Karlstad University Studies – serie

I denna avhandling studeras fyra barns tal och talande ur ett fenomenologiskt perspektiv. Barnen i studien har Downs syndrom (DS). Många barn med DS har svårt att utveckla ett tal som lätt förstås av andra. I beskrivningar av deras tal uppmärksammas ofta det som betraktas som avvikande, det som skiljer dem från barn utan DS.Syftet med denna studie är att pröva att beskriva talandet genom att utgå från hur barnen gör då de talar, då de formar tal. De fyra barn som deltog videofilmades då de samtalade med en vuxen i en strukturerad situation (en talscreenings-situation). Barnens tal transkriberades och analyserades också akustiskt, för att de artikulatoriska händelserna i talandet skulle bli åtkomliga för närmare studium.Barnens handlingar i talandet, deras strategier då de artikulerar tal, beskrivs som ett uttryck för vars och ens intentionalitet i talandet. Genom sitt agerande i talandet visar barnen vad i uttrycket som är synligt för dem och möjligt för dem att rikta sig emot och också vad som är åtkomligt för förändring och utveckling.

Teknikämnets gestaltningar handlar om lärares arbete med skolämnet teknik i den svenska grundskolans senare år (7-9). Studien bygger på intervjuer med fem lärare och på observationer av deras undervisningspraktik. Studien undersöker hur lärare förstår begreppet teknik och skolämnet teknik. Den undersöker också vad lärare väljer för ämnesinnehåll i teknik och hur de arbetar med detta, samt vilka förmågor elever erbjuds att utveckla i ämnet teknik. Avhandlingens forskningsansats är empiriskt grundad i teknikämnets undervisningspraktik och studiens empiriska analyser grundas i narrativ analys och teorin om variationens betydelse för lärandet.Det fanns ett gemensamt element i lärarnas sätt att förstå begreppet teknik: Teknik är saker som människan utvecklat för att uppfylla praktiska behov. När det gäller lärarnas sätt att förstå skolämnet teknik skiljde de sig åt mellan att förstå syftet med teknikämnet som att: (1) träna hantverksskicklighet, (2) förbereda eleverna för framtida karriärer som ingenjörer, (3) tillämpa naturvetenskap, (4) stärka flickors självförtroende och (5) intressera framtida tekniker och uppfinnare.Vidare tyder studien på att teknikundervisningen specifikt bidrar till att utveckla tre förmågor hos eleverna: (1) att värdera och testa funktionalitet, (2) precision och noggrannhet och (3) att bygga, konstruera och montera. De tre förmågorna tränades enbart med undervisningsinnehåll av praktisk karaktär. Den variationsteoretiska analysen visar att variationsmönstret kontrastering lämpar sig bra i ett produktionsperspektiv där det kostar att göra fel.Avhandlingen är av intresse för pedagoger i förskola, grundskola, gymnasium och lärarutbildningen, liksom alla andra som är intresserade av undervisning och lärande.

This study examines a small body of early 19th-century American literature set in the Antarctic: Adam Seaborns (pseud.) Symzonia (1820), Edgar Allan Poes MS. Found in a Bottle (1833) and The Narrative of Arthur Gordon Pym (1838), Peter Prosperos (pseud.) The Atlantis (1838-39), and James Fenimore Coopers The Monikins (1835) and The Sea Lions (1849). These texts were written in a momentous phase in the history of Antarctic exploration when the region went from being almost completely unknown geographic territory to being known essentially as we know it today. In an American context, the Antarctic came to be of particular interest from the 1820s and onit was even termed the American field of fame. After extensive public debates, it was decided that a national expedition to the Antarctic should be formedwhat subsequently became the U.S. Exploring Expedition (1838-42), the largest American scientific or exploratory project that had ever been undertaken. When the expedition returned, it had charted large parts of the Antarctic Ocean, and established the existence of an Antarctic continent. The literary texts studied here are all imaginative responses to, and reflections of this historical development in which the Antarctic went from unknown to known. Prior to the discovery, speculative fiction explored the imaginative potential of the Antarctic, using it for social projection. Among other things, the Antarctic was envisioned as a tropical region, inhabited by utopian communities, lost savage tribes, or monkeys evolved from humansit was even imagined to be a gigantic opening into the interior of the earth. Immediately after the U.S. Exploring Expedition had returned and reported its discovery, however, the conceptualization of the Antarctic was transformed in fiction as well. The Sea Lions, which is the only text of this study that comes after the discovery, represents the region in realistic terms.

Litteraturhistorien var länge en historia som handlade övervägande om manliga författare. Det litteraturhistoriska översiktsverket 'Nordisk kvinnolitteraturhistoria', som publicerades i fem band 1993-1998, skrevs med en uttalad ambition att förändra sådana skevheter. Bakom verket låg en stor projektgrupp om drygt 160 nordiska litteraturforskare och resultatet av deras arbete är ett spännande och mångfaldigt verk.På vilka områden står 'Nordisk kvinnolitteraturhistoria' för ett annat sätt att skriva litteraturhistoria, jämfört med de översiktsverk som det utgjorde en kritik emot? På vilka områden gör det inte det? Hur togs detta uttalat kanonkritiska verk emot när det publicerades? Och vilka bakomliggande faktorer i projektets tillblivelse och genomförande kan förklara resultatet av arbetet?I denna avhandling undersöker författaren ett hittills outforskat arkivmaterial från arbetsprocessen bakom 'Nordisk kvinnolitteraturhistoria' och ett hundratal recensioner från receptionen av verket, och ställer detta i relation till aspekter av förnyelse och tradition i de färdiga publicerade banden.

Boken redovisar ett utvecklingsarbete som genomfördes vid speciallärarprogrammet vid Karlstads universitet läsåret 2010/2011. Enligt examensordningen är en av speciallärarens arbetsuppgifter att vara en kvalificerad samtalspartner. Vad som menas med kvalificerad samtalspartner är upp till varje lärosäte/ varje speciallärare att själv fylla med innehåll. Syftet med boken är att beskriva ett utvecklingsarbete och de erfarenheter som gjordes och därmed sätta ord på delar av speciallärarens yrkeskunnande som kvalificerade samtalspartners.

I antologin diskuteras hum/sam-forskningens vägar framåt för att göra forskning tillgänglig i mer än böcker och artiklar. Tanken är att väcka nyfikenhet och frågor hos forskare, innovationsstödjare, samhällsaktörer, företagare, entreprenörer och en nyfiken allmänhet för hum/sam-forskningens möjligheter att förnya och förändra framtiden. I artiklarna lyfts exempel, modeller samt arbets- och synsätt. Begrepp och definitioner av innovation och nytta reflekteras.

Hur kan man som chef leda, styra och ta ansvar för verksamheter som inte på ett enkelt sätt kan styras med resultatindikationer och entydiga regler? I denna bok redogör Dan Nordin för olika begrepp och teorier som kan kopplas till bedömningar. Här redovisas också resultatet av ett antal intervjuer med chefer inom olika former av bedömningsverksamheter och i boken ges flera praktiska exempel på hur chefer agerat och resonerat. En viktig slutsats som dras är att styrprocesserna i bedömningsverksamheter – det vill säga där det ofta är svårt eller till och med olämpligt att formalisera arbetet, där ändamålsenliga rutiner ibland måste prövas och omprövas och där osäkerhet råder om de operativa målen – bör inriktas mot dialog och lärande.

In der vorliegenden Arbeit wird die Moduswahl in der indirekten Rede in den zwei Tageszeitungen "Die Welt" und "Bild" und in der Wochenzeitschrift "Focus" untersucht. Sämtliche Zeitungen stammen aus dem Jahr 1997.In WELT sind etwa siebenmal mehr Belege der indirekten Rede als in BILD und FOCUS vorhanden. Deutliche Unterschiede in der Moduswahl zwischen den Zeitungen können festgestellt werden. In WELT sind viel mehr Finita im Konjunktiv belegt als in den beiden anderen Zeitungen. Wenn das Ergebnis der vorliegenden Arbeit mit einer Untersuchung von der Moduswahl in WELT und BILD in den 60er Jahren verglichen wird, kann festgestellt werden, dass in diesem Bereich in den letzten dreissig Jahren nichts geschehen ist. Das Modalsystem der indirekten Rede ist vor allem in WELT immer noch aufrechterhalten.