Visar resultat för..."Skalden"

När Frithiofs saga utkom 1825 blev den omedelbart en stor internationell framgång som tonsattes och översattes till olika språk. Författaren var professor i grekiska i Lund och nyutnämnd biskop i Växjö stift. Vid sin bortgång 1846 hyllades han som Sveriges nationalskald. I dag är Esaias Tegnér mer eller mindre glömd. I Esaias Tegnér. Skalden och biskopen skildras både författaren och ämbetsmannen. Tegnérs rika litterära produktion under 1800-talets första decennier belyses. Vi får en bild av hans verksamhet som professor i Lund där han bland annat förnyade studiet av grekiska. Vidare lär vi känna biskopen Tegnér, som förutom att vara stiftschef, också satt i riksdagens prästestånd. I sin samtid var han uppburen som talare och i sitt eget stift som kyrkobyggare. Framför allt var han en lysande brevskrivare. Hans i elva band utgivna brev har ingen motsvarighet på svenska. Boken berättar också om Tegnérs sammansatta personlighet som rymde motsättningar och hans komplicerade relationer till olika kvinnor, bland andra Fredrika Bremer.

Tre noveller och femton dikter.

Vid Svenska Akademiens högtidssammankomst 1909 läste Karlfeldt högt ur sitt verk om skalden Lucidor. Skriften ingår i akademiens handlingar från detta år, under titeln Minne av Lars Johansson (Lucidor). Först 1914 utgavs Karlfeldts Lucidormonografi, under namnet Skalden Lucidor; då i en illustrerad utgåva med omslagsvinjett av Albert Engström. Karlfeldts skildring är romantiserad och odlar myten om Lucidor som en föregångare till bohemtypen, som ”rusets och ruelsens” skald (Karlfeldts egen formulering).

Nescios lilla mästerverk Titaneller är en klassiker i Nederländerna. Titanellerna - de små titanerna - är en grupp idealistiska unga män som för en hopplös kamp mot oförstående chefer, solnedgångar som inte vill bli målade och räkningar som måste betalas. Nescios sätt att med humor, vemod och eviga sanningar beskriva hur ideal och konstnärsdrömmar kolliderar med vardagsrealiteten har charmat generationer läsare. Nescios mest kända berättelser, "Snyltaren", Titaneller" och "Skalden" presenteras här på svenska för första gången, i Per Holmers följsamma översättning. Nescio (latin för ”jag vet inte”) var författarpseudonym för den nederländske affärsmannen Jan Hendrik Frederik Grönloh (1882-1961). Nescio skrev bara ett fåtal berättelser, men har ändå uppnått klassikerstatus i sitt hemland. Han debuterade med Snyltaren 1911, men det kom att dröja 18 år innan han röjde sin verkliga identitet. Som affärsman var flera ämnen han tog upp i sina berättelser känsliga, bland annat kritik mot självtillräckliga chefer, det kejserliga Tyskland, samt en inte obetydlig drift med Gud och med äktenskapet. Hans lågmält humoristiska anslag, blandat med självironi och vemod har ständigt hittat nya generationer läsare. ”Nescio räknas idag till höjdpunkterna i den nederländska litteraturen” – Lieneke Frerichs, nederländsk litteraturvetare. ”Det finns genialitet i den här berättelsen..." – Menno ter Braak, legendarisk nederländsk kritiker "Han målar oförglömliga miniatyrer av bohemiskt liv i Nederländerna…” – P. C. Evans, Brittisk författare och översättare ”I sina historier skapade Nescio ett antal extraordinära karaktärer, som blivit legendariska i holländsk kultur…” – Theo Hermans, flamländsk professor och litteraturvetare

Germanische Altertumskunde Online (Germanic Antiquity Studies Online) – just like the Reallexikon that has merged with it – is accompanied by supplementary volumes. This series comprises both monographs and edited volumes on specific topics from the fields of archaeology, history, and literary studies. It thus expands the database with the inclusion of aspects that require comprehensive analysis. More than 100 volumes have now appeared, from Germanenproblemen in heutiger Sicht (The Problems of Germanic Peoples from a Contemporary Perspective) to Germanische Altertumskunde im Wandel (Germanic Antiquity Studies in Flux).