År 1885 utnämndes den första lappfogden i Sverige. Det var tänkt som en tillfällig åtgärd för att komma tillrätta med konflikter mellan bofasta och renskötare, men blev i själva verket det första steget mot bildandet av en ny myndighet, lappväsendet. Den fick ansvar för samefrågor och skulle existera ända fram till 1971. Patrik Lantto skildrar hur tillsättandet av de första lappfogdarna motiverades, liksom skälen till utvidgningen av myndigheten. Fokus ligger även på hur lapptjänstemännen agerade i olika frågor, hur renskötseln som näring beskrevs, hur samer som grupp betraktades och vilken roll renskötseln hade i denna föreställningsvärld. Lappväsendets funktion i statens samepolitik och myndighetens relation till samerörelsen undersöks också.

Research can hopefully contribute to an improved understanding of the role of conflicts and conflict management to the sustainable use of natural resources, and provide knowledge of the opportunities and scope for action and recommendations on conflicts management methods that can be used by different sectors, environmental authorities, and stakeholders to manage conflicts successfully. Conflicts are a recurrent theme of this publication; the dispute between the Finnish state and environmental protective Sami over nature conservations policies, the essence of consultations in conflicts regarding natural resource management involving reindeer herders and forestry in northern Sweden, the psychosocial conditions of reindeer herders in southern Swedish Sápmi where conflicts are a main cause of the stressful situation, and the problematic balance between modern economy and traditional sustenance in the western Kola Peninsula are issues addressed by the authors. Dating reindeer herding settlements, initiatives to introduce reindeer herding in Canada, the ratification of the ILO Convention No. 169, storytelling, Sami films, historical elderly mortality, indigenous polio research and the ageing population are other topics that are represented. Rivers to Cross – Sami Land Use and the Human Dimension includes twelve representations of current research devoted to the Sami society. It is our sincere anticipation that they will contribute to an improved understanding, and inspire further research. Boken som utges med stöd av Göran Gustafssons stiftelse för natur och miljö i Lappland.

Forskning inom en rad ämnesområden har utmärkta möjligheter att bistå det samiska samhället i strävan mot en positivoch hållbar utveckling. Den kunskapsgrund som finns idag har åtskilliga luckor att täta. Därför är det viktigt att forskningen behandlar frågor av stor betydelse. Ett område som från samiskt håll har påtalats som särskilt angeläget är den traditionella samiska kunskapen - Árbediehtu. Kunskapsförluster, ägande av traditionell kunskap, natursyn, internationella konventioner, terminologi, förvaltning, kunskapsöverföring, undervisning och samförvaltning är områden som behandlas i den föreliggande publikationen. Den diskussion som föregår i de ledande dagstidningarna, de beslut som fattas vid domstolar och den bild allmänheten har av det samiska behäftas av en god portion okunskap och fördomar. Bara forskning, undervisning och samverkan kan råda bot på detta. Långa perspektiv - samisk forskning och traditionell kunskap innehåller fjorton artiklar skrivna av forskare från flera olika ämnesdiscipliner. Boken erbjuder mycket ny kunskap och ger goda prof på den mångfald som idag präglar forskning med samisk tematik.

Artiklarna i Vid foten av fjället berör två tematiska områden som är mycket angelägna för det samiska samhället. Det handlar om rättigheter och kunskapsöverföring. Idag tvingas rennäringen att ändra sin verksamhet i takt med att externa krafter i form av jord- och skogsbruk, gruvnäring, vind- och vattenkraft, vägbyggen, järnvägar, rovdjur och turistverksamhet försvårar deras möjligheter att bedriva sitt värv. Tre av texterna behandlar den historiska bakgrunden till dessa konflikter, svårigheterna att komma överens med Norge om beteslanden och Sveriges underlåtenhet att underteckna konventionen ILO 169 om urfolks rättigheter. Ett av de viktigaste argumenten för väsentligheten av samisk forskning är att det saknas kunskap. Det gäller inte minst den breda allmänheten. Det finns två viktiga sammanhang att erbjuda en bättre och mer nyanserad kunskap om det samiska samhället. Det ena är skolan som genom sin undervisning har en unik möjlighet att på bred front förändra kunskapsläget, det andra är media. Två texter analyserar den bild av det samiska som ges i svenska läroböcker och av Sveriges Television. Sammantaget presenteras mycket ny och värdefull kunskap, något som behövs för att Sápmi ska ges möjlighet till en positiv och hållbar utveckling.

Skandalen i Härjedalen -- så löd rubriken till ledaren i Samefolket nr. 3 1996. Tingsrätten i Sveg hade precis lämnat sin dom i Härjedalsmålet och ledaren beskriver domen som ett "svidande nederlag". Avgörandet innebar att samerna i Härjedalen förlorade sin, som de trodde, lagfästa rätt till vinterbete på enskild mark utanför renbetesfjällen. Härjedalsdomen prövades senare av hovrätten i Sundsvall där den vann laga kraft genom att Högsta domstolen år 2004 inte beviljade prövningstillstånd. Kvar står idag fem samebyar med en rättegångsskuld på 15 miljoner kronor och vinterbetesmarker som de inte får utnyttja om de inte betalar dryga avgifter till markägarna. I Historien och Härjedalsdomen går landsarkivarien och forskaren Lars Rumar grundligt igenom det historiska material som åberopats i rättsprocessen i Härjedalsmålet. Han visar på hur det tolkats och lyfter fram kompletterande material som ger nya perspektiv på målet. Rumar aktualiserar historievetenskapliga och juridiska frågeställningar som är av stor vikt, eftersom Härjedalsdomens betydelse sträcker sig långt utöver de lokala tvistefrågor som den behandlar. Nästan samtidigt med rättsprocessen i Härjedalen avgjordes två liknande samiska sedvanerättsmål, Selbumålet i Norge och Nordmalingmålet i Sverige. Härjedalsdomen skiljer sig från de två andra domarna genom den avgörande roll som den historiska bevisningen tilldelades. Lars Rumar anser att Härjedalsdomen vilar på bräcklig historisk grund och på en förlegad historiesyn.

Denna bok är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan San Research Centre, University of Botswana och Vaartoe – Centrum för samisk forskning (CeSam) vid Umeå universitet. De olika kapitlen är skrivna av projektdeltagare som representerar urfolksforskning, urfolksstudenter, urfolksorganisationer och – samhällsarbetare samt personal vid universitetsbibliotek. Olika aspekter diskuteras kring ämnen som sårbarhet och satsningar på hållbar utveckling för Sanfolket och det samiska folket genom teman som urfolksrätt, samhällsutveckling, traditionell kunskap, etnicitet, språk, utbildning, hälsa och urfolksforskning. Utgångspunkten är att toppstyrda tillvägagångsätt och externa perspektiv sällan uppnår positiv förändring på lång sikt, vare sig det gäller utvecklingsinsatser eller forskning. För att lyckas måste hållbar utveckling förankras hos och definieras av de berörda folken själva.

Lars Thomasson blev 90 år den 5 april 2018 vilket uppmärksammas med denna vänbok. Lars har berört oerhört många människor, både i egenskap av mentor, politisk ledare, inspiratör, forskare och utbildningsledare. Han har en bred kompetens och hans kunskap är mycket respekterad, både i samiskt samhälle och i majoritetssamhället. Genom sin klarsynthet, tankeskärpa och berättarförmåga har han förmått att förmedla och tydliggöra svåra och komplexa frågor, samtidigt som han entusiasmerat och gett kraft åt många individer som följt i hans fotspår inom olika fält. I bokens första del, Personen, framträder människan Lars. Hans 22 syskonbarn delar med sig av minnen och historier om honom. Därefter lyfter Eric-Oscar Oscarsson Lars roll som mentor och inspiratör och avslutas med Katarina Hällgrens porträtt av honom. I andra delen, Det lokala, uppmärksammas Lars hemlän Jämtland. Tredje delen, Politik, tar fasta på Lars mångåriga politiska engagemang bland annat inom SSR. Den sista delen, Rättegångar, tar upp centrala samiska rättsfrågor som är under behandling idag inom Sápmi på svensk sida.

Skogssamisk vilja är en jubileumsantologi till hundraårsminnet av att den skogssamiska läraren Karin Stenberg med hjälp av författaren Valdemar Lindholm gav ut skriften Dat läh mijen situd (det är vår vilja). En vädjan till Svenska Nationen från Samefolket. Det är en politisk kampskrift om den skogssamiska situationen i Sverige för hundra år sedan som på många sätt är aktuell också idag. Antologin inleds med ursprungstexten Dat läh mijen situd men innehåller ytterligare tolv bidrag som på olika sätt tar utgångspunkt i Stenbergs skrift, person och kunskaper om samernas historia. Kapitlen som följer med sina olika inriktningar utgör en fortsättning på Karin Stenbergs pionjärinsats för det skogssamiska folket. Bidragen omfattar även studier om Karin Stenberg som barn och vuxen. Bland kapitlen finns fem bidrag skrivna av skogssamer som träffade henne i vardagen, är släkt med henne eller varit hennes elever. Vi får vidare följa hennes litterära samtid i texter om samerna. Karin Stenberg hade troligen redan under 1920-talet förvärvat kunskaper om samernas utbredning söderut. Forskningens framsteg till idag hade säkerligen fångat hennes intresse. Redaktionskommitténs förhoppning med denna bok är att den fångar intresset för skogssamisk historia, ger den samiska läsekretsen ny kunskap men framförallt fångar de ungas intresse för skogssamerna.

I denna antologi samlas åtta bidrag kring samisk hälsoforskning. De inledande kapitlen är originalbidrag till antologin medan ytterligare två kapitel är omarbetade artiklar från internationella vetenskapliga tidskrifter. Fyra kapitel utgör omarbetade examensarbeten inom ramen för psykologutbildningen vid Umeå universitet och har ett antal år på nacken. Tillsammans ger bidragen en insikt i forskning kring samisk hälsa och frågor som påverkat samers hälsa sedan början av 2000-talet. En befolknings hälsa och välbefinnande ska naturligt alltid stå i centrum av dess politiska liv. Texterna i denna antologi har varit aktuella och relevanta för det samiska samhället under lång tid, och därför är det med glädje vi ser att Sametinget nyligen antagit sitt första hälsopolitiska program, där man särskilt lyfter fram betydelsen av att arbeta för en god psykisk hälsa hos det samiska folket. Samiska perspektiv på hälsa ser ut att ha kommit för att stanna, i politiken och akademin såväl som i konkreta vårdmöten. Redaktörernas förhoppning är att kunskapen och kunskapsutbytet i antologin ska bidra till att vitalisera Sametingets och andra centrala aktörers arbete på området. För alla människors rätt till en god hälsa.

InnehållsförteckningArtiklar som ingår i denna avhandling Förord AbstractČoahkkáigeassuPopulärvetenskaplig sammanfattning1. Inledning Syfte och frågeställningar DelstudierAvhandlingens upplägg 2. Tidigare forskning Utbildningsreformer och utbildningspolitik Utbildning för samer i Sápmi Utbildningsinnehåll för och om samer Utbildning och urfolks rättigheter och status Utbildning för samer i SverigeFrån kyrklig till statlig styrning av samisk utbildningOlika motiv bakom skapandet av nomadskolanNomadskolans innehåll och verksamhet fram till 1962Nomad- och sameskola efter 1962Undervisning i samiska Avhandlingens vetenskapliga bidrag3. Bakgrund Effekter av moderna staters bildande Kyrklig inverkan på samers utbildning i Sverige Olika modeller för samers utbildningStatlig inverkan på samers utbildning under 1900-talet Svensk politik gällande samefrågor Nomadskolan ifrågasatt från sin start Förändrad politik gällande samefrågor Utbildning för samer – en mix av svensk skolpolitik ochrennäringsfrågorSvensk skolpolitikRennäringsfrågors inverkan på utbildningNomadskolutredningen Utbildning för samer följer de svenska skolreformernaUtbildningsväsende för samer utreds igen Förändring i huvudmannaskap gav utrymme för samisk prägel4. Teoretisk ansatsUtbildningens syfte och målsättningLäroplansteoriUtbildningsdomäner enligt Biesta Utbildning i relation till samhälletIdentifikation och föreställda gemenskaper Kultur och utbildning Samisk kultur och kulturarv Samiska kunskaper och kunskapssystem5. Avgränsning, material och metod AvgränsningarLäroplanstexter och arkivmaterialKomparativ metod Tematisk analys Textanalys och analys av arkivmaterial Etiska överväganden6. Avhandlingens delstudierDelstudie I – The Swedish Sámi boarding school reforms in the era of educational democratisation, 1956 to 1969Delstudie II – Samiska fältstudier: Undervisningspraktikeroch principer för kunskapsöverföring i nomadkunskapsämnets implementering ca 1950–1975Delstudie III - Att öka samiskt inflytande och återaktualisera traditionella kunskaper – Sák 96 och den samiska utbildningsambitionen i relation till Lpo 94Delstudie IV – Swedish School curricula and Sámi selfidentification. The syllabus from 1960s to 2011. Ansvarsfördelning i delstudier7. Utbildning för samer: En sammanfattande diskussion Undersökningsperioden – samers utbildning och det allmänna skolväsendets demokratiseringSkolreformer och nya läroplaner Reducering av kursplaner i undervisning för samerUtbildningsinnehåll för nomad- och sameskolanRenskötselkunskap övergår till samekultur Konkurrensen om naturresurser som ständigt aktuellReducering av kunskaper skapar ett nytt kulturbegreppFrån renskötsellagstiftning till urfolksrättKursplanen i samiska språk bär det kulturella ansvaretKollektivt identitetsskapande genom utbildningsdirektivAvhandlingens bidrag i relation till tidigare forskning Utvärdering av de teoretiska utgångspunkternas bidrag till avhandlingen Slutord och framtida forskning SummaryReferenser Umeå Studies in History and Education. A Book Series in Educational History, History Education, and Historical Culture Skrifter från Várdduo – Centrum för samisk forskning

Åsa Nordin gjorde under 2003 en enkätstudie där samiska studenters inställning till högre utbildning vid Umeå universitet undersöktes. Studien behandlade bl a de samiska studenternas intresse att fortsätta från grundutbildning till forskarutbildning, om de kunnat fördjupa sig i samisk tematik i sina utbildningar, om det fanns intresse att delta i en forskarskola med samisk tematik samt studenternas uppfattning om Centrum för Samisk forskning, (CeSam). Vidare undersöktes, via prefekterna vid Umeå universitet och SLU, omfattningen av den forskning som på något vis berörde samisk tematik. Svaren visar att forskning med inslag av samisk tematik inte är särskilt utbredd. Samtidigt pekar enkäten på att samiska studenter vill gå vidare in på forskarutbildningar och fördjupa sig i samiska forskningsfrågor och därmed finns det all anledning att vara optimistisk när det gäller samiskt deltagande i den framtida forskningen.

Forskning och politik som berör samiska förhållanden står i ett nära förhållande till varandra och har så gjort under lång tid. Utvecklingen inom Sápmi har gått fort och hunnit långt i ett internationellt urbefolkningsperspektiv men har mycket i övrigt att önska i nationella och samiska perspektiv. Forskningen står inför den viktiga uppgiften att analysera de syften och drivkrafter som vetenskapen haft i förhållande till det samiska samhället. En fortsatt granskning av samernas politiska mobilisering på vägen mot ökat självbestämmande är också synnerligen angeläget. Boken innehåller elva artiklar som bör ses som ett steg på denna väg, men boken hoppas samtidigt inspirera till framtida forskning.

Kristina Sehlin MacNeil har undersökt medling som metod i marktvister. Rapporten behandlar forskning, utredning och medling, hantering av marktvister mellan ursprungsfolk och majoritetsbefolkningar internationellt samt renskötares och markägares åsikter om medling i marktvister. Den gemensamma inställningen från båda parter är att de är positiva till medling, men de vittnar också om en enorm okunskap om markanvändningsfrågor och frågor som rör det samiska samhället i Sverige. Den okunskapen leder i sin tur till konflikter. Parterna efterlyser därför åtgärder för att stävja detta. Rapporten har sitt avstamp i det förslag om ett svenskt utrednings- och medlingsinstitut för hantering av marktvister mellan renskötare och markägare som finns med i Gränsdragningskommissionen för renskötselområdets utredning, Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14). Olika varianter på liknande organ finns i flera länder, bland annat Australien och Nya Zeeland. Gemensamt för länderna är att parterna som tar sina anspråk till utrednings- och medlingsorganen besparas de kostnader som utredningar och domstolsförfaranden medför.

Rapporten är en fortsättning på samarbetsprojektet Analyse av den samiske reindriftens økonomiske tilpasning, mellan Nordiskt samiskt institut i Kautokeino och Vaartoe-Centrum för Samisk forskning vid Umeå universitet. Samarbetet inleddes under 2004. Denna del av projektet har sin utgångspunkt från det kvalitativa materialet och fördjupar studien i ett kvalitativt material, som består av 24 djupintervjuer med renskötare från såväl norsk som svensk sida av Sápmi. Merparten av renskötselföretagen i Sverige och Norge förknippas med låg ekonomisk lönsamhet. Många av renskötarhushållen har lägre inkomster än vad som medelsvensson i respektive land har. Det måste finnas andra värden än rent ekonomiska, som gör renskötselutövandet attraktivt och stimulerande för de berörda. Det är därför av betydelse att undersöka vilka dessa värden är, hur renskötarhushållen resonerar kring sin egen ekonomiska situation samt vad de har för bild av sig själva som renskötare. Projektets svenska del har finansierats med medel från Interreg IIIA Sverige-Norge, Interreg IIIA Nord samt Sametingets kulturråd.

År 1885 utnämndes den första lappfogden i Sverige. Det var tänkt som en tillfällig åtgärd för att komma tillrätta med konflikter mellan bofasta och renskötare, men blev i själva verket det första steget mot bildandet av en ny myndighet, lappväsendet. Den fick ansvar för samefrågor och skulle existera ända fram till 1971. Patrik Lantto skildrar hur tillsättandet av de första lappfogdarna motiverades, liksom skälen till utvidgningen av myndigheten. Fokus ligger även på hur lapptjänstemännen agerade i olika frågor, hur renskötseln som näring beskrevs, hur samer som grupp betraktades och vilken roll renskötseln hade i denna föreställningsvärld. Lappväsendets funktion i statens samepolitik och myndighetens relation till samerörelsen undersöks också.

Research can hopefully contribute to an improved understanding of the role of conflicts and conflict management to the sustainable use of natural resources, and provide knowledge of the opportunities and scope for action and recommendations on conflicts management methods that can be used by different sectors, environmental authorities, and stakeholders to manage conflicts successfully. Conflicts are a recurrent theme of this publication; the dispute between the Finnish state and environmental protective Sami over nature conservations policies, the essence of consultations in conflicts regarding natural resource management involving reindeer herders and forestry in northern Sweden, the psychosocial conditions of reindeer herders in southern Swedish Sápmi where conflicts are a main cause of the stressful situation, and the problematic balance between modern economy and traditional sustenance in the western Kola Peninsula are issues addressed by the authors. Dating reindeer herding settlements, initiatives to introduce reindeer herding in Canada, the ratification of the ILO Convention No. 169, storytelling, Sami films, historical elderly mortality, indigenous polio research and the ageing population are other topics that are represented. Rivers to Cross – Sami Land Use and the Human Dimension includes twelve representations of current research devoted to the Sami society. It is our sincere anticipation that they will contribute to an improved understanding, and inspire further research. Boken som utges med stöd av Göran Gustafssons stiftelse för natur och miljö i Lappland.

Forskning inom en rad ämnesområden har utmärkta möjligheter att bistå det samiska samhället i strävan mot en positivoch hållbar utveckling. Den kunskapsgrund som finns idag har åtskilliga luckor att täta. Därför är det viktigt att forskningen behandlar frågor av stor betydelse. Ett område som från samiskt håll har påtalats som särskilt angeläget är den traditionella samiska kunskapen - Árbediehtu. Kunskapsförluster, ägande av traditionell kunskap, natursyn, internationella konventioner, terminologi, förvaltning, kunskapsöverföring, undervisning och samförvaltning är områden som behandlas i den föreliggande publikationen. Den diskussion som föregår i de ledande dagstidningarna, de beslut som fattas vid domstolar och den bild allmänheten har av det samiska behäftas av en god portion okunskap och fördomar. Bara forskning, undervisning och samverkan kan råda bot på detta. Långa perspektiv - samisk forskning och traditionell kunskap innehåller fjorton artiklar skrivna av forskare från flera olika ämnesdiscipliner. Boken erbjuder mycket ny kunskap och ger goda prof på den mångfald som idag präglar forskning med samisk tematik.

Artiklarna i Vid foten av fjället berör två tematiska områden som är mycket angelägna för det samiska samhället. Det handlar om rättigheter och kunskapsöverföring. Idag tvingas rennäringen att ändra sin verksamhet i takt med att externa krafter i form av jord- och skogsbruk, gruvnäring, vind- och vattenkraft, vägbyggen, järnvägar, rovdjur och turistverksamhet försvårar deras möjligheter att bedriva sitt värv. Tre av texterna behandlar den historiska bakgrunden till dessa konflikter, svårigheterna att komma överens med Norge om beteslanden och Sveriges underlåtenhet att underteckna konventionen ILO 169 om urfolks rättigheter. Ett av de viktigaste argumenten för väsentligheten av samisk forskning är att det saknas kunskap. Det gäller inte minst den breda allmänheten. Det finns två viktiga sammanhang att erbjuda en bättre och mer nyanserad kunskap om det samiska samhället. Det ena är skolan som genom sin undervisning har en unik möjlighet att på bred front förändra kunskapsläget, det andra är media. Två texter analyserar den bild av det samiska som ges i svenska läroböcker och av Sveriges Television. Sammantaget presenteras mycket ny och värdefull kunskap, något som behövs för att Sápmi ska ges möjlighet till en positiv och hållbar utveckling.

Skandalen i Härjedalen -- så löd rubriken till ledaren i Samefolket nr. 3 1996. Tingsrätten i Sveg hade precis lämnat sin dom i Härjedalsmålet och ledaren beskriver domen som ett "svidande nederlag". Avgörandet innebar att samerna i Härjedalen förlorade sin, som de trodde, lagfästa rätt till vinterbete på enskild mark utanför renbetesfjällen. Härjedalsdomen prövades senare av hovrätten i Sundsvall där den vann laga kraft genom att Högsta domstolen år 2004 inte beviljade prövningstillstånd. Kvar står idag fem samebyar med en rättegångsskuld på 15 miljoner kronor och vinterbetesmarker som de inte får utnyttja om de inte betalar dryga avgifter till markägarna. I Historien och Härjedalsdomen går landsarkivarien och forskaren Lars Rumar grundligt igenom det historiska material som åberopats i rättsprocessen i Härjedalsmålet. Han visar på hur det tolkats och lyfter fram kompletterande material som ger nya perspektiv på målet. Rumar aktualiserar historievetenskapliga och juridiska frågeställningar som är av stor vikt, eftersom Härjedalsdomens betydelse sträcker sig långt utöver de lokala tvistefrågor som den behandlar. Nästan samtidigt med rättsprocessen i Härjedalen avgjordes två liknande samiska sedvanerättsmål, Selbumålet i Norge och Nordmalingmålet i Sverige. Härjedalsdomen skiljer sig från de två andra domarna genom den avgörande roll som den historiska bevisningen tilldelades. Lars Rumar anser att Härjedalsdomen vilar på bräcklig historisk grund och på en förlegad historiesyn.

Denna bok är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan San Research Centre, University of Botswana och Vaartoe – Centrum för samisk forskning (CeSam) vid Umeå universitet. De olika kapitlen är skrivna av projektdeltagare som representerar urfolksforskning, urfolksstudenter, urfolksorganisationer och – samhällsarbetare samt personal vid universitetsbibliotek. Olika aspekter diskuteras kring ämnen som sårbarhet och satsningar på hållbar utveckling för Sanfolket och det samiska folket genom teman som urfolksrätt, samhällsutveckling, traditionell kunskap, etnicitet, språk, utbildning, hälsa och urfolksforskning. Utgångspunkten är att toppstyrda tillvägagångsätt och externa perspektiv sällan uppnår positiv förändring på lång sikt, vare sig det gäller utvecklingsinsatser eller forskning. För att lyckas måste hållbar utveckling förankras hos och definieras av de berörda folken själva.

Lars Thomasson blev 90 år den 5 april 2018 vilket uppmärksammas med denna vänbok. Lars har berört oerhört många människor, både i egenskap av mentor, politisk ledare, inspiratör, forskare och utbildningsledare. Han har en bred kompetens och hans kunskap är mycket respekterad, både i samiskt samhälle och i majoritetssamhället. Genom sin klarsynthet, tankeskärpa och berättarförmåga har han förmått att förmedla och tydliggöra svåra och komplexa frågor, samtidigt som han entusiasmerat och gett kraft åt många individer som följt i hans fotspår inom olika fält. I bokens första del, Personen, framträder människan Lars. Hans 22 syskonbarn delar med sig av minnen och historier om honom. Därefter lyfter Eric-Oscar Oscarsson Lars roll som mentor och inspiratör och avslutas med Katarina Hällgrens porträtt av honom. I andra delen, Det lokala, uppmärksammas Lars hemlän Jämtland. Tredje delen, Politik, tar fasta på Lars mångåriga politiska engagemang bland annat inom SSR. Den sista delen, Rättegångar, tar upp centrala samiska rättsfrågor som är under behandling idag inom Sápmi på svensk sida.

Skogssamisk vilja är en jubileumsantologi till hundraårsminnet av att den skogssamiska läraren Karin Stenberg med hjälp av författaren Valdemar Lindholm gav ut skriften Dat läh mijen situd (det är vår vilja). En vädjan till Svenska Nationen från Samefolket. Det är en politisk kampskrift om den skogssamiska situationen i Sverige för hundra år sedan som på många sätt är aktuell också idag. Antologin inleds med ursprungstexten Dat läh mijen situd men innehåller ytterligare tolv bidrag som på olika sätt tar utgångspunkt i Stenbergs skrift, person och kunskaper om samernas historia. Kapitlen som följer med sina olika inriktningar utgör en fortsättning på Karin Stenbergs pionjärinsats för det skogssamiska folket. Bidragen omfattar även studier om Karin Stenberg som barn och vuxen. Bland kapitlen finns fem bidrag skrivna av skogssamer som träffade henne i vardagen, är släkt med henne eller varit hennes elever. Vi får vidare följa hennes litterära samtid i texter om samerna. Karin Stenberg hade troligen redan under 1920-talet förvärvat kunskaper om samernas utbredning söderut. Forskningens framsteg till idag hade säkerligen fångat hennes intresse. Redaktionskommitténs förhoppning med denna bok är att den fångar intresset för skogssamisk historia, ger den samiska läsekretsen ny kunskap men framförallt fångar de ungas intresse för skogssamerna.

I denna antologi samlas åtta bidrag kring samisk hälsoforskning. De inledande kapitlen är originalbidrag till antologin medan ytterligare två kapitel är omarbetade artiklar från internationella vetenskapliga tidskrifter. Fyra kapitel utgör omarbetade examensarbeten inom ramen för psykologutbildningen vid Umeå universitet och har ett antal år på nacken. Tillsammans ger bidragen en insikt i forskning kring samisk hälsa och frågor som påverkat samers hälsa sedan början av 2000-talet. En befolknings hälsa och välbefinnande ska naturligt alltid stå i centrum av dess politiska liv. Texterna i denna antologi har varit aktuella och relevanta för det samiska samhället under lång tid, och därför är det med glädje vi ser att Sametinget nyligen antagit sitt första hälsopolitiska program, där man särskilt lyfter fram betydelsen av att arbeta för en god psykisk hälsa hos det samiska folket. Samiska perspektiv på hälsa ser ut att ha kommit för att stanna, i politiken och akademin såväl som i konkreta vårdmöten. Redaktörernas förhoppning är att kunskapen och kunskapsutbytet i antologin ska bidra till att vitalisera Sametingets och andra centrala aktörers arbete på området. För alla människors rätt till en god hälsa.

InnehållsförteckningArtiklar som ingår i denna avhandling Förord AbstractČoahkkáigeassuPopulärvetenskaplig sammanfattning1. Inledning Syfte och frågeställningar DelstudierAvhandlingens upplägg 2. Tidigare forskning Utbildningsreformer och utbildningspolitik Utbildning för samer i Sápmi Utbildningsinnehåll för och om samer Utbildning och urfolks rättigheter och status Utbildning för samer i SverigeFrån kyrklig till statlig styrning av samisk utbildningOlika motiv bakom skapandet av nomadskolanNomadskolans innehåll och verksamhet fram till 1962Nomad- och sameskola efter 1962Undervisning i samiska Avhandlingens vetenskapliga bidrag3. Bakgrund Effekter av moderna staters bildande Kyrklig inverkan på samers utbildning i Sverige Olika modeller för samers utbildningStatlig inverkan på samers utbildning under 1900-talet Svensk politik gällande samefrågor Nomadskolan ifrågasatt från sin start Förändrad politik gällande samefrågor Utbildning för samer – en mix av svensk skolpolitik ochrennäringsfrågorSvensk skolpolitikRennäringsfrågors inverkan på utbildningNomadskolutredningen Utbildning för samer följer de svenska skolreformernaUtbildningsväsende för samer utreds igen Förändring i huvudmannaskap gav utrymme för samisk prägel4. Teoretisk ansatsUtbildningens syfte och målsättningLäroplansteoriUtbildningsdomäner enligt Biesta Utbildning i relation till samhälletIdentifikation och föreställda gemenskaper Kultur och utbildning Samisk kultur och kulturarv Samiska kunskaper och kunskapssystem5. Avgränsning, material och metod AvgränsningarLäroplanstexter och arkivmaterialKomparativ metod Tematisk analys Textanalys och analys av arkivmaterial Etiska överväganden6. Avhandlingens delstudierDelstudie I – The Swedish Sámi boarding school reforms in the era of educational democratisation, 1956 to 1969Delstudie II – Samiska fältstudier: Undervisningspraktikeroch principer för kunskapsöverföring i nomadkunskapsämnets implementering ca 1950–1975Delstudie III - Att öka samiskt inflytande och återaktualisera traditionella kunskaper – Sák 96 och den samiska utbildningsambitionen i relation till Lpo 94Delstudie IV – Swedish School curricula and Sámi selfidentification. The syllabus from 1960s to 2011. Ansvarsfördelning i delstudier7. Utbildning för samer: En sammanfattande diskussion Undersökningsperioden – samers utbildning och det allmänna skolväsendets demokratiseringSkolreformer och nya läroplaner Reducering av kursplaner i undervisning för samerUtbildningsinnehåll för nomad- och sameskolanRenskötselkunskap övergår till samekultur Konkurrensen om naturresurser som ständigt aktuellReducering av kunskaper skapar ett nytt kulturbegreppFrån renskötsellagstiftning till urfolksrättKursplanen i samiska språk bär det kulturella ansvaretKollektivt identitetsskapande genom utbildningsdirektivAvhandlingens bidrag i relation till tidigare forskning Utvärdering av de teoretiska utgångspunkternas bidrag till avhandlingen Slutord och framtida forskning SummaryReferenser Umeå Studies in History and Education. A Book Series in Educational History, History Education, and Historical Culture Skrifter från Várdduo – Centrum för samisk forskning

Åsa Nordin gjorde under 2003 en enkätstudie där samiska studenters inställning till högre utbildning vid Umeå universitet undersöktes. Studien behandlade bl a de samiska studenternas intresse att fortsätta från grundutbildning till forskarutbildning, om de kunnat fördjupa sig i samisk tematik i sina utbildningar, om det fanns intresse att delta i en forskarskola med samisk tematik samt studenternas uppfattning om Centrum för Samisk forskning, (CeSam). Vidare undersöktes, via prefekterna vid Umeå universitet och SLU, omfattningen av den forskning som på något vis berörde samisk tematik. Svaren visar att forskning med inslag av samisk tematik inte är särskilt utbredd. Samtidigt pekar enkäten på att samiska studenter vill gå vidare in på forskarutbildningar och fördjupa sig i samiska forskningsfrågor och därmed finns det all anledning att vara optimistisk när det gäller samiskt deltagande i den framtida forskningen.

Forskning och politik som berör samiska förhållanden står i ett nära förhållande till varandra och har så gjort under lång tid. Utvecklingen inom Sápmi har gått fort och hunnit långt i ett internationellt urbefolkningsperspektiv men har mycket i övrigt att önska i nationella och samiska perspektiv. Forskningen står inför den viktiga uppgiften att analysera de syften och drivkrafter som vetenskapen haft i förhållande till det samiska samhället. En fortsatt granskning av samernas politiska mobilisering på vägen mot ökat självbestämmande är också synnerligen angeläget. Boken innehåller elva artiklar som bör ses som ett steg på denna väg, men boken hoppas samtidigt inspirera till framtida forskning.

Kristina Sehlin MacNeil har undersökt medling som metod i marktvister. Rapporten behandlar forskning, utredning och medling, hantering av marktvister mellan ursprungsfolk och majoritetsbefolkningar internationellt samt renskötares och markägares åsikter om medling i marktvister. Den gemensamma inställningen från båda parter är att de är positiva till medling, men de vittnar också om en enorm okunskap om markanvändningsfrågor och frågor som rör det samiska samhället i Sverige. Den okunskapen leder i sin tur till konflikter. Parterna efterlyser därför åtgärder för att stävja detta. Rapporten har sitt avstamp i det förslag om ett svenskt utrednings- och medlingsinstitut för hantering av marktvister mellan renskötare och markägare som finns med i Gränsdragningskommissionen för renskötselområdets utredning, Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14). Olika varianter på liknande organ finns i flera länder, bland annat Australien och Nya Zeeland. Gemensamt för länderna är att parterna som tar sina anspråk till utrednings- och medlingsorganen besparas de kostnader som utredningar och domstolsförfaranden medför.

Rapporten är en fortsättning på samarbetsprojektet Analyse av den samiske reindriftens økonomiske tilpasning, mellan Nordiskt samiskt institut i Kautokeino och Vaartoe-Centrum för Samisk forskning vid Umeå universitet. Samarbetet inleddes under 2004. Denna del av projektet har sin utgångspunkt från det kvalitativa materialet och fördjupar studien i ett kvalitativt material, som består av 24 djupintervjuer med renskötare från såväl norsk som svensk sida av Sápmi. Merparten av renskötselföretagen i Sverige och Norge förknippas med låg ekonomisk lönsamhet. Många av renskötarhushållen har lägre inkomster än vad som medelsvensson i respektive land har. Det måste finnas andra värden än rent ekonomiska, som gör renskötselutövandet attraktivt och stimulerande för de berörda. Det är därför av betydelse att undersöka vilka dessa värden är, hur renskötarhushållen resonerar kring sin egen ekonomiska situation samt vad de har för bild av sig själva som renskötare. Projektets svenska del har finansierats med medel från Interreg IIIA Sverige-Norge, Interreg IIIA Nord samt Sametingets kulturråd.