Historiska serien – serie

Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid är första bandet av tre i en kulturhistorisk studie av trädgårdens historia i Sverige. Med hjälp av arkeologiska fynd, lämningar av växter och skriftliga källor får vi följa människans villkor och möjligheter till samverkan med naturen, från förhistorisk tid genom medeltiden fram till år 1500. Såväl trädgårdens kulturväxter som mystik och magi är pusselbitar i vår förståelse av människans trädgårdsodlande. Trädgården står för arbete och försörjning, men är också en symbol för det goda livet. Anna Andréasson Sjögren är arkeolog med inriktning mot trädgårdsarkeologi och kulturmiljövård, verksam vid Stockholms universitet. Jens Heimdahl är kvartärgeolog med inriktning mot arkeobotanik, verksam vid Statens historiska museer. Matti Wiking Leino är agronom och docent i genetik, forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Utgiven med stöd från Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, C.F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.

Trädgårdarna får under perioden 1500–1800 platser för rekreation, växthus med exotiska frukter och iscensatta historier med fontäner, utöver produktionen av grönsaker och frukt. I högreståndsmiljöerna och för borgerligheten blir trädgården en statussymbol. Den vetenskapliga kunskapen kring trädgården fördjupas och specialiseras, särskilt under upplysningen, och förkroppsligas i trädgårdsmästaren och trädgårdsarkitekten.Vardagens kvinnor och andra trädgårdsarbetare skapar de breda folklagrens kålgårdar och övriga odlingar, som under den här tiden blir mer varierade. Det är nu trädgården – som vi känner den – träder fram, intimt förknippad med våra behov av nytta, mening och skönhet.Åsa Ahrland är hortonom, docent i agrarhistoria och universitetslektor i landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet.Maria Flinck är trädgårdsantikvarie, författare och hedersdoktor vid Göteborgs universitet.Jens Heimdahl är docent i geoarkeologi och forskar kring forntida trädgårdar och äldre växtbruk.

Under modern tid har intresset för trädgårdsodling ökat stadigt – så även samhällets strävan att styra över odlandet med hjälp av parker som föredömen och inrättandet av både institutioner och nya yrkesgrupper. I den här delen av Svensk trädgårdshistoria, som behandlar 1800- och 1900-talen, framgår hur våra planteringar återspeglar sin tillkomsttid. Naturens förutsättningar har påverkat valet av enskilda plantor och utformningen av större anläggningar, men som kulturell företeelse hänger trädgården också samman med andra samhällsprocesser och avslöjar därmed normer, värderingar, praktiker och livsvillkor. Historien om trädgårdarna i Sverige under de senaste 200 åren är ett stycke modern kulturhistoria med fokus på odling. Det handlar om vad människan gjort med sin trädgård – men också om vad den gör med oss. Utgiven med stöd från Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, C. F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.

Perspectives on the Honours Systems opens new multidisciplinary avenues for research on both historical and current methods by which monarchs, heads of state and governments have honoured individuals in different contexts, primarily in the Nordic countries and Russia. The essays are mostly based on papers given at the symposiums ‘Swedish and Russian Orders 1700-2000: Systems – Traditions – Policies’ (in Stockholm 2009) and ‘The Honour of Diplomacy – The Diplomatic Use of the Honours Systems’ (in Helsinki 2011). The essays have been arranged in six thematic and broadly chronological parts. The first part analyses the foundation of the Swedish orders of knighthood and the background debates beginning in the 1690s. The second part looks at the orders of knighthood as instruments of diplomacy from the late Middle Ages mostly up to the Napoleonic period, while the third part approaches the material aspect of honours. The fourth part is chronological, concentrating on the first half of the twentieth century from the perspective of diplomacy as well as the wearing of orders and decorations. The fifth part, with emphasis on the Far East, discuss honorific contacts with Denmark and Russia. The sixth and last part describes the current diplomatic use of Finnish and Swedish orders as well as the Russian award system of today. By taking a long perspective, 14 historians, archivists, museum curators, officers of orders and diplomats address fundamental questions related to honours: why honours systems have been established, what kind of role they have played in different historical situations and what is their current relevance in modern societies. ANTTI MATIKKALA is a historian specializing in the honours systems. He was Fellow at the Helsinki Collegium for Advanced Studies, University of Helsinki, 2009-2012. STAFFAN ROSÉN is Vice Chancellor and Secretary of the Swedish Royal Orders of Knighthood. He is retired Professor of Korean Studies at Stockholm University and a member of the Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities.

ALLTSEDAN 1600-TALET har sockenkyrkorna betraktats som ett omistigt kulturarv. Lagar och förordningar ger kyrkorna ett starkt skydd, bland annat genom kulturminneslagen. Kyrkorna har varit platsen för andlig och religiös verksamhet under mycket lång tid och har också haft stor betydelse för Sveriges sociala, ekonomiska och administrativa historia. Kyrkorna kom att bli centra i ett väl fungerande administrativt system av socknar, och sockentillhörigheten kom att bli ytterst påtaglig för nästan alla landets innevånare. På många sätt kan sockenkyrkorna betraktas som vårt viktigaste materiella kulturarv. Ofta uppfördes de på iögonenfallande platser i landskapet, som utefter vattendrag eller i höjdlägen med vida utblickar. Anknytningen till lokal bebyggelsetradition och de omgivande kyrkomiljöerna gör att vi här ofta upplever en stark platsidentitet - platsens själ. Av flera skäl har kyrkomiljöerna kommit att starkt förändras under senare tid. Församlingsstrukturen befinner sig i omdaning, och urbaniseringen och avfolkningen av landsbygden är också faktorer som påverkar utvecklingen. Boken är framtagen inom Sockenkyrkonätverket och vill visa på de förändringar som är pågående och i en mera allmän mening intressera allmänheten för de kulturhistoriska värden vi ännu äger i dessa miljöer: Kan ett landskapsperspektiv fördjupa kunskapen om sockenkyrkorna och värderingen av kyrkomiljöerna? Den frågan ställs i boken. ULF SPORRONG (red.) är professor em. i geografi, särskilt kulturgeografi vid Stockholms universitet. Bokens sju kapitelförfattare belyser alla viktiga beståndsdelar i det historiska landskapet runt sockenkyrkorna.

In Europe, throughout the Middle Ages, a sequence was sung before the reading of the Gospel in the Roman Mass at the most prominent feasts of the liturgical year. The genre is remarkable through its often large scale compositions, poetic language and peculiar melodies. Different liturgical traditions gradually developed their own sequence repertories, with different stylistic forms. The scarcity of preserved manuscripts has long impeded an assessment of the diffusion of the genre in Sweden. This situation radically changed with the recent cataloguing of numerous parchment leaves cut from medieval books and used in the binding of 16th century accounts, during the reign of Gustav Vasa and his sons. In spite of their fragmentary state the leaves contain a surprisingly rich sequence material. The first part of this volume focuses on the repertories, listing all the sequences found for each specific feast. If possible, both the earlier European and later Swedish transmission of a sequence is sketched. The second part is an inventory and close description of all the fragments containing sequences. The fragments date from the 12th through the 15th century, originating above all from sequentiaries, graduals or missals. The enclosed cd contains about 2 060 images covering the entire sequence material used in the investigation. GUNILLA BJÖRKVALL is Dr. Phil. in Latin. She is Former Senior Lecturer (1988–2007) at Stockholm University, and Former Researcher (1995-2004) at the Swedish National Archives, cataloguing medieval fragments used as covers for sixteenth century accounts. She is currently engaged in the Corpus Monodicum project, Würzburg University, as text editor.

In 1700 the construction of a new royal palace in Stockholm was under way. At the behest of the Swedish king, the architect Nicodemus Tessin the Younger invited French artists and artisans to come to Stockholm to work on the interiors. Largely completed in 1703, the gallery in the state apartment celebrates the reign of King Charles XI (r. 1660-1697). It tells us not only about the transfer of artistic practices but also about the propagandistic force of Louis XIV's absolute rule. The 17 essays in this volume are based on presentations given at an interdisciplinary symposium in Stockholm. The editors: LINDA HINNERS, Curator of Sculpture, Nationalmuseum, Stockholm. MARTIN OLIN, Deputy Director of Collections & Research, Nationalmuseum, Stockholm. MARGARETHA ROSSHOLM LAGERLÖF, Emeritus Professor of Art History, Stockholm University, and member of The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities (Kungl. Vitterhetsakademien).

Kungliga nationalstadsparken inrättades 1995 och är ensam i sitt slag i världen. Tack vare att stora delar har stått under s.k. kunglig dispositionsrätt sedan Karl XI:s tid skiljer sig området från andra stadsnära hårt exploaterade marker väster och söder om stadskärnan. Nationalstadsparkens rika växt- och djurliv är väl dokumenterat och vi har även god kännedom om historien från jaktparkstiden dvs. från 1600-talets slut då namnen Norra och Södra Djurgården etablerades och framåt. I denna bok ges en bebyggelsehistorik över perioden från år 1000 till 1600. Utifrån ett historiskt geografiskt perspektiv studeras den äldre bebyggelsen och vilken betydelse olika markägare haft för området. Ursprunget till namnet Stockholm har ofta diskuterats och här presenteras en förklaring av namnet. Som källmaterial har ett stort antal primärkällor använts liksom en ingående fältinventering. Nyproducerade kartor och illustrationer kompletterar texten. Clas Tollin är fil. dr i kulturgeografi och docent i agrarhistoria.

I de medeltida kyrkorna i Uppland finns ett stort antal kyrkomålningar bevarade från 1400-talet och början av 1500-talet. Intill scener ur Bibeln och helgonlegenderna finns även språkband med latinska texter såsom namn, böner, korta texter på prosa och vers, eller utdrag ur liturgiska texter. I Senmedeltida textskatt i uppländska kyrkor presenteras nu för första gången en fullständig dokumentation och filologisk analys av dessa latinska språkband. Tolkningen av texterna hjälper oss att förstå målningarna och texterna i deras senmedeltida sammanhang, där språkbanden också kan ses som en samling texter för de senmedeltida prästerna att utgå ifrån och inspireras av i sina predikningar. Genom att innehållet i textbanden sätts i relation till målningarna ges också möjligheter till en omtolkning av bildmotiven, som tidigare endast studerats ur ett konstvetenskapligt perspektiv. CHRISTINA SANDQUIST ÖBERG är docent i latin vid Stockholms universitet och har tidigare utgivit bl.a. andra bandet av Albertus Pictor - Målare av sin tid (2009) inom projektet med samma namn samt Biblia pauperum - De fattigas bibel (2013).

Band 1, Översättning av Kurt Johannesson Band 2, Kommentar av Kurt Johannesson och Hans Helander Band 1 och 2 ges ut tillsammans i en klädd kassett HISTORIA DE OMNIBUS GOTHORUM SVEONUMQUE REGIBUS ("Historia om goternas och svearnas alla kungar") skrevs av Johannes Magnus, Sveriges siste katolske ärkebiskop, som dog i exil 1544. I det väldiga verket berättar författaren om Sveriges alla kungar, ända från rikets grundande kort tid efter syndafloden, och dessutom om goternas utvandring och deras öden i främmande länder. Boken väckte intresse i Europa, och den fick stor betydelse för Vasakungarnas självbild och senare för stormaktstidens historieskrivning. "Goticismen" blev påbjuden svensk statsideologi. Johannes Magnus menade att hans historieverk skulle läsas också som en furstespegel och inte minst som ett passionerat försvar för den katolska kyrkans absoluta maktanspråk. Kurt Johannessons översättning är den första kompletta översättningen av verket från latin till svenska och ges här ut med originaltryckets illustrationer. Det andra bandet innehåller inledande texter samt utförliga kommentarer av Kurt Johannesson och Hans Helander. Kurt Johannesson (f. 1935) är professor emeritus i retorik. Hans Helander (f. 1942) professor emeritus i latin.

This study of the long-term history of law-making aims at a better understanding of the cultural dynamics of human society as reflected in the efforts made to regulate human interaction. Through a systematic comparative study of 4,000 years of law-making, spanning from Sumerian laws to the Napoleonic Codes and beyond, certain general long-term changes are identi?ed. These long-term changes relate to the content as well as to the structuring principles of laws, f.ex. the emergence of equality before the law, the development of criminal law referring exclusively to victims, towards laws also referring to victimless crimes (and back again), and, moreover, the evolution of hierarchical structuring principles of laws. This is also a contribution to the discussion on long-term cultural change, in particular on the relation between societal change and increasing complexity of social interaction.

The Swede Nils Mattsson Kiöping (1621–1680) was a priest’s son and a bastard grandson of the Queen’s brother. From 1648 to 1656 he travelled around the coasts of Africa, Arabia and southern Asia before returning home and becoming a naval officer. He left two longer pieces of writing: the first book in Swedish about the area he sailed in, published in 1667, and an autobiographical essay published posthumously in 1773. This annotated volume contains the first translation into another language of both. The reader is invited to join the curious and perceptive Swede as he wonders at the inhabitants of coastal Africa, visits St. Catherine’s monastery in Sinai, serves in the army of the Persian Shah, studies the ruins of Persepolis, searches for Old Testament sites in Mesopotamia, visits India’s Malabar coast, attends the cremation of a provincial governor under the Sultan of Golconda, catches wild elephants in Sri Lanka, visits Java and is shipwrecked off Taiwan. Martin Rundkvist is an associate research professor of archaeology at the University of todz, Poland. Carina Lidström is senior lecturer at the School of Humanities, Education and Social Sciences at Örebro University.

Akademiska avhandlingar är examensprov som öppnar karriärvägar och ger social prestige. Den här boken handlar om deras historia. Disputation, dissertation, avhandling är en odyssé genom fem seklers lärda kultur. Fokus ligger på de tidigmoderna avhandlingarna från 1600- och 1700-talen, då de kallades dissertationer och den muntliga konsten att disputera var lika viktig som dissertationens innehåll. Det var osäkert vem som skrivit texten, professorn eller respondenten. Språket var latin, det internationella lärdomsspråket. Själva dissertationstexten omgavs av ödmjuka dedikationer till välgörare och sponsorer. Sakta sipprade modernare tendenser in i systemet: krav på ny och nyttig kunskap i dissertationerna, på svenska i stället för latin, och på att respondenten författat texten. Men inget av detta kunde genomföras fullt ut förrän dissertationssystemet avvecklats i mitten av 1800-talet. Nutidens avhandlingar är specialiserade vetenskapliga texter som ska leverera ny forskning. Skillnaden i förhållande till de tidigmoderna dissertationerna är drastisk. Men det finns kontinuiteter. Alltjämt öppnar avhandlingen karriärvägar och ger social prestige. Dedikationerna motsvaras av acknowledgements till alla som hjälpt doktoranden. Och återigen skriver man på ett annat språk än svenska, nämligen engelska. Bo Lindberg är professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet och har i sin forskning ägnat sig åt bland annat akademisk kultur under tidigmodern tid.