Dialoger Förlag – serie

Denna bok är en faksimilutgåva, första upplagan utkom 1892. Författaren, Hans Larsson, (1862-1944) var professor i teoretisk filosofi i Lund och ledamot av Svenska akademin. Med debutboken »Intuition« framträdde han i den aktuella kulturdebatten. I förordet skriver Ingela Josefson: »Han är både diktare och tänkare, förtrogen med sin tids naturvetenskap och humanism lika mycket som med vanlig människors liv på skånska slätten eller på en småländsk folkhögskola ... Skriften Intuition har upplevt en pånyttfödelse. Många olika yrkesgrupper har i hans tankar funnit inspiration när de reflekterar över sin praktiska kunskap.

"Det finns två sätt att tänka", skriver professor Torsten Hägerstrand i förordet till denna bok, "ett öppet och regelmässigt, möjligt att avbilda med tecken på papperet, och ett annat, fördolt, som står för omdöme, insikt, intuition, sunt förnuft."Denna antologi springer ur ett seminarium från 1981 som kallades "Kunnande, vetande och ovetande en exkursion i vetandets inägor och utmarker". Vid seminariet hämtades två nyckelord från Michael Polanyis skrifter, "fokalvetande" och "kringvetande", översättningar av de engelska termerna "focal knowledge" och "subsidiary knowledge". Innebörden är nu inte, att den ena typen utgör formellt vetenskapligt vetande och den andra annat slags vetande. Det är tvärtom så att båda kunskapstyperna alltid är samtidigt verksamma oavsett om vi sysslar med vetenskap eller något helt annat, till exempel snickeri eller musik eller tennisspel. Men det tycks vara så, att den vetenskapliga kunskapsteorin har förbisett eller undvikit att beakta kringvetandets roll. Man har nästan helt koncentrerat sig på att söka skära bort det.

År 1951 ställde matematikern Alan Turing frågan "Kan en maskin tänka?" Hans fråga inspirerade 1972 till att formulera idén om informationssamhället. När idéns förverkligande i samtiden utvärderades i en studie 1985 användes termen funktionell autism för att beskriva formaliseringen av arbets- och samhällsliv som kraftigt reducerade ­människans möjligheter att agera utifrån eget omdöme. Studien fokuserade på ­kunskapsteori och pekade på nödvändigheten av balans mellan teknologi, filosofi, historia och litteratur när vetenskap och teknik utvecklas. År 1985/86 inrättades Dialogseminariet och tidskriften Dialoger för att konfrontera de bärande idéerna kring informationssamhället. Med detta temanummer, som också blir det sista av tidskriften Dialoger, firar tidskriften 25-årsjubileum.

Uttrycket "den mänskliga faktorn" har en negativ klang i vårt moderna samhälle. Uttrycket antyder att människan och mänskliga handlingar är nyckfulla och till och med olycksbådande. Därför har det inom många verksamheter smugit sig in ett slags osynlig taylorism, effektiviseringar som detaljstyr eller på annat sätt reducerar yrkesutövarnas handlingsutrymme och möjligheter till reflektion. Genom denna nya taylorism riskerar verksamheter, inte minst långsiktigt, sin kvalitet på många olika plan.Johan Berglund är fil. dr i Industriell ekonomi och organisation.