrömmar krossas hastigt när kungen utser en ny borgherre, Leofric, och tvingar Eleanor att gifta sig med honom. Hon är full av vrede över det påtvingade äktenskapet. När Leofric försöker närma sig henne avvisar hon honom. Eleanor vill inte på nytt underordna sig en man.

Leofric arbetar hårt med att rusta upp borgen och samtidigt övervinna sina underlydandes avoghet och misstro mot den nye borgherren. Men hans viktigaste mål är också det svåraste: att vinna Eleanors kärlek.

Leofric kan inte förstå varför Eleanor verkar undvika honom till varje pris. Han är så vänlig, ärlig och hövlig som han förmår men hans maka är kylig och undflyende gentemot honom. Beror det på Leofric själv eller finns det andra upplevelser som har format Eleanor och gjort henne så motvillig och skygg för hans närmanden? Kommer han någonsin att få henne att våga besvara hans känslor?

När hotet om krig blir verklighet måste Leofric leda sina soldater på ett krigståg till fjärran länder. Vad kommer att ske i borgen under hans frånvaro?

Sagan om Eleanor är en historisk roman om möjligheten till egna livsval, om framtidstro och om att våga ge och ta emot kärlek.

Sagan om Eleanor är en fristående fortsättning på de historiska romanerna Sagan om Seiri (2023) och Sagan om Evaine (2024) och är den tredje delen i bokserien ”Sagan om Cærnham”. Berättelserna utspelar sig i en fiktiv medeltida värld.

Författarpresentation

Ragnhild Nilsson Skrivare är uppvuxen i Västergötland men har sitt hem på landsbygden utanför Eslöv. Efter avlagd lärarexamen har hon under hela sitt yrkesliv stannat i skolan. Hon har alltsedan barndomen vistats i fantasins värld, läst ett otal böcker och själv berättat både muntligt och skriftligt. Gestalterna i Ragnhild Nilsson Skrivares berättelser framträder under hennes många skogspromenader tillsammans med hunden. Hon skriver ned deras öden och äventyr, därav tillnamnet Skrivare. 

Evaine är bara sju år när hon tvingas lämna sitt hem och sina föräldrar. Hon hålls därefter dold i ett kloster under flera år. Evaine finner klosterlivet torftigt och händelselöst och drömmer om ett liv i rikedom och bekvämlighet.

När Evaine får möjlighet att lämna klostret fylls hon av förväntningar inför framtiden. Ett oväntat frieri både lockar och skrämmer henne. Giftermålet skulle göra henne till en av rikets högst uppsatta kvinnor men hennes trolovade sägs vara en äldre krigare som anser att kvinnor inte bör föra någon talan. Vad kommer äktenskapet med den mäktige borgherren att innebära?

Vägen till bröllopet fylls av motgångar. Evaine börjar tvivla på att hon ska uppnå det hon drömmer om. När hon till sist möter sin blivande make grusas hennes förhoppningar. Ska Evaine någonsin få ett hem som hon kan kalla sitt?

Sagan om Evaine är en fristående fortsättning på den historiska romanen Sagan om Seiri (2023) och är den andra delen i bokserien ”Sagan om Cærnham”. Berättelsen utspelar sig i en fiktiv medeltida värld. Sagan om Evaine är en roman om att mogna som människa och komma till insikt om vad som är värdefullt i livet.

Ragnhild Nilsson Skrivare är uppvuxen i Västergötland men har sitt hem på landsbygden utanför Eslöv. Efter avlagd lärarexamen har hon under hela sitt yrkesliv stannat i skolan. Hon har alltsedan barndomen vistats i fantasins värld, läst ett otal böcker och själv berättat både muntligt och skriftligt. Gestalterna i Ragnhild Nilsson Skrivares berättelser framträder under hennes många skogspromenader tillsammans med hunden. Hon skriver ned deras öden och äventyr, därav tillnamnet Skrivare. Sagan om Evaine är hennes andra roman i bokserien ”Sagan om Cærnham” och är en fristående fortsättning på seriens första roman Sagan om Seiri (2023).

Detta är den unika och välkända Hultsfredsfestivalens osannolika och skiftande historia. Här får läsaren en livfull och helt ovanlig berättelse från hundratals inblandade: förhistoria, tillblivelse, utveckling och fall liksom skildringar av vad man gjort efter tiden med festivalen. 

"Hit hör även deras berättelse om den egna ungdomstiden, i nära eller långt bortom, Hultsfred, men också deras tankar och uppfattningar om entreprenörskap och entreprenörer samt dessa fenomens betydelse för individer och samhälle. Frågor som, tro mig, även vi forskare har brottats med", skriver Mats Trondman, professor och projektledare, i bokens förord. 

Boken är ett stycke musikhistoria till festivalen kom en rad världsartister liksom inhemska stjärnor, men också nybörjare - liksom musikälskare från hela landet och från grannländerna. Här finns såväl ungdomskultur som musikhistoria och platsen i sig: Hultsfred i Småland. Man gick mer eller mindre man ur huse och arbetade på olika sätt med och för festivalen. I spetsen en grupp ungdomar utan erfarenhet men med en oförskräckt vilja som kunde försätta berg. 

Mats Trondman är professor och projektledare, författare och berömd redan för sin doktorsavhandling Bilden av en klassresa. De övriga i redaktionskommittén och bland författarna är alla forskare vid olika universitet.______"Det mest fascinerande med boken om Hultsfredsfestivalen är hur den avslöjar vår tids tampande med nostalgi."Andres Lokko, Svenska Dagbladet"Boken erbjuder såväl teoretiska perspektiv som konkret empiri, inte minst genom intervjuer med de inblandade."David Björklund, BTJ. Helhetsbetyg, 4

Tio före detta språkrör för Miljöpartiet re!ekterar över vad pandemin kan medföra. Ur olika infallsvinklar diskuterar de hur krisen kan inverka på mänskliga relationer, demokrati, kultur, artificiell intelligens, äldrevård, samhällets klimatberedskap och hur den gröna rörelsens framtid ser ut.

Med Fiona Björling, Gustav Fridolin, Eva Goës, Ralph Monö, Anders Nordin, Ragnhild Pohanka, Birger Schlaug, Eva Bovin samt Lotta Hedström och Per Gahrton (red).

Sagan om prinsessan som ville ha en drake När prinsessan Avelda får höra att hon behöver en drake för att locka till sig prinsar blir hon förtjust. Hon önskar sig genast en drake, men om det kommer en prins får han inte döda draken för att få gifta sig med Avelda. Hon vill ha en drake som får leva.    

Slottets vresige trollkarl förklarar att Avelda måste söka sin drake bland Drakbergen, bortom den mörka skogen som omger hennes hem. En tidig morgon lämnar prinsessan i hemlighet det rosafärgade slottet. Med sig på vandringen har hon bara en liten matsäck, sitt mod och sin längtan efter äventyr.    

I skogen anas en uråldrig magi. På vägen möter Avelda både faror och förunderliga väsen. En skimrande enhörning visar sig och mot slutet av färden väntar Brand, en farlig, eldsprutande drake, i sin grotta bakom svartbrända träd.    

Sagan om prinsessan som ville ha en drake är en klassisk saga för barn i bokslukaråldern. Det är en varm och humoristisk berättelse om mod, vänskap och rätten att välja sin egen väg.

How sonically distinctive digital “signatures”—including reverb, glitches, and autotuning—affect the aesthetics of popular music, analyzed in works by Prince, Lady Gaga, and others.

Is digital production killing the soul of music? Is Auto-Tune the nadir of creative expression? Digital technology has changed not only how music is produced, distributed, and consumed but also—equally important but not often considered—how music sounds. In this book, Ragnhild Brøvig-Hanssen and Anne Danielsen examine the impact of digitization on the aesthetics of popular music. They investigate sonically distinctive “digital signatures”—musical moments when the use of digital technology is revealed to the listener. The particular signatures of digital mediation they examine include digital reverb and delay, MIDI and sampling, digital silence, the virtual cut-and-paste tool, digital glitches, microrhythmic manipulation, and autotuning—all of which they analyze in specific works by popular artists.

Combining technical and historical knowledge of music production with musical analyses, aesthetic interpretations, and theoretical discussions, Brøvig-Hanssen and Danielsen offer unique insights into how digitization has changed the sound of popular music and the listener''s experience of it. For example, they show how digital reverb and delay have allowed experimentation with spatiality by analyzing Kate Bush''s “Get Out of My House”; they examine the contrast between digital silence and the low-tech noises of tape hiss or vinyl crackle in Portishead''s “Stranger”; and they describe the development of Auto-Tune—at first a tool for pitch correction—into an artistic effect, citing work by various hip-hop artists, Bon Iver, and Lady Gaga.