Visar resultat för..."Stalins"

Annas liv präglas av skam. Ätstörningarna tar allt mer kontroll över hennes liv och hon är besatt av sitt matschema. När hon träffar Hukka, den stora kärleken, vågar hon inte blotta sina känslor för honom.

Hon kämpar också med en kluven identitet. Annas mamma Katariina är från Estland och lär Anna tidigt att förneka sitt påbrå, det är inget man stoltserar med.

Men genom tillbakablickar får vi ta del av moderns levnadshistoria i det kommunistiska Estland, och av ärren efter uppoffringar och svek – ärr som satt sina spår även i Anna.

År 1929 lanserade Stalin kollektivi­seringen av lantbruket, något som kan beskrivas som den andra ryska revolutionen. Den tvingade miljoner bönder att lämna sina gårdar och inordna sig i kollektiv. Resultatet blev en katastrofal hungersnöd, den dödligaste i europeisk historia. Svälten slog till ögonblickligen och människor började äta allt de kom över: gräs, bark, hundar eller lik. "Röd hungersnöd" är ett skakande och vederhäftigt vittnesbörd om de människor som dukade under och om de som kämpade för att överleva denna ohyggliga ondska.

Applebaums laddade språk och starka beskrivningar framkallar minnet av ett av de värsta brotten mot mänskligheten under tjugonde århundradet och visar hur det kan skapa ett nytt hot mot den framtida politiska ordningen.

Ljudmila Pavlitjenko var en av de mest framgångsrika - och fruktade - prickskyttarna genom alla tider. Under andra världskriget blev hon känd under namnet Lady Death.

När Hitlertyskland inledde operation Barbarossa i juni 1941 lämnade Pavlitjenko sina universitetsstudier för att ta värvning i Röda armén. Efter ett år hade hon samlat hela 309 dödande skott på sin meritlista - varav 29 hade fällt fientliga prickskyttar.

I sina memoarer berättar Ljudmila Pavlitjenko om tiden i Röda armén och ger detaljerade beskrivningar av de operationer hon stred i. Bland annat deltog hon i striderna i Odessa och Sevastopol.

Ljudmila Pavlitjenko ingick även i den sovjetiska delegation som besökte England, Kanada och USA för att samla in medel till krigskassan. Hon förespråkade likhet mellan könen i den sovjetiska krigsmakten och argumenterade för att USA skulle fortsätta kriget mot Nazityskland i Europa.

I oktober 1944 rullade sovjetiska stridsvagnar in i den tyska byn Nemmesdorf nära östfronten. När tyska trupper lyckades återerövra orten ett par dygn senare hittade de byborna massakrerade på gatorna och i husen. De som överlevde flydde i all hast för att undkomma den fruktade fienden som ryckte fram mot sitt mål: Berlin.

Stalins hämnd är en skakande berättelse om en av de största folkomflyttningarna i vår tids historia. 15 miljoner tyskar övergav eller fördrevs från sina hem i östra Europa när en hämndlysten sovjetisk armé lät dem betala för vad de tyska erövrarna gjort i Sovjetunionen.

Niclas Sennerteg har ägnat fem år åt att undersöka olika aspekter av behandlingen av civila tyskar under tidsperioden augusti 1944 april 1945. Han har tagit del av ett rikt arkivmaterial och intervjuat ögonvittnen. De berättar om raserade byar, våldtäkter och människor på flykt en veritabel etnisk rensning , långt innan termen uppfanns.

Den etniska rensningen av finska folkgrupper under Stalins terror 1937–38 var länge hemlig och bortglömd. Massdeportation drabbade Ingermanlands finsktalande befolkning, den i särklass största finska språkgruppen i Sovjet. Hänsynslös förföljelse drabbade också röda flyktingar från Finland, överlöpare och amerikafinländare. Totalt bortfördes över 100 000 människor från områdena nära den finska gränsen till Sibirien, Kolahalvön och andra avlägsna delar av Sovjetunionen.

Finska öden under Stalins utrensningar bygger på en mängd intervjuer, brev, arkivdokument, memoarer och unika fotografier.

ANNI REUTER är doktor i sociologi och arbetar som forskare vid Helsingfors universitet. I sin avhandling studerade hon deportationen av ingermanländska finländare i Sovjetunionen. I Finska öden under Stalins utrensningar utgår hon från sin egen släkts skoningslösa historia.

»Boken utvidgas från en familjehistoria till att omfatta hela de ingermanländska finnarnas historia, som är mycket dåligt känd för oss, trots att de ingermanländska finnarna var den överlägset största finska gruppen i Sovjetunionen, betydligt större än avhopparna och de röda finländarna.« Helsingin Sanomat

Annas liv präglas av skam. Ätstörningarna tar allt mer kontroll över hennes liv och hon är besatt av sitt matschema. När hon träffar Hukka, den stora kärleken, vågar hon inte blotta sina känslor för honom.

Hon kämpar också med en kluven identitet. Annas mamma Katariina är från Estland och lär Anna tidigt att förneka sitt påbrå, det är inget man stoltserar med.

Men genom tillbakablickar får vi ta del av moderns levnadshistoria i det kommunistiska Estland, och av ärren efter uppoffringar och svek – ärr som satt sina spår även i Anna.