Det stora århundradet – serie

 När havet tog deras far och farbror fick de tre gossarna på det norska Vestlandet utanför Bergen söka familjens försörjning inne i staden. Av en tillfällighet upptäckte man att de tre små repslagarlärlingarna var ovanligt tekniskt begåvade och med hjälp av välgörenhet utbildades pojkarna till järnvägs- och brobyggare.

De tre fiskarsönerna utexamineras många år senare som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden. Det är 1901 och mänsklighetens tekniskt mest avancerade århundrade har just inletts. Meningen var nu att de skulle återvända till Norge för att bidra till det mest storartade norska ingenjörsprojektet någonsin, att bygga järnväg mellan Oslo och Bergen.

Men kärleken vände upp och ned på planerna. Den ene flydde, bedragen och skamsen, till Tyska Östafrika, men hamnade likväl på ett av tidens största järnvägsbyggen, det mellan Dar es Salaam och Tanganyikasjön.

Den andre flydde också på grund av kärlek, men till London.

Bara äldste brodern Lauritz återvände till Norge för att kunna återgälda brödernas storartade utbildning genom att ansluta sig till järnvägsbygget på Hardangervidda.

Tre bröders öden i ett sekel som ännu var ungt. Där framtidstron överskuggade världens alla orättvisor. Med teknikens stora genombrott skulle alla krig vara utrotade. Föga anade man att man stod inför det mest dramatiska och blodiga århundrade någonsin.

Med romanen Brobyggarna inleder Jan Guillou sin nya romanserie Det Stora Århundradet.

 "Guillou lustmördar 80-talet i nionde delen av sin imponerande serie." Arbetarbladet

 "Underhållande historieskrivning ... intressant och initierat" Svenska Dagbladet  

Det är dags för en ny generation Lauritzen att ta över. Fastighetsbranschen lockar dem och enorma vinster väntar. Eller avgrunden.

Samtidigt ställs Eric Letangs advokat­byrå inför helt andra påfrestningar. 1980-talet är decenniet som kommer att skörda rader av oskyldiga offer i rättssalarna. 

De vildsint egoistiska stämningarna är på väg att bli det socialdemokratiska folkhemmets svanesång.

Allt kan hända. Och det händer.

Den andra dödssynden är den nionde delen i Jan Guillous romansvit Det stora århundradet, en berättelse om mänsklighetens största, grymmaste och blodigaste århundrade. 

Nu är det 70-tal. Vänstervågen från 1968 ter sig närmast som en idyll jämfört med det krig som håller på att växa fram mellan Europas säkerhetstjänster och en alltmer splittrad vänsterrörelse. Det blir bokstavligen en fråga om liv eller död.

Eric Letang arbetar på dagarna som biträdande jurist på Henning Sjöstrands famösa advokatbyrå. Men på nätterna och fritiden ingår han i en hemlig säkerhetstjänst inom den vänster som försöker organisera försvaret mot en hela tiden aggressivare statlig fiende. Hans stora kärlek Gertrude verkar som advokat i Hamburg medan klimatet hårdnar och hon får uppleva hur hennes vänner undan för undan fängslas eller dödas.

I Sverige arbetar statens hemliga agenter efter västtysk förebild för att försöka provocera fram en öppen konfrontation mellan terrorister och staten. För den motståndsrörelse där Eric Letang ingår blir det ett allt farligare spel. Samtidigt som släkten Lauritzen växer och en ny generation föds.

De som dödar drömmar sover aldrig är den åttonde delen i serien om Det stora århundradet.

I detta politiskt laddade 1970-tal har Jan Guillou full kontroll ... Protagonisterna är mer förevändningar än riktiga personer av kött och blod, och de används, mycket skickligt måste jag säga, för att konstruera en färgrik och detaljerad bild av ett nära förflutet. Ulrika Kärnborg, Expressen 

  Den ofta underskattade Guillouska blicken för detaljer ett par gylflösa byxor, en MahJongklänning, en Reanult 4, Sveavägen i mörkret får sjuttiotalet att flöda in genom samtidens persienner på ett imponerande sätt. Niklas Wahllöf, Dagens Nyheter

 Det är en spännande, skrämmande och fascinerande läsning; det handlar om hur säkerhetspolis i Västtyskland och Sverige infiltrerar vänstergrupper och solidaritetslösningar. Gunnar Wesslén, Dagens ETC

 Två unga, eleganta gentlemän anländer en junidag år 1901 till det ståtliga slottet i grevskapet Wiltshire i södra England. Den ene är lord Albert, som återvänder från sina ingenjörsstudier i Dresden för att bli släktens överhuvud, tillika den 13:e earlen av Manningham. Den andre heter Sverre, och de har bestämt sig för ett liv tillsammans.

Det har gått många år sedan Sverre och hans bröder Lauritz och Oscar växte upp i en fattig fiskarfamilj på Vestlandet i Norge. Deras ovanliga tekniska talanger förde dem via välgörenhet och stipendier till dåtidens förnämsta examen som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden.

Lauritz återvände till Norge, Oscar försvann till Tyska Östafrika och Sverre befinner sig nu med sin älskade lord i ett England där hans konstnärliga talang kan slå ut i full blom. Hans tavlor skildrar livet på och kring Manningham. Flera av godsets invånare står modell för hans porträtt.

De båda gentlemännen rör sig även bland Londons konstnärer och bohemer, där den frigjorda Bloomsburygruppen sätter stora avtryck på både tiden och Sverre.

En av de bästa i Jan Guillous mastodontserie om 1900-talets historia, med en cliffhanger som slår det mesta. Kerstin Särneö, Tara 

 1968 är ett av 1900-talets mest mytomspunna årtal. Protesterna mot Vietnamkriget i både USA och Västeuropa skapade en vänstervåg som präglade både politiken och kulturen.

Unge Eric Letang är färdigutbildad jurist och brinnande aktiv i politiken. Som ung notarie på den beryktade advokatfirman Henning Sjöstrand tvingas han gång på gång ta ställning till hur juridiken kan användas till både gott och ont. Hans första stora mål för honom ut i Europa den heta sommar när de röda fanorna dominerar gatorna i Paris och när socialism med mänskligt ansikte går under i Prag.

Och den vänsterradikala vågen kommer att än mer splittra familjen Lauritzen mellan de yngre som anser att det är rätt att göra uppror och de äldre som vidhåller att äganderätten står över allt annat.

1968 är den sjunde delen i romanserien Det stora århundradet.

Guillou är genuint grundad i sin historia, och det smittar av sig på läsaren. Om det är någon tidsperiod han kan bättre än allt annat, så är det troligen tiden kring Vietnamkriget. Dessutom gillar jag greppet att skildra politiken genom juridiken. Det speciella med den här boken är alltså att man inte behöver vara intresserad av juridik och politik för att uppslukas av turerna kring Eric. Man kommer nämligen att bli intresserad. Aase Berg, Borås Tidning 

 Jan Guillous mästerepos Det stora århundradet är framme vid femte boken. Precis som i Mellan rött och svart handlar Blå stjärnan om andra världskriget. Denna gång genom Lauritz döttrars ögon.

  Utanför Sveriges gränser dånar den världsbrand som med tiden kommer att kallas andra världskriget. Konflikten skär djupt in i familjen Lauritzen där den äldste brodern Lauritz varken vill se eller förstå vad som händer.

För hans två döttrar Johanne och Rosa är perspektivet och moralen den rakt motsatta. Rosa är anställd inom den legalamilitära underrättelsetjänsten. Hon kommer därmed att tillhöra den lilla krets i det svenska samhället som vet mestom kriget. Johanne, som redan i början av kriget arbetade som kurir åt den norska Hjemmefronten, är närmast förutbestämd att hamna i Stockholms illegala värld av spioneri, svek och förräderi eftersom hon rekryterats av den brittiska spion- och sabotageorganisationen, SOE. Inom kort befordrad till kaptens grad i den brittiska armén kommer hon att hamna i strid med såväl SS-styrkor i Norge som tyska gränsvakter när den största och viktigaste operationen närmar sig: att rädda Norges judar på flykt undan Förintelsen. Britternas kodnamn för Johanne Lauritzen är Blå stjärnan.

Jan Guillou gör den här gången ett gästspel i sitt specialområde spionromanen. Jan Guillous romansvit Det stora århundradet är en berättelse om 1900-talet mänsklighetens största, grymmaste och blodigaste århundrade. Hittills har Brobyggarna, Dandy, Mellan rött och svart samt Att inte vilja se utkommit

Guillou begår som alltid en imponerande historievandring genom ännu ett decennium. ... Ändå lyckas Guillou i denna bok faktiskt skarpare än någonsin syna de decenniespecifika backspegelbilderna. Ypperliga är beskrivningarna av sådant som socialdemokratins självmord; utförsäljningarna och new public management-vansinnet, eller Kalla krigets övergång i Kriget mot terrorismen, där den lede kommunist-fi byttes ut mot nya hotet islam och det kulturkrig vi ser pyra i dag. Hur alltmer, snart väldigt mycket mer, kom att handla om ras och religion.Niklas Wahllöf, Dagens Nyheter

Efter nära femtio år i exil kommer förre SS-officeren Harald Lauritzen tillbaka från sin tillflykt till Argentina. Hans återkomst vänder upp och ner på tillvaron för släkten Lauritzen. Onkel Harald är nämligen fortfarande nazist. Men han har ett erbjudande som det inte går att säga nej till.

Eric Letangs advokatbyrå ställs ånyo inför en våg av moralpanik. Den här gången är det pedofilskräcken som leder till ännu en häxjakt.

1990-talet är en tid av ekonomiska kriser och socialdemokratins begynnande nedgång. Samtidigt växer främlingshat och högerextremism, en politisk omsvängning som alltför många underskattar. Där 1900-talet slutar inleds en helt ny epok som visar att vi ingenting lärt av historien.

Slutet på historien är den tionde och avslutande delen i Jan Guillous romanserie. Med den är han i mål med sitt gigantiska bokprojekt Det stora århundradet, där han skildrar en släkt som vi får följa genom hela 1900-talet.

Sammantaget framstår Guillous dekalog som ett imponerande verk, som på ett aktningsvärt sätt förenar folkbildning och underhållning. Helhetsbetyg: 5/5   Bibliotekstjänst

Jan Guillou går hur som helst lyckligt i mål med sin uppgift. Romansviten "Det stora århundradet" är en smattrande historielektion, randad på kvällstidningsreporterns skrivmaskin. Förmodligen bättre läsning för svenska elever än vilka skolböcker som helst. ... Jag tvekar inte att utnämna "Det stora århundradet" till århundradets svenska samhällssaga.Bodil Juggas, Arbetarbladet

Och även om jag skriver det här som representant för romanseriens verkliga antagonist - Expressen, "den mest avskyvärda av landets tidningar", något man inte ens kan hålla i utan att skita ner sig, romanfigurernas största plåga, långt ondskefullare än den jämförelsevis djupt mänskliga nazisten Harald - vill jag prisa Guillou. Hans romanserie är ett slags politik för folket, ett helt, nästan totalt sätt att se på världen och bedöma den. Kommunikation, ideologi, underhållning; litteratur som vägrar vara fin, fin och fransk, för att använda Guillous terminologi, men utan att därmed göra avkall på ambitioner och pretentioner. Och just därför blir "Det stora århundradet" ett betydelsefullt och säreget tillskott till den svenska litteraturen. Det menar jag som rejält beröm.Victor Malm, Expressen

"Får sjuttiotalet att flöda in genom samtidens persienner på ett imponerande sätt." Dagens Nyheter

"Guillous nya roman är riktigt bra." Expressen

Nu är det 70-tal. Vänstervågen från 1968 ter sig närmast som en idyll jämfört med det krig som håller på att växa fram mellan Europas säkerhetstjänster och en alltmer splittrad vänsterrörelse. Det blir bokstavligen en fråga om liv eller död.

Eric Letang arbetar på dagarna som biträdande jurist på Henning Sjöstrands famösa advokatbyrå. Men på nätterna och fritiden ingår han i en hemlig säkerhetstjänst inom den vänster som försöker organisera försvaret mot en hela tiden aggressivare statlig fiende. Hans stora kärlek Gertrude verkar som advokat i Hamburg medan klimatet hårdnar och hon får uppleva hur hennes vänner undan för undan fängslas eller dödas.

I Sverige arbetar statens hemliga agenter efter västtysk förebild för att försöka provocera fram en öppen konfrontation mellan terrorister och staten. För den motståndsrörelse där Eric Letang ingår blir det ett allt farligare spel. Samtidigt som släkten Lauritzen växer och en ny generation föds.

De som dödar drömmar sover aldrig är den åttonde delen i serien om Det stora århundradet.

"En spänningsfylld skildring av en tumultartad tid." Svenska Dagbladet

"Ett tryggt berättande med humor och lite perspektiv." Skånska Dagbladet

"Det går inte att inte gilla det." Sydsvenskan

"De som dödar drömmar sover aldrig räknar jag som en av seriens bästa." Arbetarbladet