Chicagoskolan – serie

Marijuanarökare och jazzmusiker är två av de avvikande grupper som den amerikanske sociologen Howard S. Becker studerar i den moderna klassikern Utanför (originalet Outsiders gavs ut 1963). Han visar här hur och varför någon blir en avvikare. Därigenom kan vi också förstå hur samhällets regler skapas och tillämpas. "Avvikande livsstilar" är ett mycket mer allmänt fenomen än man tidigare trott. Att de skulle vara "patologiska" är en föreställning med svåra följder för dem som stämplas som avvikare. Denna banbrytande och lättillgängliga bok kommer att vara aktuell så länge vi definierar vissa människor, och ibland oss själva, som "utanför".

Oscar Andersson placerar sin undersökning mitt i staden och ger stort utrymme åt de institutionella frågorna. Han diskuterar hur Chicagoskolan idag betraktas, vilka idéer den byggde på och naturligtvis den forskning som främst förknippas med skolans namn. Så diskuterar han ingående den urbansociologiska forskning som bedrevs vid skolans höjdpunkt kring 1920-talet, men också dess vetenskapssyn mer allmänt, från teorier och begrepp till metod. Det var vid Chicagoinstitutionen som den självuppfyllande profetian, attityder och livshistorier på allvar begreppsliggjordes. Oscar Andersson stannar inte vid de berömda monografierna utan behandlar också det som i sociologin med tiden blev känt som den symboliska interaktionismen. Därmed blir också W.I. Thomas till en av skolans förgrundsgestalter, tillsammans med Robert E. Park och Ernest W. Burgess. Andersson lägger också ut trådarna framåt från det framgångsrika 1920-talet för både sociologins och socialantropologins vidkommande. (Ur professor Mats Franzéns förord)

William Foote Whytes Street Corner Society från 1943 är en levande klassiker. Den handlar om socialt samspel, nätverk och vardagsliv bland unga män i den italiensk-amerikanska stadsdelen North End i Boston under 1930-talets depression. Whyte bodde själv i stadsdelen under åren 193640 och umgicks flitigt med de män, vilkas relationer och grupprocesser han studerade och som han fick kontakt med genom en person som han i boken kallar för Doc. Street Corner Society har inte minst varit ett föredöme för deltagande observation som sociologisk metod, och i den drygt 90 sidor långa bilaga A berättar författaren om hur han gick tillväga, vilka svårigheter han mötte och hur han hanterade dem. SCS känns fortfarande förvånansvärt aktuell trots att det är mer än 65 år sedan boken gavs ut för första gången. Det som tycks göra studien tidlös är att Whyte på ett nästintill oöverträffat sätt lyckas beskriva verkliga människors sociala världar i deras konkreta vardagliga sammanhang, skriver socialantropolog Oscar Andersson i sin utförliga introduktion. Street Corner Society har under årens lopp fått ständigt nya läsare men inte översatts till svenska förrän nu. Den svenska utgåvan baseras på Whytes egen utvidgade upplaga som gavs ut femtio år efter det att boken först publicerades. William Foote Whyte (19142000), lade fram Street Corner Society som sin doktorsavhandling i sociologi vid Chicagouniversitetet. Under större delen av sin akademiska karriär var han verksam vid School of Industrial and Labor Relations (ILR), Cornell University i USA. Under 1960-talet och därefter var han också involverad i omtalade forskningsprojekt i Peru och Mondragón i Baskien.

Stadsforskningens historia är en berättelse om utforskningen av andra platser, om stadens fattig-kvarter, om dess outsiders. I Walks on the Wild Side sträcker den sig från Henry Mayhews omfångsrika arbete om Londons fattiga vid mitten av 1800-talet till den undersökning av Chicagos South Side, som Loïc Wacquant genomförde strax före millenniumskiftet genom att först lära sig professionell boxning. I denna sin genomgång av metodologiskt och analytiskt banbrytande stadsstudier behandlar Rolf Lindner också stadsetnografi ska teman och metoder och redovisar och diskuterar etnografers motiv för, och besatthet av, att ständigt belysa stadens oönskade, skrämmande delar.Walks on the Wild Side är en bok med många förtjänster, inte minst den kunniga och innehålls-nära genomgången av en lång rad centrala stadsstudier. Vad som gör den särskilt intressant är vad Rolf Lindner vet att berätta om stadens utforskares möte med staden, om hur de tog till sig dess okända, främmande och till och med hotfulla sidor och om hur de därmed bidrog till att minska de mentala avstånden (ur Mats Franzéns inledning). Rolf Lindner är kultursociolog och professor emeritus i europeisk etnologi vid Humboldtuniversitetet i Berlin samt i urbanantropologi vid HafenCity-universitetet i Hamburg.