Sjösala klassiker – serie

Ung. Vacker. Oförstörd. Sådan är Dorian Gray när han får sitt porträtt målat av sin vän, konstnären Basil Hallward. Och som sådan presenteras han för den cyniske och kvicke lord Henry Wotton. Denne tjusas av Dorian Grays ungdom och planterar, med ett tal om ungdomens övergående prakt, ett frö i Dorian Gray som börjar gro när målningen står klar. Porträttet och lord Henry öppnar upp Dorian Grays ögon för sin egen förgängliga skönhet. Han kommer att åldras, vissna och förtvina. Emedan porträttet för alltid kommer att påminna honom om hans ungdomliga prakt. Dorian Gray ber en bön; han önskar att sakernas tillstånd vore det omvända, att porträttet ska åldras istället för han själv. Denna önskan går i uppfyllelse. "Dorian Grays porträtt" är ett mästerverk som tvingar varje läsare att se på sig själv och sin omvärld på ett helt nytt sätt. Titeln ingår i Sjösala klassiker där form på ett nytt sätt integreras med stora romaners innehåll. Framsidan av denna utgåva pryds av en spegel.

Did I request thee, Maker, from my clay To mould me man? Did I solicit thee From darkness to promote me? Epigrammet ovan kan läsas på titelsidan i originalutgåvan av Frankenstein. De retoriska frågorna är tagna ur John Miltons epos Det Förlorade Paradiset där den ur paradiset förvisade Adam klagar inför Gud. Temat går igen i Mary Shelleys Frankenstein. Det av människohand skapade Monstret försöker vara god men avvivas av både sin skapare och det samhälle han försöker bli en del av. Leran som medföljer denna utgåva samt i epigrammet ovanför är symboliskt viktig för skapelsen av Monstret i Frankenstein. Lera, ett av världens äldsta och mest använda material, återfinns i såväl den kristna skapelseberättelsen som i den grekiska myten om Prometheus som skapar människan av lera och sedan straffas av Zeus. De första böckerna skrevs på lertavlor. Kinas kejsare skapade arméer av lerkrigare. I dagens Silicon Valley skapas just nu den verkligt moderna Prometheusberättelsen av just lera: i form av mikrochipet. I denna nyutgåva tar vi fasta på leran som symbol och material. Vi låter dig som läsare bli en Frankenstein. Genom att ge dig en bit lera att forma blir Du skaparen av Ditt eget Monster.

Tidernas största kärleksdrama klädd i både engelsk och svensk språkdräkt. Den svenska tolkningen är Björn Collinders, vinnare av Svenska Akademiens översättarpris. Framsidan är illustrerad av Malin Koort.

En sjöman, som vill att vi kallar honom Ismael (vi får aldrig veta hans riktiga namn), kommer en iskall vinterkväll till värdshuset Valfisken i New Bedford. Några lediga rum finns dessvärre inte, och Ismael tvingas välja mellan att tillbringa natten utomhus eller att dela säng med en tatuerad kannibal, harpuneraren Queequeg. Ismael väljer efter stor vånda att sova med Queequeg, och till hans stora förvåning blir de snabbt bästa vänner. Ismael och Queequeg gör sällskap till Nantucket och bestämmer sig för att ge sig ut på valfångstresa tillsammans. Skeppet de mönstrar på heter Pequod. Fartygets oinskränkte härskare är kapten Ahab, vars ena ben blivit avslitet av Moby Dick, en jättelik vit kaskelot. Efter att under lång tid dolt sig för besättningen i sin kajuta träder Ahab en morgon fram och avslöjar att syftet med resan inte är det sedvanliga: att döda så många valar som möjligt. Nej, det är endast en val som måste dö: den vita valen, Moby Dick. Den hämndlystne Ahab är beredd att satsa allt i kampen mot sin fiende. Pequods resa är från och med nu en färd mot undergång eller seger, hämnd eller död. Moby Dick av Herman Melville är det stora amerikanska nationaleposet, ett mästerverk vars skiftande berättartekniker, hisnande perspektiv och profetiska prosa ger en läsupplevelse som både är tidlös och chockerande, modern och uråldrig, undflyende och djupt meningsfull. Historien om kapten Ahab och Moby Dick är berättelsen om en kamp som aldrig upphör, den mellan människa och natur, mellan Gud och Satan, mellan tro och vetenskap.

Jean Valjean, en utfattig skogsarbetare från byn Faverolles, ställs år 1795 inför rätta efter att ha stulit en bit bröd. Han döms till fem års straffarbete som galärslav. Efter flera misslyckade rymningsförsök, som förlänger hans strafftid, blir han efter nitton långa år i kedjor äntligen fri. Men friheten visar sig snart vara skenbar, för väl ute möter Valjean ett nytt slags fångenskap. Det spelar ingen roll att han avtjänat sitt straff; i samhället är han för alltid stämplad som brottsling och behandlas därefter. Med tiden ger den före detta fången efter för bitterheten och hatet. Han bestämmer sig för att straffa samhället och begår ett nytt brott, en illgärning som ögonblickligen skulle skicka honom tillbaka till galärerna om den blev känd. I och med brottet som Valjean begår träffar han på en biskop som genom en alltigenom god handling får den förbittrade gamle galärslaven att omvärdera allt. Han förkastar sina tidigare synder, kallar sig herr Madeleine och svär att alltid göra gott. Han blir borgmästare i den lilla staden Montreuil-sur-Mer och tar sig an den prostituerade Fantine och hennes dotter Cosette. Men går det att helt utplåna sitt förflutna? Kan det finnas någon som minns den Jean Valjean en gång var – en straffånge på samhällets absoluta botten? Samhällets olycksbarn är en av världslitteraturens allra främsta romaner – ett spännande intrigbygge i humanistisk anda om kärleken, plikten och kampen mellan gott och ont. Verket, som blandar realism och samhällskritik med färgstark romantik, har filmatiserats ett antal gånger och är också den roman som musikalen Les Misérables bygger på. Redan under sin livstid ansågs Victor Hugo (1802– 1885) vara en av Frankrikes främsta författare. Förutom odödliga romaner som Samhällets olycksbarn och Ringaren i Notre Dame skrev han en mängd dramer och poesi och tog också en aktiv del i samhällsdebatten.