Visar resultat för..."folklig historia"

Vi föreställer oss gärna att det alltid funnits en utbredd ormskräck som inneburit att alla ormar utan vidare dödats. Eller att människor visat en oförsonlig avsky för de räliga paddor som hållit till i gårdens närhet. I själva verket var förhållandet till dessa ormar, ödlor, grodor och salamandrar i äldre tid mer komplext vilket återspeglas i en rik uppsättning av benämningar för dessa djur. Många bönder tyckte om att ha ormar på gården eftersom de skänkte dem lycka. Man undvek att skada en groda eller padda som kom i ens väg. Det var djur man ofta värnade om. Samtidigt förstod man att dra nytta av dessa djur i vardagen. Ormar och grodor kunde exempelvis komma till användning i folklig bot. Grodorna höll dricksvattenkällorna rena och i sydligaste Sverige uppskattade man vissa grodarters sång. Grodornas vårkonserter fick till och med tjäna som märke för olika aktiviteter. Utifrån ett etnobiologiskt och kulturhistoriskt perspektiv berättar Ingvar Svanberg om den folkliga kunskapen om groddjur och kräldjur i det förindustriella Sverige. Här får vi möta bland annat tomtormar, äspingar, skrattabborrar och hasselgrodor. Med utgångspunkt i uppgifter från 1600- och 1700-talet framträder en mångfacetterad bild av människans relationer till dessa djurgrupper.

Att skicka ut frågelistor till skrivande meddelare är sedan 1920-talet en etablerad metod för insamling och forskning i museer och arkiv. Listiga frågor med bestämda avsikter har ofta mötts av egensinniga svar och ett oväntat berättande. Resultatet av många års verksamhet är fascinerande samlingar av folkligt skrivande, en genre och en arena som står öppen för skribenter av alla slag även idag. Materialet är en utgångspunkt för forskning och lärande på olika nivåer. I bokens fjorton artiklar skriver forskare om frågelistornas ursprung och framtid, om problem och möjligheter, om gamla och nya forskningsperspektiv. Bilder ur Nordiska museets arkiv visar deltagare i verksamheten från olika tider.

Tiden mellan de två världskrigen, 19181939, beskrivs ofta som en period av bakslag för kvinnors rätt till arbete. I Försörjd av sin hustru presenteras en annan syn på perioden. Trots den höga arbetslösheten ökade gifta kvinnors förvärvsarbete. Inom den statliga arbetslöshetshjälpen ålades kvinnor försörjningsplikt för sina arbetslösa män och barn. De uppmanades att ge sig ut och söka arbete. Med utgångspunkt i statens betoning av gifta kvinnors roll som familjeförsörjare kan kvinnors väg till medborgarskap ses på nya sätt.