Visar resultat för..."Thorild"

"Maximum seu archimetria" ("Det största eller arki­metrin") är poeten och filosofen Thomas Thorilds mest omfattande verk. Det skrevs på latin och utgavs anonymt i Berlin år 1799. Den lands­förvisade Thorild hade då blivit bibliotekarie och professor vid universitetet i Greifswald i Svenska Pommern. "Maximum seu archimetria" är uppbyggd som en avhandling, men är samtidigt ett djärvt form­experiment och en sammanfattning av för­fattarens filosofiska åskådning. Verket före­ligger nu för första gången i svensk översättning. Utgivningen av "Maximum seu archimetria" väckte ett visst uppseende i filosofiska kretsar i Tyskland. Johann Gottfried Herder skrev en uppskattande recension, där han anbefallde Thorild att genast översätta sitt filosofiska verk till tyska. Så blev inte fallet. I stället skrev författaren en följdskrift "Die Gelehrtenwelt" ("Lärdomsvärlden"). Även denna skrift nu för första gången i svensk översättning. I dessa två verk utvecklar Thomas Thorild djärvt och vältaligt sitt omvälvande estetiska, sociala och politiska budskap. I Sverige kom upptäckten att dröja. Det var först med Geijers och Atterboms engagerade tolkningar av Thomas Thorilds litterära och filosofiska skrifter som hans verk på allvar öppnades för en djupare tillägnelse i den landsförvisades eget hemland. Band I av Thomas Thorild "Arkimetrin" I–IV innehåller ett faksimil av originalverket "Maxi­mum seu archimetria", band II Peter Sjökvists svenska översättning av den latinska texten, band III Martin Lagerholms översättning av "Die Gelehrtenwelt", band IV utgörs av en kommentardel av utgåvans redaktör Staffan Bengtsson, som även svarar för introduktioner i de föregående delarna.

Den radikale skalden och filosofen Thomas Thorild introducerade i slutet av 1700-talet en ny geniföreställning i Sverige. Ordet snille fick en ny innebörd av utomordentlig begåvning och kom att beteckna en särskilt högtstående människotyp. Idéhistorikern Kristina Nordström undersöker Thorilds snillebegrepp ur genus- och intersektionalitetsperspektiv. När Thorild beskriver det sanna snillet i polemik med tidens etablerade skalder använder han olika genusrelaterade begrepp och metaforer. Det intellektuellt och moraliskt överlägsna snillet framställs här som både manligt och kvinnligt, på ett sätt som kan tyckas motsägelsefullt. Genom att granska ordens särskilda betydelser i det historiska sammanhanget och beakta hur ålder, social tillhörighet och etnicitet spelar in i Thorilds konstruktion av genus och geni, belyser Kristina Nordström en kontroversiell klassiker ur en ny och annorlunda synvinkel.

»Skaparen av Passionerna ser sig som ett nytt slags författare: inte en artig rimmare, det vill säga en litterär underhållare, utan en Präst i Naturens heliga Sanning, alltså en tänkare kallad att leda allmänheten. Den sanning han företräder har kommit till honom genom känslan, vilket hos Thorild betyder förmågan att förnimma. Hans syn på vetenskapen är en annan än vår. Det han erbjuder är inte en forskningsrapport utan en vision. Hans poem springer ur häpnaden över att i ett benådat ögonblick ha skådat tillvarons dolda sammanhang. Nu vill han i ett slag framlägga hemligheten för oss.« Ur Horace Engdahls förord. Thomas Thorild (1759–1808) var författare, filosof och en förgrundsgestalt för romantiken i Sverige. Ett av hans mest kända verk är lärodikten Passionerna, skriven 1781 för en poesitävling av sällskapet Utile Dulce. Passionerna omformulerade vad som menas med passion, utmanade upplysningstidens mekaniska världsbild och bröt mot klassicismens ideal. Dikten orsakade en långvarig polemik med poeten Johan Henric Kellgren. N/L:s poesibibliotek är en serie för återutgivning av diktsamlingar på svenska från alla tider, alltså inte urvals- eller samlingsvolymer utan originaldiktverk i deras helhet. Ett halvdussin böcker om året publiceras, i vacker formgivning av Nina Ulmaja.

Vad är mat och vad är annat? Vid närmare betraktande framstår lunchen som ett komplext system, som ställer oöverskådliga krav på kunskap och kännedom om farligt och ofarligt. Vårt och andras. Hur långt har burken med kikärtor forslats? Hur såg insidan på konservburken ut som de krossade tomaterna låg i? Är köttet närproducerat? Det finns antagligen inget annat, förutom sex, som det finns lika många tabun och starka föreställningar om, som mat. Maten ingår i våra riter och i vårt firande. Vad vi äter, eller inte äter, kan skapa starka reaktioner hos andra. Ord&Bild har gjort ett temanummer om Mat som genomsyras av frågan om vad som är och vad som inte är mat.

En kritik över kritiker [1791], utgiven som En critik öfver critiker, med utkast til en lagstiftning i snillets verld, räknas som ett av Thomas Thorilds mest betydelsefulla verk. En stilistiskt fulländad skrift med grundlagar för kritisk granskning som också var en känga mot den samtida lyrikern och kritikern Johan Henric Kellgren. Thomas Thorild [1759-1808] var en svensk författare och filosof som kom att bli en förgrundsgestalt för romantiken i Sverige. Till hans främsta verk hör lärodikten Passionerna [1785], skriven för en poesitävling av sällskapet Utile Dulce, och En kritik över kritiker [1791], vars publicering föranleddes av författarens långvariga polemik med Johan Henric Kellgren.

Göta-manna sånger och dalvisor är skriven under slutet av Thorilds liv, ett exempel på folkdiktning som utgör ett anmärkningsvärt bidrag till den svenska allmogekonsten. Thomas Thorild [1759-1808] var en svensk författare och filosof som kom att bli en förgrundsgestalt för romantiken i Sverige. Till hans främsta verk hör lärodikten Passionerna [1785], skriven för en poesitävling av sällskapet Utile Dulce, och En kritik över kritiker [1791], vars publicering föranleddes av författarens långvariga polemik med Johan Henric Kellgren.

I dialogdikten Harmen [1787] möter skalden åskguden Tor, vars vrede riktas mot honom i stället för mänskligheten. Skalden axlar vreden och vänder sig mot Lögnens Välde som han tycker upprätthålls av tyranner. Thomas Thorild [1759-1808] var en svensk författare och filosof som kom att bli en förgrundsgestalt för romantiken i Sverige. Till hans främsta verk hör lärodikten Passionerna [1785], skriven för en poesitävling av sällskapet Utile Dulce, och En kritik över kritiker [1791], vars publicering föranleddes av författarens långvariga polemik med Johan Henric Kellgren.

I Inbillningens no¨jen: Prosaisk Ode [1784], tillägnad Kjellgren “Behagens skald”, kommer Thorilds syn på skriftmedlet som problematisk till uttryck. I den ofta ironiserande texten förklarar han skaldekonsten med en uppdelning mellan “Det behagliga” och “Det visa snillet”, och framhåller vikten av att skriva fram geni framför vers. Thomas Thorild [1759-1808] var en svensk författare och filosof som kom att bli en förgrundsgestalt för romantiken i Sverige. Till hans främsta verk hör lärodikten Passionerna [1785], skriven för en poesitävling av sällskapet Utile Dulce, och En kritik över kritiker [1791], vars publicering föranleddes av författarens långvariga polemik med Johan Henric Kellgren.

Passionerna [1781, tryck 1785], är Thomas Thorilds banbrytande filosofiska lärodikt skriven för en tävling av sällskapet Utile Dulce. Verket – skrivet på hexameter och uppdelat i sex sånger – bröt mot klassicismens rådande ideal och lade grunden för en ny diktarroll. Thomas Thorild [1759-1808] var en svensk författare och filosof som kom att bli en förgrundsgestalt för romantiken i Sverige. Till hans främsta verk hör lärodikten Passionerna [1785], skriven för en poesitävling av sällskapet Utile Dulce, och En kritik över kritiker [1791], vars publicering föranleddes av författarens långvariga polemik med Johan Henric Kellgren.

Den unge Thomas Thorén – sedermera Thorild – deltar i en litteraturpristävling anordnad av Utile Dulci där Kellgren är den tongivande. Han väntar sig vinna första pris, men får bara ett tröstpris, vilket han rasande vägrar att ta emot. Så inleds en mångårig fejd med inte bara Kellgren utan även det litterära etablissemanget med kopplingar in i hovet och Gustav III. Efter en misslyckad tid i England är Thorild åter i Stockholm, där han i sina skrifter fortsätter sina attacker mot Kellgren, överhet och myndigheter. När franska revolutionen rullar vidare och Gustav III skjuts på operan 1792, råder stor misstänksamhet mot all opposition; i Stockholm går rykten om sammansvärjningar. I denna förtätade stämning publicerar Thorild en skrift med tankegångar vilka uppfattas som anstiftan till uppvigling och landsförräderi. Straffet för detta är döden.