Bengt Holmberg – författare

Varje tid och kultur har sina mönster för familjeliv, samtal, måltider och sociala relationer. I Jesu värld var konversationen en fäktkonst, där det gällde att ha ordet i sin makt och kunna ge svar på tal. Familjens heder var högprioriterad, respektlinjerna annorlunda än idag. Hur förhöll sig Jesus till familjen, begreppet heder och skam och till sin kultur? Med hjälp av kulturantropologiska perspektiv beskrivs några av de sociala strukturer i dåtidens Palestina och hur Jesus relaterade till dem.

Svenska kyrkans dåtid, nutid och framtid innehåller historiska perspektiv, samtidsanalys och framtidsspaningar. Här kommer ett brett spektrum av röster till tals som repliker i ett levande samtal. Artiklarna hölls ursprungligen som föredrag på Laurentiistiftelsen i Lund. Boken vill bidra till en fördjupad diskussion om Svenska kyrkans särart och läge och till en ny hängivenhet för hennes förnyelse.

Paulus är ständigt aktuell. Hans person, hans kreativa tänkande och hans praktiskt orienterade brevskrivande är en outsinlig källa både till uppbyggelse och till dispyter. Vad är det som gör att han i två millennier har fortsatt att både inspirera och irritera? Boken "2000 år med Paulus" berör två huvudområden, dels frågor med direkt anknytning till de paulinska breven, dels tolkningen av Paulus under 2000 år. Boken utgör med sina fjorton populärvetenskapligt skrivna artiklar ett illustrativt exempel på mångfalden i den aktuella Paulusforskningen. Produktionen är frukten av bearbetade föreläsningar från ett symposium om Paulus med anledning av hans ungefärligen tvåtusende födelsedag (2009). Redaktörernas förhoppning är att boken ska vara informativ och stimulerande såväl för studenter som för en intresserad allmänhet.

The study of the evolution of church structure and order has been subject to considerable research and debate, often with theological presuppositions determining the direction taken. In this highly original work, Bengt Holmberg separates historical groundwork from theological analysis by reviewing the issues from a sociological point of view. What emerges is an unusually lucid study of the network of power relationships which can be traced in the decades of St. Paul's ministry. The principal actors and situations in the Pauline Epistles suggest what the organizational and leadership realities of the times were like and how Paul, his co-workers, and his churches related to one another. In Part One, Holmberg provides a historical description of the distribution of power at three levels in the primitive church: that between the church in Jerusalem and the apostle Paul; at the regional level where Paul operates in local churches personally, through co-workers and by letters; and at the local intrachurch level. In Part Two, Holmberg develops a sociological analysis of the shape and location of authority in the church. He examines the New Testament literature for evidence and then interprets it in terms of categories derived from modern theoretical sociology, and in particular from Max Weber's sociology of authority. Holmberg describes the nature of authority in the early church and concludes that a charismatic authority was continuously reinstitutionalized through interaction of persons, institutions, and social forces within the church. This persuasive and provocative study combines serious New Testament interpretation with sociological analysis of a crucial issue in earliest Christianity. It advances the case of sociological exegesis by offering a model for further investigations of the entire structure of church leadership and authority in emergent Christianity.

Die Autoren der Beiträge des vorliegenden Bandes untersuchen die frühchristliche Identität als einen Schlüssel zum Verständnis der Entwicklung des frühen Christentums. Dieses wandelte sich von einer innerjüdischen Erneuerungsbewegung zu einer neuen, individuellen Religion mit größtenteils nichtjüdischen Mitgliedern und einigen bedeutenden Unterschieden zu ihrer jüdischen Form. Identität besteht nicht nur aus einer Ansammlung von Glaubensmerkmalen, sondern stellt vielmehr eine Beteiligung an den Kulten, Riten, der ethischen Lehre und an Verhaltensnormen dar, die in sozialen Beziehungen und Institutionen Gestalt annehmen. Dies ist ein dynamischer Rückkoppelungsprozess, der Konflikte und Schwierigkeiten beinhaltet, und der sowohl innerhalb der Gruppe besteht als auch durch die umgebende Gesellschaft und Kultur hervorgerufen wird. Die Beiträger des Bandes behandeln unterschiedliche Aspekte dieses Phänomens. Sie analysieren das soziale Gedächtnis, die Klassifizierung, die soziale Wahrnehmung, Führungsideale, das moralische Lehren wie auch Geschlechteraspekte.

Das frühe Christentum und die sich daraus entwickelnde Lebensform kann man am besten verstehen, wenn die Identität dieser Bewegung untersucht wird. Diese besteht nicht nur aus der eigenen Auffassung ihres Selbstverständnisses. Sie ist vielmehr eine komplexe Realität, die sich aus kognitiven, rituellen und moralischen Dimensionen zusammensetzt, die dann ihrerseits in den sozialen Beziehungen und Institutionen eine feste Form annehmen. Die Beiträger dieses Bandes verwenden dazu verschiedene Interpretationsansätze. Sie untersuchen die Intertextualität und Techniken der Identitätsbildung in den Texten, soziale Erkenntnistheorie und Geschlechterforschung zusammen mit postkolonialer Kritik an den Machtrelationen in frühchristlichen Texten.