Visar resultat för..."Självbiografisk berättelse"

”Förstummande”The New Yorker

"Ett bevis på fantasins kraft och en nära studie i vad empati innebär."

Vogue

Tillsammans med de vanliga julkorten levereras ett anonymt vykort hem till familjen Berest. Vykortet föreställer Opéra Garnier i Paris. På baksidan står namnen på Anne Berests släktingar Ephraïm och Emma, och deras barn, Noémie and Jacques - alla mördade 1942 i Auschwitz. Annes mamma Leila fryser till is, och Anne lägger bort vykortet, som familjen runt köksbordet på något vis lyckas glömma. Men femton år senare, då Annes dotter kommer hem från skolan och för sin mormor börjar berätta om att hon varit utsatt för antisemitism i skolan, börjar Anne tänka på vykortet igen. Hon bestämmer sig där och då för att ta reda på vem som skickat vykortet, och varför.

Här börjar berättelsen om familjen Rabinovichs öde. Den börjar i Ryssland efter revolutionen, där familjens överhuvud varnar sina barn för att stanna i Ryssland, eftersom det börjar bli för farligt för judar att vistas där. Barnen flyr till Lettland, sedan till Palestina, och sist till Paris, platsen därifrån de alla kommer att deporteras till Auschwitz.

Vykortet är en smärtsam och spännande historisk roman om en judisk familj innan förintelsen, en febrig jakt på sanningen om vykortet, och en känslosam och personlig berättelse om identitet, arv och förlust.

”Förstummande”The New Yorker

"Ett bevis på fantasins kraft och en nära studie i vad empati innebär."

Vogue

Tillsammans med de vanliga julkorten levereras ett anonymt vykort hem till familjen Berest. Vykortet föreställer Opéra Garnier i Paris. På baksidan står namnen på Anne Berests släktingar Ephraïm och Emma, och deras barn, Noémie and Jacques - alla mördade 1942 i Auschwitz. Annes mamma Leila fryser till is, och Anne lägger bort vykortet, som familjen runt köksbordet på något vis lyckas glömma. Men femton år senare, då Annes dotter kommer hem från skolan och för sin mormor börjar berätta om att hon varit utsatt för antisemitism i skolan, börjar Anne tänka på vykortet igen. Hon bestämmer sig där och då för att ta reda på vem som skickat vykortet, och varför.

Här börjar berättelsen om familjen Rabinovichs öde. Den börjar i Ryssland efter revolutionen, där familjens överhuvud varnar sina barn för att stanna i Ryssland, eftersom det börjar bli för farligt för judar att vistas där. Barnen flyr till Lettland, sedan till Palestina, och sist till Paris, platsen därifrån de alla kommer att deporteras till Auschwitz.

Vykortet är en smärtsam och spännande historisk roman om en judisk familj innan förintelsen, en febrig jakt på sanningen om vykortet, och en känslosam och personlig berättelse om identitet, arv och förlust.

Ivar Lo-Johansson har i Författaren nått fram till det skede då han skrev sina första romaner. Vi befinner oss mitt i den svenska arbetardikterns genombrottsår vid trettitalets början. Drömen om den nya människan i det nya samhället hägrar för den unga diktaren bland Stockholmsutställningens funkiskulisser, och han föresätter sig att ge henne form i en stor roman. Vågorna svallar obehärskat i diskussionen bland författarkollegerna. Ett ovanligt händelserikt stycke svensk litteraturhistoria görs här levande med enastående konkretion.

Självbiografiska berättelser av Ivar-Lo Johansson består av Analfabeten, Gårdfarihandlaren, Stockholmaren, Journalisten, Författare, Socialisten, Soldaten och Proletärförfattaren.

Gårdfarihandlaren är den sannfärdiga berättelsen om vad som hände Ivar Lo-Johansson när han i tjugoårsåldern bröt sig ur den trånga uppväxtmiljön och med femton kronor på fickan gav sig av på cykel för att bli gårdfarihandlare och lära känna världen och människorna.

Med ett litet varulager i en unikabox styr han en vårnatt norrut på sin gamla cykel. Han får snart pröva på köld och svält, drabbas av hungerhallucinationer i Dalarna och är nära att dö av lunginflammation i ödemarken. Han övernattar bland gummorna på ett ålderdomshem och blir av en nitisk fjärdingsman inburad, misstänkt för mord. En tid är han i tjänst hos en Jämtlandsbonde, där han får stilla sin hunger vid jättelika måltider. Till slut efter att ha bott samman med en sällsam enstöring, en handelsman och före detta Lofotenfiskare, vid Malgomaj i Lappmarken, styr han kosan hemåt.

Det är ett utomordentligt porträtt av en ung man författaren tecknar – en yngling som i känslan av att vara en utvald, en diktens förklädde prins, är för stolt att ta emot den vänlighet och ömhet efter vilken han samtidigt törstar. Med en poesi lika frisk som den nordiska natur som inramar berättelsen, träs den ena novellistiska pärlan efter den andra på handlingens irrande tråd, episoder som växlar mellan det mardrömslikt hemska, det fattigsvenskt idylliska och det dråpligt humoristiska.

Ivar Lo-Johanssons serie av självbiografiska berättelser består av Analfabeten, Gårdfarihandlaren, Stockholmaren, Journalisten, Författaren, Socialisten, Soldaten och Proletärförfattaren. De åtta böckerna kan var och en läsas fristående.

Den sjudande livsaptit och framtidstro som drev Ivar Lo-Johansson ut på vägarna som gårdfarihandlare och som sedan gjorde honom till stockholmare vänder i Journalisten hans håg mot tidningsskrivande. En ofattbar tur ger honom platsen som lokalredaktör i den nystartade tidningen ”Sörmlandsörnen” och han återvänder till sin barndomstrakt, fast besluten att ge dess storhet uttryck i dikt. Ortsborna möter emellertid den unge journalisten med misstro och betraktar det närmast som en nesa att komma i tidningen. Stort upplagda reportage krymper till notiser och tidningens ägare är mera intresserad av annons- och prenumerantanskaffning än av dikter och sociala brandartiklar. På en prosa av sällsynt renhet, med humor, ömhet och allvar låter Ivar Lo-Johansson en trakt och dess människor uppstå livslevande.

Ivar Lo-Johanssons serie av självbiografiska berättelser består av Analfabeten, Gårdfarihandlaren, Stockholmaren, Journalisten, Författaren, Socialisten, Soldaten och Proletärförfattaren. De åtta böckerna kan var och en läsas fristående.

Proletärförfattaren börjar med en fredsdagbok där författaren berättar om sina skakande upplevelser i Danmark och Norge dagarna efter det tyska sammanbrottet. Med sin självbiografi har Ivar Lo-Johansson velat skriva det han kallar en antiroman, en livsskildring öppnare och sannare än en roman. En författare skriver om sitt liv för att svara på frågan vem han själv är. Proletärförfattaren handlar om diktarens konflikt mellan liv och litteratur, mellan isolering och gemenskap, individualism och kollektiv.

Ivar Lo-Johanssons serie av självbiografiska berättelser består av Analfabeten, Gårdfarihandlaren, Stockholmaren, Journalisten, Författaren, Socialisten, Soldaten och Proletärförfattaren. De åtta böckerna kan var och en läsas fristående.

Soldaten börjar den 2 september 1939, dagen för andra världskrigets utbrott, och slutar fredsdagen, 7 maj 1945. Ivar Lo-Johansson låg under beredskapsåren inkallad på trupp som menig soldat. Soldaten sätter vårt lands ställning under kriget i kritisk belysning. Den glanslösa militära vardagen kontrasteras effektfullt och utmanande mot hemmafrontens förljugna idealbild av den svenska beredskapen.

Ivar Lo-Johanssons serie av självbiografiska berättelser består av Analfabeten, Gårdfarihandlaren, Stockholmaren, Journalisten, Författaren, Socialisten, Soldaten och Proletärförfattaren. De åtta böckerna kan var och en läsas fristående.

Stockholm 1920 är den första arbetarregeringens, de socialdemokratiska ungdomsklubbarnas, Dan Andersson-kultens och den begynnande arbetslöshetens stad. Hit kom en 19-åring från landet, lockad av en annons från en bisarr svampforskare och patentbyråinnehavare som sökte en begåvad, fattig och läshungrig yngling som hjälpreda. Läsningen blev det inte mycket med till en början – en evighetsmaskin kom att sysselsätta hans fantasi så mycket mera.

Snart fick den unge mannen plats på en expressbyrå. Han drog sin tunga kärra över gatorna och broarna, iakttog och drömde om staden på holmarna, skötte dråpliga uppdrag åt bisarra kverulanter och konfronterades i en rad med lysande kvickhet återgivna episoder med kungliga svenska byråkrater och paragrafridna ämbetsverk. Kvällarna ägnade han åt ungdomsklubben, läste och skrev för brinnande livet, lärde sig språk och utkämpade en livsavgörande personlig kamp i valet mellan flickan Ingeborg och Framtiden.

Stockholmaren är inte blott ännu ett självporträtt av Ivar Lo-Johansson som ung, det är också porträttet av en stad som då alltjämt ägde mycket av idyllens tjusning och där belägenheten vid Saltsjöns och Mälarens möte slog igenom i bebyggelsen på ett friare sätt än idag. Bland vår litteraturs många berömda Stockholmsskildringar intar Ivar Lo-Johanssons roman genast sin plats som en av de främsta och mest originella.

Ivar Lo-Johanssons serie av självbiografiska berättelser består av Analfabeten, Gårdfarihandlaren, Stockholmaren, Journalisten, Författaren, Socialisten, Soldaten och Proletärförfattaren. De åtta böckerna kan var och en läsas fristående.

Ivar Lo-Johansson skildrar i Socialisten hur han bröt upp från författarskapets isolering, då att han insett att diktaren gör rätt för sig endast såsom ombudsman för en stor sak. Sedan han ställt sin dikt i de förtryckta jordproletärernas tjänst, förunnades det honom att se sin dröm om den verklighetsförvandlande kollektivromanen besannad. Socialisten är en berättelse med klassen som hjälte. Bland de ombudsmän inom Lantarbetareförbundet som är romanens huvudpersoner porträtteras två mer ingående än de andra, Gunnar Sträng och Gösta Netzén.

Ivar Lo-Johanssons serie av självbiografiska berättelser består av Analfabeten, Gårdfarihandlaren, Stockholmaren, Journalisten, Författaren, Socialisten, Soldaten och Proletärförfattaren. De åtta böckerna kan var och en läsas fristående.

lyckliga gatan du finns inte mer… En självbiografisk berättelse om en förlorad idyll och om verkligheten bakom schlagern Lyckliga gatan – melodin som med text av författaren och med sång av Anna-Lena Löfgren blev en av de mest sålda svenska grammofonskivorna under 60-talet. Britt Lindeborg är Svensktoppens genom tiderna mest framgångsrika textförfattarinna men är ändå något av en doldis i svenskt musikliv. Hon tillhör de första kvinnorna som lyckades slå sig fram som låtskrivare i en mansdominerad musikbransch på 50- och 60-talet. Hon gifte sig ung och som lycklig hemmafru började hon skriva egna melodier och texter då televisionen utlyste den första Melodifestivalen i slutet av 50-talet. Hon kom att delta i hela 12 finaler, med alltifrån Spela på regnbågen fram till Diggi Loo Diggi Ley. Den senare, till vilken hon skrivit texten, gick vidare och segrade i Eurovision Song Contest i Luxemburg. Britt Lindeborg har aldrig dragit sig för att stå upp för vad hon tycker, vare sig det var på den vänster- influerade Socialhögskolan under 70-talet eller i den tidens intensiva tidningsdebatter om schlagertexter. Hon tar oss med på en stundtals traumatisk resa genom livets olika skeden. Den idylliska barndomen i municipalsamhället Hagalund fick en mardrömslik vändning genom en serie märkliga och tragiska händelser med början under 30-talets depression. Först i mogen ålder kommer hon till insikt och ser med helt annat perspektiv på händelserna kring »Lyckliga gatan» och hon ger sig inte förrän hon tagit reda på hela sanningen bakom sin pappas mystiska försvinnande och död. Genom det sätt hon beskriver sitt liv och sin familj får vi följa det svenska folkhemmets framväxt under 1900-talet. Det varma språket är hennes kännetecken och gör denna bok till en verklig upplevelse…

lyckliga gatan du finns inte mer… En självbiografisk berättelse om en förlorad idyll och om verkligheten bakom schlagern Lyckliga gatan – melodin som med text av författaren och med sång av Anna-Lena Löfgren blev en av de mest sålda svenska grammofonskivorna under 60-talet. Britt Lindeborg är Svensktoppens genom tiderna mest framgångsrika textförfattarinna men är ändå något av en doldis i svenskt musikliv. Hon tillhör de första kvinnorna som lyckades slå sig fram som låtskrivare i en mansdominerad musikbransch på 50- och 60-talet. Hon gifte sig ung och som lycklig hemmafru började hon skriva egna melodier och texter då televisionen utlyste den första Melodifestivalen i slutet av 50-talet. Hon kom att delta i hela 12 finaler, med alltifrån Spela på regnbågen fram till Diggi Loo Diggi Ley. Den senare, till vilken hon skrivit texten, gick vidare och segrade i Eurovision Song Contest i Luxemburg. Britt Lindeborg har aldrig dragit sig för att stå upp för vad hon tycker, vare sig det var på den vänster- influerade Socialhögskolan under 70-talet eller i den tidens intensiva tidningsdebatter om schlagertexter. Hon tar oss med på en stundtals traumatisk resa genom livets olika skeden. Den idylliska barndomen i municipalsamhället Hagalund fick en mardrömslik vändning genom en serie märkliga och tragiska händelser med början under 30-talets depression. Först i mogen ålder kommer hon till insikt och ser med helt annat perspektiv på händelserna kring »Lyckliga gatan» och hon ger sig inte förrän hon tagit reda på hela sanningen bakom sin pappas mystiska försvinnande och död. Genom det sätt hon beskriver sitt liv och sin familj får vi följa det svenska folkhemmets framväxt under 1900-talet. Det varma språket är hennes kännetecken och gör denna bok till en verklig upplevelse…Som extra bonus-material till denna nyutgåva, följer nu ett 45 minuter långt samtal med Britt Lindeborg. Intervjun gjordes 1994 av journalisten och författaren Carl Magnus Palm. Den publicerades första gången på CD i samband med att boken först publicerades, år 1998.

”Förstummande”The New Yorker

"Ett bevis på fantasins kraft och en nära studie i vad empati innebär."

Vogue

Tillsammans med de vanliga julkorten levereras ett anonymt vykort hem till familjen Berest. Vykortet föreställer Opéra Garnier i Paris. På baksidan står namnen på Anne Berests släktingar Ephraïm och Emma, och deras barn, Noémie and Jacques - alla mördade 1942 i Auschwitz. Annes mamma Leila fryser till is, och Anne lägger bort vykortet, som familjen runt köksbordet på något vis lyckas glömma. Men femton år senare, då Annes dotter kommer hem från skolan och för sin mormor börjar berätta om att hon varit utsatt för antisemitism i skolan, börjar Anne tänka på vykortet igen. Hon bestämmer sig där och då för att ta reda på vem som skickat vykortet, och varför.

Här börjar berättelsen om familjen Rabinovichs öde. Den börjar i Ryssland efter revolutionen, där familjens överhuvud varnar sina barn för att stanna i Ryssland, eftersom det börjar bli för farligt för judar att vistas där. Barnen flyr till Lettland, sedan till Palestina, och sist till Paris, platsen därifrån de alla kommer att deporteras till Auschwitz.

Vykortet är en smärtsam och spännande historisk roman om en judisk familj innan förintelsen, en febrig jakt på sanningen om vykortet, och en känslosam och personlig berättelse om identitet, arv och förlust.

"Vad önskar du dig i julklapp? En autismdiagnos!”

Efter många år av vårdbesök, självskadebeteende, KBT och felaktiga depressionsdiagnoser fick Elsa Törnqvist diagnosen autism, vid 23 års ålder. Äntligen fick hon en förklaring till varför hon fungerar som hon gör, varför andra tycker att hon är konstig, varför hon inte riktigt klarar av det som andra verkar hantera så lätt, varför hennes liv känns som ett tusenbitarspussel, där man aldrig någonsin ser helheten.

Jag vill bara bli erkänd som stat är en gripande och konkret berättelse om att leva med autism, och om den snåriga vägen fram till diagnosen. Det är också väldigt rolig läsning. Om vardagslivet med Elsas stundtals prövade sambo, om varför hon älskar chicken nuggets och varför hon aldrig är så lycklig som när hon får åka buss.

"Vad önskar du dig i julklapp? En autismdiagnos!”

Efter många år av vårdbesök, självskadebeteende, KBT och felaktiga depressionsdiagnoser fick Elsa Törnqvist diagnosen autism, vid 23 års ålder. Äntligen fick hon en förklaring till varför hon fungerar som hon gör, varför andra tycker att hon är konstig, varför hon inte riktigt klarar av det som andra verkar hantera så lätt, varför hennes liv känns som ett tusenbitarspussel, där man aldrig någonsin ser helheten.

Jag vill bara bli erkänd som stat är en gripande och konkret berättelse om att leva med autism, och om den snåriga vägen fram till diagnosen. Det är också väldigt rolig läsning. Om vardagslivet med Elsas stundtals prövade sambo, om varför hon älskar chicken nuggets och varför hon aldrig är så lycklig som när hon får åka buss.

Gastkramande och högaktuellt om gangsterlandet Sverige.

"Borde förmodligen bli nominerad till Augustpriset för bästa fackbok. Jag skulle satsa pengar på det. Bloggen Kalaskultur

Alla regler har slutat gälla. Den organiserade brottsligheten i Sverige samsas numera med en oorganiserad, kaosartad gängkriminalitet. De senaste årens utveckling är fasansfullt skrämmande, där skjutningar och mord har blivit vardagsmat. Normerna har rämnat.

Politikerna står handfallna och poliserna lämnas frustrerade så till den grad att vissa lämnar sina jobb. En av dem är den tidigare polischefen Christoffer Bohman, som förra året lämnade in polisbrickan för att hitta effektivare sätt att stoppa nyrekryteringen till gängen. Då hade den eskalerande gängkriminaliteten löpt som en röd tråd genom hans 20 år långa karriär.

I sin debutbok Hundra in i döden ger Christoffer Bohman oss ett angeläget och unikt inifrånperspektiv på det utmanande polisarbetet. Vi får följa med, tätt inpå i dramatiska scener, från Husbykravaller och upplopp via knarkbeslag och spaningar till dödligt skjutvapenvåld och mördarjakter. Vi rör oss på platser som Järva, Sollentuna, Upplands Väsby, Märsta och Sörmland alla hårt drabbade.

Christoffer Bohman ger oss såväl skarpa analyser av samhällsutvecklingen som drabbande scener som belyser våldsspiralen, och låter oss även följa med på möten med allt från förtvivlade anhöriga till Sveriges statsminister. Christoffer Bohman menar att situationen är mer komplex än någon vågar erkänna. Men han ger oss också hopp om framtiden.

Röster om boken:

"Det är en mycket intressant bok. Man blir ömsom bedrövad, ömsom förbannad. Man får en inblick från polisens vardag och det är viktigt. Det känns som att boken ska vara obligatorisk läsning för alla som ska arbeta inom skola, socialtjänst och givetvis för poliser. Borde förmodligen bli nominerad till Augustpriset för bästa fackbok. Jag skulle satsa pengar på det." Bloggen Kalaskultur

"Det har kommit flera böcker skrivna av yrkesverksamma eller tidigare yrkesverksamma inom olika delar av rättsväsendet. Bohmans griper tag lite extra i mig. Förmodligen för att han vågar blotta sig själv mer än många andra och dessutom ger han en närmare bild av den allt snabbare ökande gängvåldsproblematiken och vad den gör med samhället. Hundra in i döden är välskriven, spännande och ger många tillfällen till både frustration och reflektion." Bibliotekstjänst

CHRISTOFFER BOHMAN har en bakgrund som polischef på Järva, i Sollentuna och i Eskilstuna. 2023 lämnade han polisyrket för att istället motverka gängkriminaliteten på andra vis, idag är han trygghetsstrateg på Skandias stiftelse Idéer för livet. 2024 debuterar han som författare med boken Hundra in i döden.

Rapport från kräftsäsongen är en rapport i dubbel bemärkelse. Från säsongen då kräftan ljustras röd i Kastrulln (för att citera Carl Michael Bellman), och säsongen i livet då den inre kräftan gör sig påmind. Richard Swartz ger en sorglustig redogörelse för möten med vårdens representanter, tjuvlyssnar på samtal och monologer i väntrum, skissar på cancerns etymologi och antika historia.

Livet med en inre kräfta är en tillvaro som kan vara både grå och utan smak. Som röda bloss i texten lyser då minnen från kräftfisken i barndom och ungdom, minnen av familjemedlemmar och släktingar, några egendomliga, andra mycket kära, vissa både och.

Richard Swartz, mångårig centraleuropeisk korrespondent för Svenska Dagbladet och krönikör i Dagens Nyheter, är en av den svenska prosans verkliga mästare på att fånga människor och ögonblick, vilket han visat inte minst i de senaste årens svenska utgåvor av Ostron i Prag och Loppmarknad.

"En djupt originell författare lutar sig över det stora schaktet. Läsaren känner sig intensivt levande." SvD 

"Detta är farlig prosa; underbar, men hardcore /.../ Denna bok har betytt mycket för mig, och jag hoppas att den ska göra det för många andra läsare." Ulrika Knutson, Dagens Nyheter 

"Med denna bok befäster Richard Swartz sig som en av Sveriges mest briljanta stilister. Den kombinerar journalistisk klarhet med litterär fingertoppskänsla. Jag är mäkta imponerad." Expressen 

"Det är osentimentalt, hårdkokt och välskrivet." Ingalill Mosander, Aftonbladet 

NU PÅ SVENSKA!

Till alla som gått vilse på kärlekens stigar!

Elizabeth Gilberts första, efterlängtade självbiografiska bok på 10 år. Den bästsäljande författaren som har lärt miljoner läsare att leva autentiskt ("Eat Pray Love") och kreativt ("Big Magic") visar vägen genom sorgen och hur du kan bryta dig loss, göra upp med självdestruktiva beteenden och bli fri.   

År 2000 träffade Elizabeth Gilbert för första gången sin hårfrisörska, Rayya. De blev vänner, sedan bästa vänner och därefter oskiljaktiga. När en tragedi tog över deras liv kunde de inte blunda för sanningen längre: De var förälskade. De var också två missbrukare som befann sig på en livsfarlig resa på vägen mot katastrof. Tänk om din vackraste kärlekshistoria blev din största mardröm?   

Tänk om din käraste vän, som lärt dig så mycket om självdestruktiva beteenden, blev en instabil partner och ni tillsammans tvingades återuppleva varenda ett av dem på det mest ödesdigra sätt? Och tänk om din mest förkrossande hjärtesorg öppnade vägen till ditt största uppvaknade?  

Hela vägen ner till floden är en banbrytande självbiografi som kommer att få alla läsare som fastnat i en passion, ett missbruk eller ett beroende, att känna igen sig själva – och längta efter att äntligen få känna befrielse.   

Eller som författaren Liz själv beskriver: Det här är en bok för alla som har förlorat sig i kärlek eller har vandrat vid någons sida hela vägen till döden skiljt dem åt – och sedan varit tvungna att komma på hur man ska leva vidare. Det är den mest intima, ärliga, svåra och viktigaste bok jag någonsin har skrivit.  

Rapport från kräftsäsongen är en rapport i dubbel bemärkelse. Från säsongen då kräftan ljustras röd i Kastrulln (för att citera Carl Michael Bellman), och säsongen i livet då den inre kräftan gör sig påmind. Richard Swartz ger en sorglustig redogörelse för möten med vårdens representanter, tjuvlyssnar på samtal och monologer i väntrum, skissar på cancerns etymologi och antika historia.

Livet med en inre kräfta är en tillvaro som kan vara både grå och utan smak. Som röda bloss i texten lyser då minnen från kräftfisken i barndom och ungdom, minnen av familjemedlemmar och släktingar, några egendomliga, andra mycket kära, vissa både och.

Richard Swartz, mångårig centraleuropeisk korrespondent för Svenska Dagbladet och krönikör i Dagens Nyheter, är en av den svenska prosans verkliga mästare på att fånga människor och ögonblick, vilket han visat inte minst i de senaste årens svenska utgåvor av Ostron i Prag och Loppmarknad.

Jag har längtat så efter det här formatet, längtat ihjäl mig efter den här sortens dagbok. Jag har saknat att skriva generöst och prestigelöst, har inte klarat att göra det sedan jag gav ut Dagboken. Den bemöttes med så mycket raljans att jag fick en brännskada som ännu inte har läkt.

Så formulerar Wera von Essen, en av de centrala rösterna i den yngre svenska prosan, sin återkomst till dagboksgenren på första sidan i En emigrants dagbok. Hon fick ett omedelbart genombrott med En debutants dagbok 2018, som belönades med Borås Tidnings debutantpris 2019. I den nya boken är det en etablerad författare som har ordet, men med samma prövande blick, samma kompromisslösa vilja att gå på djupet vad gäller tro, skrivande, kärlek. Hon lever sitt liv mellan två världsdelar, i Sverige och Brasilien, och granskar tillvaron i båda länderna med den utanförståendes blick.

"Det är denna stora, väsentliga mänsklighet en till meningar gjord livskraft, lika ljus som mörk som gör boken omistlig." Expressen

"Hennes röst är blixtrande och storslagen när den övermodigt vill begripliggöra ett livs flöden i en era av kaotisk misär." Aftonbladet  

"Wera von Essen skriver taggigt och vackert som få" SvD 

"En emigrants dagbok är till sitt djupaste väsen en betraktelse över skapandets villkor och materialitet, och som sådan är den magnetisk." Dagens Nyheter  

"Här finns gott om träffsäkra iakttagelser och vassa analyser av mellanmänskliga relationer, och allt bottnar i ett genuint intresse och en stark vilja att ingå i världen. Det här gör textens huvudperson, Wera von Essen , till en oförglömlig protagonist i något som både är en roman och en självbiografi. Men strunta för all del i genrebeteckningarna, och nöj dig med att läsa ett veritabelt mästerverk." Jönköpings-Posten

"Wera von Essen gör det med bravur. En emigrants dagbok fullkomligen golvar mig. Den är sexig eftersom den känns så otroligt verklig." UNT

"Där är en röst som går djupt ner i ytterligheterna, i en kärlek som gör en sjuk, att alltid knacka på frusna mäns stängda dörrar, att vara barnet utan mor. Det har medensamheten att göra. Den är på riktigt. Hon söker sig till revorna, vad hon kallar exilens icke-vetande. Att våga vara en bedjande och tänkande kvinna med uppdrag att skriva." SR Kulturnytt

"Det jag säkert kan säga är att Wera von Essens text påverkar mig, att den får mig att båda tänka och känna." Borås Tidning

"En emigrants dagbok är en svängig bok som man som läsare dras med i, och det är lätt att förstå varför Wera von Essen har längtat efter att få återvända till formatet. Det kräver sin författare för att ro hem, men Wera von Essen har den rätta min-eld-är-den-största-i-Sverige-attityden för att klara av det." Gefle Dagblad