Arcus teologi - Böcker

Valentinus av Alexandria var en teolog och predikant vars verksamhet under det andra århundradet fick stort genomslag. Valentinianernas evangelium – den världsbild och teologi som kan knytas till Valentinus och hans efterföljare – var intimt förknippat med fenomenet gnosticism. Men vad är egentligen gnosticism och hur hänger den ihop med kristendom? Den här boken är en introduktion till antik gnosticism och en djupdykning i den populäraste formen av antik kristen gnosticism: valentinianism. Genom att lära känna valentinianerna och deras texter öppnar sig en värld som i stor utsträckning har glömts bort idag, och som stundtals direkt förtryckts – en värld bestående av himmelska andemakter och kosmisk krigföring. Boken avskriver en rad vanliga felaktigheter som förknippas med gnosticism, bland annat att gnosticismen var en egen rörelse vid sidan av kristendomen under antiken. För första gången på svenska presenteras en översättning av, med kommentarer till, de sju fragmenten vi har kvar av Valentinus egna skrifter. Valentinianernas egna texter var länge försvunna men 1945 gjordes ett textfynd nära den egyptiska staden Nag Hammadi som gav oss tillgång till flera valentinianska texter. I denna bok får vi veta mer om detta spännande textfynd – de valentinianska Nag Hammadi-texterna diskuteras och presenteras i detalj. Mot slutet av boken frågar vi oss om det finns några belägg för att hävda att gnostiker var antikens feminister. Allra sist presenteras en översikt av moderna gnostiska rörelser. Om författaren: Paul Linjamaa är religionshistoriker verksam vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet. Pauls specialområde är antik gnosticism, tidigkristen etik och de valentinianska Nag Hammadi-texterna. Ur prologen: När kristendom kommer på tal idag tänker säkert många på religionen där Jesus står i centrum, där huvudbudskapet kretsar kring hur Jesus gav sitt liv för människans synder. Jesus förråddes, tillfångatogs, plågades och dog på ett kors men återuppstod från döden på tredje dagen. Många förknippar kanske också kristendomen med västerländsk kultur, något som är typiskt för Europa och Amerika, något som tillhör civilisationen i väst. Men egentligen har det aldrig funnits en enhetlig kristendom. Den här boken handlar framför allt om en form av antik kristendom som kallas valentinianism, en form av kristendom som förknippas med fenomenet gnosticism. Den kristna mångfalden har antika rötter. Många skulle säkert bli förvånade över att höra att de tidigaste kristna aldrig kände till treenigheten, arvsynden eller Bibeln. En del tidiga kristna ansåg inte heller att Jesus lidit på korset eller gett sitt liv för människans synder, vissa var inte ens speciellt intresserade av Jesus död och uppståndelse. I den här boken vill jag skildra kristendomens tidiga historia med särskilt fokus på former av kristendom som i stor utsträckning är bortglömda idag. Jag vill berätta historien om antikens kristendomar som moderna läsare oftast inte får ta del av i skolböckerna, och därmed visa en sida av de antika människornas världsbild som kan te sig främmande idag. Jag kommer skildra den idévärld där kristna ansåg att Kristus var en himmelsk änglavarelse sänd från en annan värld för att rädda ett andligt människosläkte som somnat i kroppen; kristna som ansåg att världen egentligen var skapad av kosmiska andemakter; kristna som bar magiska amuletter för att skydda sig mot onda demoner; kristna som ­ägnade sig åt nummersymbolik och besvärjelser för att få visioner av Gud. Det fanns kristna som drack magiskt vatten som heliga texter doppats i för att motverka kosmiska andemakter. Andra kristna genomgick ritualer där de gifte sig med änglar i himmelska bröllop. Vissa kristna trodde att Jesus var helt gudomlig och egentligen inte dött på korset, andra tänkte att han måste ha varit gudomlig och mänsklig samtidigt medan en tredje grupp bara såg Jesus som en människa. Den här boken handlar alltså om en del av kristendomens historia som till stor del glömts bort, ibland gömts undan och direkt förtryckts.

Kristna kyrkor och samfund befinner sig i kris. Så har det alltid varit och så kommer det att förbli när det kristna budskapet förs vidare i en tid som oupphörligt förändras. Tro och efterföljelse måste gestaltas på nytt av varje generation, och den kris som så många beklagar hör alltså till den kristna trons sanna väsen.  Vari består vår särskilda kris i dag? Hur tolkar vi vår tro och vår tid? Vilka mönster använder vi för att gestalta kristen tro i våra liv? Vilka är våra möjligheter och begränsningar? Efter framgångarna med Guds närvaro, Gudstro och Kärlekens teologi återkommer Werner G. Jeanrond nu med Kyrkans framtid där han i tolv kapitel diskuterar hur evangeliet ska kunna tolkas och gestaltas i en ny tid. I fokus för hans reflexion står kärleken: Guds kärlek och den mänskliga kärlekens potential. Werner G. Jeanrond var tidigare verksam som professor i systematisk teologi vid Lunds universitet och därefter vid University of Glasgow. I dag arbetar han som Master of St Benet’s Hall, University of Oxford.

För många är Bibelns texter till hjälp när de för söker formulera meningen med sina liv eller ska vi kanske hellre säga meningarna med våra liv? I Bibeln finns, liksom i livet självt, en myllrande mångfald. Den som med Bibelns hjälp finner ett sätt att förhålla sig till sitt eget liv upptäcker även fascinerande möjligheter att relatera till mångfalden. Textens tilltal: Konsten att bilda meningar är en bok om Bibelns texter, tolkningar och tillämpningar. Kunnigt och engagerande, med konkreta exempel och fördjupande reflektion, visar författaren hur angeläget det är att ställa frågan om vad som kännetecknar en ansvarsfull bibeltolkning. Jesper Svartvik är den förste innehavaren av Krister Stendahls professur i religionsteologi vid Lunds universitet och Svenska teologiska institutet i Jerusalem. I likhet med Krister Stendahl (19212008) har han ägnat sig åt såväl bibelvetenskap som judisk-kristen dialog. Textens tilltal: Konsten att bilda meningar är en fristående fortsättning på hans bok Skriftens ansikten: Konsten att läsa mellan raderna.

Det talas om en religionens återkomst i vår tid. Ofta handlar det antingen om fundamentalistiska rörelser eller om en tro som primärt bygger på enskilda människors upplevelser. Relationen mellan ord och erfarenhet i religiösa traditioner blir problematisk om orden uppfattas som helt absoluta eller helt ovidkommande. Men mellan den naiva bokstavstron och den religiösa subjektivismen vill Gösta Hallonsten i den här boken visa på en annan väg – en väg där en reflekterad tro är möjlig. Ordens betydelse för erfarenheten ses då inte som sekundär. Tvärtom: erfarenheten blir möjlig just tack vare orden.  I Orden och erfarenheten påminns vi om att bibeltolkningen före den historisk-kritiska forskningens genombrott inte var fundamentalistisk. Upplysningstidens filosofi och den moderna forskningen har alltsedan 1700-talet ställt kristen teologi inför viktiga utmaningar och gett omistliga bidrag till tolkningen av kristen tro och tradition. Idag formuleras teologin under inflytande av ett nytt tolkningsteoretiskt tänkande. Vad innebär det för vår förståelse av Bibeln, gudstjänsten, Kristus och frälsningen? Gösta Hallonsten är professor i systematisk teologi vid Lunds universitet.

Vari består skillnaden mellan judendom och kristendom - båda utgår ju från samma gammaltestamentliga skrifter. De vilar på tilltron till Gud och hans löften. I ett kristet perspektiv har man ofta sett judendomen som en lagreligion till skillnad från kristendomens förkunnelse om frälsning genom tro. Författaren granskar denna felaktiga förenkling och utgår istället från de båda religionernas gemensamma grund. Skiljelinjen mellan judendom och kristendom ligger i synen på Jesus från Nasaret. Vem var han, Messias och Guds Son? I denna springande punkt kan vi bli varse innebörden av den tro vi bekänner. Här ställs dialogen mellan de båda religionerna på sin spets. Mot bakgrund av judisk historia och judiskt liv pekar Bo Johnson – själv aktiv i dialogen kyrka-judendom sedan 1950 – på de olikheter och skillnader som finns och inbjuder till funderingar och dialog. Denna bok utkom i sin första upplaga för tjugo år sedan, men författaren konstaterar att frågeställningarna är sig märkvärdigt lika. De teologiska och politiska ställningstagandena återkommer med nya undertecknare. Men antisemitismen fortsätter och har snarare förstärkts. Den understöds dessutom av en tilltagande okunnighet om kristen tro och om det faktiska historiska händelseförloppet. Det är viktigt att kunskapen om hur det verkligen ligger till vidmakthålls. Bo Johnson är professor emeritus i Gamla Testamentet vid Lunds universitet

Teologiska essäer som ställer kristendomens huvudtankar i centrum - vem är Kristus, om kärlek, försoning, förlåtelse, det onda.

Varje tid och kultur har sina mönster för familjeliv, samtal, måltider och sociala relationer. I Jesu värld var konversationen en fäktkonst, där det gällde att ha ordet i sin makt och kunna ge svar på tal. Familjens heder var högprioriterad, respektlinjerna annorlunda än idag. Hur förhöll sig Jesus till familjen, begreppet heder och skam och till sin kultur? Med hjälp av kulturantropologiska perspektiv beskrivs några av de sociala strukturer i dåtidens Palestina och hur Jesus relaterade till dem.

Guds närvaro ställer en rad frågor som vill stimulera läsaren att fundera över Gud, teologi och kyrka. Hur kan man tänka sig Guds närvaro i dagens värld? Kan man älska Gud? Vilka resurser finns för teologisk reflektion idag? Finns det en religiös sanning? Behöver kyrkan teologi? Vad är teologins uppgift och hur kan den bidra med orientering i det kristna livet? Är nattvarden centrum för den krsitna kyrkan? I tolv kapitel vrider och vänder Jeanrond på dessa och andra frågor för att visa att vi i vår postmoderna tid har bättre förutsättningar än på länge till reflektion över den kristna teologins natur och funktion. Vårt århundrande har utmanat teologin att söka efter mer ändamålsenliga bilder av Gud och för första gången har teologin chansen att verkligen bli en teologi för världen.

Kristen tro är tilliten till att livsmodets förutsättning finns i tilltalets ord, i dopets vatten och i måltidens brutna bröd. I kyrkans tradition blir på så sätt livsmodets förutsättning påtagligt närvarande mitt i våra liv. Detta är en utmaning och ett uppdrag för en evangelisk luthersk kyrka idag. Med hjälp av en teologi om språk, livsförståelse och tradition belyser Henry Cöster innebörden i förkunnelsens levande tal och sakramentens livgivande vatten och delade bröd och vin. Förkunnelse och sakrament är ett språk som låter kristen livsförståelse »komma till tals». Kyrkan ger perspektiv på det som är »här och nu», hon visar på alternativ och fördjupar vår förståelse av vad det innebär att vara människa.