Skandalen i Härjedalen -- så löd rubriken till ledaren i Samefolket nr. 3 1996. Tingsrätten i Sveg hade precis lämnat sin dom i Härjedalsmålet och ledaren beskriver domen som ett "svidande nederlag". Avgörandet innebar att samerna i Härjedalen förlorade sin, som de trodde, lagfästa rätt till vinterbete på enskild mark utanför renbetesfjällen. Härjedalsdomen prövades senare av hovrätten i Sundsvall där den vann laga kraft genom att Högsta domstolen år 2004 inte beviljade prövningstillstånd. Kvar står idag fem samebyar med en rättegångsskuld på 15 miljoner kronor och vinterbetesmarker som de inte får utnyttja om de inte betalar dryga avgifter till markägarna. I Historien och Härjedalsdomen går landsarkivarien och forskaren Lars Rumar grundligt igenom det historiska material som åberopats i rättsprocessen i Härjedalsmålet. Han visar på hur det tolkats och lyfter fram kompletterande material som ger nya perspektiv på målet. Rumar aktualiserar historievetenskapliga och juridiska frågeställningar som är av stor vikt, eftersom Härjedalsdomens betydelse sträcker sig långt utöver de lokala tvistefrågor som den behandlar. Nästan samtidigt med rättsprocessen i Härjedalen avgjordes två liknande samiska sedvanerättsmål, Selbumålet i Norge och Nordmalingmålet i Sverige. Härjedalsdomen skiljer sig från de två andra domarna genom den avgörande roll som den historiska bevisningen tilldelades. Lars Rumar anser att Härjedalsdomen vilar på bräcklig historisk grund och på en förlegad historiesyn.

Skandalen i Härjedalen -- så löd rubriken till ledaren i Samefolket nr. 3 1996. Tingsrätten i Sveg hade precis lämnat sin dom i Härjedalsmålet och ledaren beskriver domen som ett "svidande nederlag". Avgörandet innebar att samerna i Härjedalen förlorade sin, som de trodde, lagfästa rätt till vinterbete på enskild mark utanför renbetesfjällen. Härjedalsdomen prövades senare av hovrätten i Sundsvall där den vann laga kraft genom att Högsta domstolen år 2004 inte beviljade prövningstillstånd. Kvar står idag fem samebyar med en rättegångsskuld på 15 miljoner kronor och vinterbetesmarker som de inte får utnyttja om de inte betalar dryga avgifter till markägarna. I Historien och Härjedalsdomen går landsarkivarien och forskaren Lars Rumar grundligt igenom det historiska material som åberopats i rättsprocessen i Härjedalsmålet. Han visar på hur det tolkats och lyfter fram kompletterande material som ger nya perspektiv på målet. Rumar aktualiserar historievetenskapliga och juridiska frågeställningar som är av stor vikt, eftersom Härjedalsdomens betydelse sträcker sig långt utöver de lokala tvistefrågor som den behandlar. Nästan samtidigt med rättsprocessen i Härjedalen avgjordes två liknande samiska sedvanerättsmål, Selbumålet i Norge och Nordmalingmålet i Sverige. Härjedalsdomen skiljer sig från de två andra domarna genom den avgörande roll som den historiska bevisningen tilldelades. Lars Rumar anser att Härjedalsdomen vilar på bräcklig historisk grund och på en förlegad historiesyn.

Skandalen i Härjedalen -- så löd rubriken till ledaren i Samefolket nr. 3 1996. Tingsrätten i Sveg hade precis lämnat sin dom i Härjedalsmålet och ledaren beskriver domen som ett "svidande nederlag". Avgörandet innebar att samerna i Härjedalen förlorade sin, som de trodde, lagfästa rätt till vinterbete på enskild mark utanför renbetesfjällen. Härjedalsdomen prövades senare av hovrätten i Sundsvall där den vann laga kraft genom att Högsta domstolen år 2004 inte beviljade prövningstillstånd. Kvar står idag fem samebyar med en rättegångsskuld på 15 miljoner kronor och vinterbetesmarker som de inte får utnyttja om de inte betalar dryga avgifter till markägarna. I Historien och Härjedalsdomen går landsarkivarien och forskaren Lars Rumar grundligt igenom det historiska material som åberopats i rättsprocessen i Härjedalsmålet. Han visar på hur det tolkats och lyfter fram kompletterande material som ger nya perspektiv på målet. Rumar aktualiserar historievetenskapliga och juridiska frågeställningar som är av stor vikt, eftersom Härjedalsdomens betydelse sträcker sig långt utöver de lokala tvistefrågor som den behandlar. Nästan samtidigt med rättsprocessen i Härjedalen avgjordes två liknande samiska sedvanerättsmål, Selbumålet i Norge och Nordmalingmålet i Sverige. Härjedalsdomen skiljer sig från de två andra domarna genom den avgörande roll som den historiska bevisningen tilldelades. Lars Rumar anser att Härjedalsdomen vilar på bräcklig historisk grund och på en förlegad historiesyn.