Visar resultat för..."Visioner"

"En kärlek som handlar om att finnas där, att vårda varandra, att ställa krav på andra med också att ställa krav på sig själv. […] En kärlek som handlar om att omstrukturera samhället som det ser ut idag." Ur Valerie Kyeyune Backströms förord.

Allt om kärlek av den amerikanska feministen bell hooks (1952-2021) är en banbrytande och tankeväckande bok som omdefinierar vad kärlek verkligen kan vara. Med skarpa insikter om patriarkatets inverkan på våra relationer och vårt sätt att älska, uppmanar hooks oss att omvandla kärlek från en passiv känsla till ett aktivt verktyg för social och politisk förändring. Hon visar hur kärlek kan genomsyra varje aspekt av vårt liv – från familj till arbetsplats – och hur den, när den behandlas som en handling, kan skapa verklig förändring.

Genom att föra in kärlek som en drivande kraft i vårt samhälle, ger hooks oss en bok som inte bara utmanar våra tankar om kärlek, utan också om världen vi lever i. Ett måste för alla som söker en djupare förståelse av kärlekens kraft och dess potential att förändra världen.

Allt om kärlek har blivit något av en kultbok i ämnet och erbjuder en glad och hoppfull syn på kärlekens omvandlande kraft.

Stockholm anses uppfylla flera av de kriterier som kännetecknar en hållbar stad. Den har tät bebyggelse, riklig grönska, en fungerande kollektivtrafik och gott om gemensamma mötesplatser. Under de senaste åren har dock utvecklingen gått snabbt: rivningar, exploatering, social segregering och ökad trafik har blivit vardag. Idag pågår en mängd projekt för att vända trenden och medvetenheten ökar kring miljövänliga alternativ som återbruk, elektrifiering, delade transporter, miljövänliga byggmaterial och trygga utemiljöer.

Pendeln svänger, men behöver svänga snabbare. Trots de allvarliga fakta vi dagligen ställs inför gör vi inte tillräckligt mycket för att hejda klimatkrisen. Enligt EU genereras 70 procent av alla globala utsläpp av växthusgaser i städer; här skapas 70 procent av allt avfall, används 60 procent av all energi och sker 80 procent av all ekonomisk tillväxt. Därför krävs ett tydligt fokus på arbetet med städernas miljö. Hur ska det gå till? Hur kan Stockholm bli en hållbar stad – på riktigt? I denna bok resonerar en rad skribenter kring möjliga lösningar och framtidsvisioner.

Medverkande: Ola Andersson, Margarida Amaral, Stellan Fryxell, Lone-Pia Bach, Katarina Borg, Lars Nyberg & Elisabet Elfström, Johan Mårtelius, Karolina Nyström, Sven Hunhammar, Vicki Wenander, Robert Schmitz, Staffan Sundström, Rebecca Rubin & Moa Lindunger, Laila Reppen, Erik Stenberg, Tove Sjöberg & Emma Svanberg och Susanne Ingo.

Samfundet S:t Eriks årsbok 2024.

»Viktig och synnerligen välkommen« Hemvärnet

Under andra världskriget initierade SS-ledaren Heinrich Himmler en omfattande infiltration av olika delar av det svenska samhället. SS förgreningar och propaganda nådde bland annat den svenska polisen, personer inom läkarkåren, frivilliga i Waffen-SS och jordbrukets intresseorganisationer.

Mellan 1933 och 1945 växte SS till en stat i staten där Himmler i praktiken kunde föra en egen utrikespolitik. Han föreställde sig ett övernationellt, storgermanskt styre i Nord- och Västeuropa efter kriget – en radikal vision som också innefattade Sverige, ett land som Himmler ansåg utgjorde den germanska rasens främsta kärnland.

I Himmlers Sverige har Lennart Westberg gått till botten med att försöka kartlägga Himmlers verksamhet, liksom hans långsiktiga planer för Sverige.

En chockad bilist ringer 112 efter att ha sett en man hoppa från Älvsborgsbron. När räddningstjänsten kommer till platsen drar de upp ett lik ur Göta Älv, men det är inte den man som sågs hoppa från bron. Liket som hittas i älven visar sig vara en av Sveriges rikaste män, den tillbakadragne oljemagnaten Jens Thymata, och han har blivit mördad. Niklas Ragnvik och hans kollegor börjar utreda fallet och gräver i mordoffrets liv. De finner bland annat att han var i färd med att köpa ett serieförlag på fallrepet. Det, och att Thymata ägde en värdefull seriesamling, väcker Ragnviks intresse. Men kanske bör utredningen snarare rikta in sig på de miljöaktivister som utsatt Jens Thymata för hård kritik, och även hot, för sin handel med fossila bränslen? Privatdetektiven Maxine Adlercrantz, som även är Ragnviks sambo, hamnar mitt i ett klassiskt triangeldrama när hon utreder en misstänkt otrohetsaffär. Ett standarduppdrag för henne, men den här gången slår utredningen våldsamt tillbaka mot henne själv...

Sardonicus fyra visioner är den sjätte delen i serien om kriminalkommissarie Niklas Ragnvik vid Göteborgspolisen.

TONY FISCHIER arbetade länge bland tungt kriminella på sluten anstalt och sedan i många år som journalist på Göteborgs-Posten. Han är även musiker och konstnär och bor med sin familj i Göteborg, men har rötterna i Norrland. Tony Fischier debuterade med den första delen i den oerhört populära serien om Niklas Ragnvik och har också skrivit två fristående kriminalromaner.

År 2021 var det 100 år sedan Sveriges kvinnor för första gången fick rösta i ett riksdagsval. År 1922 genomfördes urkursen vid Fogelstad Kvinnliga medborgarskola. Fram till år 1954 deltog över 2 000 kvinnor i kurser på skolan.

I den här skriften får vi en inblick i de idéer och tankar som låg till grund för verksamheten vid Kvinnliga medborgarskolan. Många av dem är förvånansvärt aktuella även i vår tid, när demokrati och jämställdhet återigen utmanas, både i Sverige och i andra länder. Vi får här stifta bekantskap med några av de pionjärer som verkade vid skolan för snart 100 år sedan. Särskilt gäller detta Honorine Hermelin, en karismatisk ledare och lysande pedagog som under många år verkade som rektor och lärare vid Fogelstad Kvinnliga medborgarskola.

Honorine Hermelin: Handens, hjärnans och hjärtats pedagog är skriven av idéhistorikern Lena Eskilsson, under många år verksam som forskare och lärare vid Umeå universitet.

Heliga Birgitta av Sverige är en av landets mest kända historiska gestalter och ett av Europas skyddshelgon. Hennes andliga arv och uppenbarelser har fascinerat människor i århundraden, och forskningen om hennes liv är omfattande både i Sverige och internationellt. Men i denna unika bok utforskas Birgittas uppenbarelser genom en ny lins: gastronomi och måltidsvetenskap, med särskilt fokus på den kristna matmystiken.

Boken tar sin början med Birgittas far, Birger, en framstående man i sin tid men ofta skymd av sin berömda dotter. Ett bevarat diplom från Riksarkivet i Stockholm avslöjar en detaljerad räkenskap över livsmedlen som användes vid hans gravöl. Denna räkenskap har tidigare undersökts som ett dokument över medeltida handelsvägar, men här får den nytt liv som en källa till livsmedlens kulturhistoria och ekonomiska betydelse.

Med inspiration från tidigare forskning och nya perspektiv sammanvävs historien om Birger och Birgitta med måltidernas betydelse i deras tid. Boken avslutas med en djupgående analys av dessa fynd ur ett gastronomiskt och ekonomihistoriskt perspektiv, vilket ger läsaren en fördjupad förståelse för medeltidens kulturella och kulinariska landskap.

Under Heinrich Himmlers ledning blev SS, nazisternas elitorganisation, en politisk maktfaktor som aktivt bidrog till den tyska krigsinsatsen under andra världskriget. Mellan 1933 och 1945 växte SS till en stat i staten där Himmler i praktiken kunde föra en egen utrikespolitik. Han föreställde sig ett övernationellt, storgermanskt styre i Nord- och Västeuropa efter kriget - en radikal vision som också innefattade Sverige, ett land som Himmler ansåg utgjorde den germanska rasens främsta kärnland.

För att kunna omsätta visionen i verklighet drev Himmler på en infiltration av olika delar av det svenska samhället. SS förgreningar och propaganda nådde bland annat den svenska polisen, personer inom läkarkåren, frivilliga till Waffen-SS samt jordbrukets intresseorganisationer. Lennart Westberg har gått till botten med att försöka kartlägga denna verksamhet, liksom Himmlers långsiktiga planer för Sverige.

Öresundsbron fyller 20 år! Vad har hänt under dessa år? Och vart är vi på väg?  

Danska och svenska forskare, analytiker och journalister ger i denna antologi en aktuell bild av brons betydelse och utvecklingen i regionen. Gräns- och id-kontroller, pendling och ett förändrat politiskt samarbete har präglat bilden under de senaste åren, men vad betyder detta i ett större sammanhang och hur kan det tolkas? Coronapandemin som fått stor påverkan på Öresundsregionen utbröt under slutarbetet med denna bok våren 2020 och kommenteras kort. Dessutom möter vi den danska tonåringen som går på skategymnasium i Malmö, forskaren som gått från att demonstrera mot bron till att hylla regionen, författaren som utforskat sin transidentitet i Köpenhamn och en rad andra personer som lever och verkar omkring Öresund.  

I sex essäer utvecklar forskarna sin syn på hur Öresundsbron utgör en gräns mellan två länder och inte bara en fast förbindelse samt hur den nya benämningen Greater Copenhagen anknyter till bron och berättelsen om Öresundsregionen. De undersöker hur bron skapar nya mönster för tillgänglighet, urbanisering och geografisk olikhet och hur en till synes vanlig tv-serie lyckades förnya och fördjupa brons symbolkraft. Vidare får vi ta del av hur bron är en projektionsyta för olika slags engagemang och identiteter som kan vara både lokala och kosmopolitiska. I den avslutande essän ställs den kritiska frågan huruvida Öresundsbron som vi känner den i dag är ett tecken på en ny tid och modernitet med förankring i den djupa nationalstaten.  

En inledning och en epilog ramar in de sex forskaressäerna, samt ett rikt urval av röster och reflektioner om bron och regionen. Längre intervjuer med människor som rör sig i den dansk-svenska gränsregionen varvas med kommentarer från makthavare och allmänhet. Tillsammans bidrar de olika inslagen till en komplex bild av Öresundsbrons betydelse.  

Checkpoint 2020. Människor, gränser och visioner i Öresundsbrons tid har arbetats fram i samverkan mellan Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet och dansk-svenska Øresundsinstituttet med sin gränsregionala nyhetsbyrå News Øresund.  

Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet utgår från idén om gränsen som både barriär och motor och är en plattform för kritisk diskussion av frågor som aktualiseras i gränsregioner, särskilt i en transnationell gränsregion som Öresund. Checkpoint 2020 är den fyrtionde volymen i vår bokserie (ISSN 2001-9874). Boken finns även i en dansk utgåva med ISBN 978-91-7061-307-4. 

En ovanlig bok om en orädd teater. 

Är du intresserad av teater, när teater innebär att göra det omöjliga? Svenska Teater Albatross har kämpat mot utfiskning i Kamerun, spelat för överlevande i koncentrationsläger i Polen, haft succé i Woodstock, varit en del av Kongos 50-årsfirande som självständig stat och kämpat mot en titangruva i Sydafrika.

Teatern har också framgångsrikt byggt upp ett center, Tokalynga Teaterakademi, i Hallands inland, fyra mil från Falkenberg. Och turnerat runt i Sverige och Norden sedan 1984. Föreställningarna växer motsägelsefullt fram under årslånga processer och spelas under lång tid. Teatern har två stora salar för arbete, tjugo sovrum och en permanent konstutställning men rör sig också över världens scener genom gatuteater, festivaler och klassrum.

Nadia Scapoli, som spelade med i Svarta Blommor 1984-90, är bokens redaktör och idégivare. Författarna, mötena, fotograferna och bildkonstnärerna i boken är många. Tillsammans tecknar de en uppfordrande, ärlig och stark bild av konst som äventyr och liv.

Vad händer nu med framtiden? försöker reda ut vad som väntar oss i slutet av tunneln. Vilket Sverige vill och bör vi bygga när vi nu står inför en omstart? För en sak är våra experter eniga om, det är i kriser vi har möjlighet att göra om och göra rätt.

I den här framtidsoptimistiska boken får vi bland annat ta del av visioner från Mouna Esmaeilzadeh, Johan Kuylenstierna, Micael Dahlen, Carin Ism, Anna Felländer, Johan Norberg och Alexander Bard. Bokens förord är skrivet av poeten och föreläsaren Bob Hansson:

Nu är det mindre och snart blir det mer. Vilket slags mer väljer vi?

Christian von Essen (f 1979) är frilansande journalist, redaktör och copywriter, bosatt i Stockholm. Sedan 2018 driver han Heja Framtiden en podcast och plattform för framtidsfrågor. I podden intervjuar han experter, forskare, futurister, författare och visionärer om hur framtiden kan se ut och hur vi ska göra den så bra som möjligt tillsammans. Nu återvänder han till 20 av sina mest intressanta intervjuobjekt för en uppföljande diskussion. Vad händer nu med framtiden? Vad väntar oss i slutet av tunneln? Och vilket Sverige vill vi bygga om vi får möjlighet till en omstart?