Rapporten är en fortsättning på samarbetsprojektet Analyse av den samiske reindriftens økonomiske tilpasning, mellan Nordiskt samiskt institut i Kautokeino och Vaartoe-Centrum för Samisk forskning vid Umeå universitet. Samarbetet inleddes under 2004. Denna del av projektet har sin utgångspunkt från det kvalitativa materialet och fördjupar studien i ett kvalitativt material, som består av 24 djupintervjuer med renskötare från såväl norsk som svensk sida av Sápmi. Merparten av renskötselföretagen i Sverige och Norge förknippas med låg ekonomisk lönsamhet. Många av renskötarhushållen har lägre inkomster än vad som medelsvensson i respektive land har. Det måste finnas andra värden än rent ekonomiska, som gör renskötselutövandet attraktivt och stimulerande för de berörda. Det är därför av betydelse att undersöka vilka dessa värden är, hur renskötarhushållen resonerar kring sin egen ekonomiska situation samt vad de har för bild av sig själva som renskötare. Projektets svenska del har finansierats med medel från Interreg IIIA Sverige-Norge, Interreg IIIA Nord samt Sametingets kulturråd.

Rapporten är en fortsättning på samarbetsprojektet Analyse av den samiske reindriftens økonomiske tilpasning, mellan Nordiskt samiskt institut i Kautokeino och Vaartoe-Centrum för Samisk forskning vid Umeå universitet. Samarbetet inleddes under 2004. Denna del av projektet har sin utgångspunkt från det kvalitativa materialet och fördjupar studien i ett kvalitativt material, som består av 24 djupintervjuer med renskötare från såväl norsk som svensk sida av Sápmi. Merparten av renskötselföretagen i Sverige och Norge förknippas med låg ekonomisk lönsamhet. Många av renskötarhushållen har lägre inkomster än vad som medelsvensson i respektive land har. Det måste finnas andra värden än rent ekonomiska, som gör renskötselutövandet attraktivt och stimulerande för de berörda. Det är därför av betydelse att undersöka vilka dessa värden är, hur renskötarhushållen resonerar kring sin egen ekonomiska situation samt vad de har för bild av sig själva som renskötare. Projektets svenska del har finansierats med medel från Interreg IIIA Sverige-Norge, Interreg IIIA Nord samt Sametingets kulturråd.

Rapporten är en fortsättning på samarbetsprojektet Analyse av den samiske reindriftens økonomiske tilpasning, mellan Nordiskt samiskt institut i Kautokeino och Vaartoe-Centrum för Samisk forskning vid Umeå universitet. Samarbetet inleddes under 2004. Denna del av projektet har sin utgångspunkt från det kvalitativa materialet och fördjupar studien i ett kvalitativt material, som består av 24 djupintervjuer med renskötare från såväl norsk som svensk sida av Sápmi. Merparten av renskötselföretagen i Sverige och Norge förknippas med låg ekonomisk lönsamhet. Många av renskötarhushållen har lägre inkomster än vad som medelsvensson i respektive land har. Det måste finnas andra värden än rent ekonomiska, som gör renskötselutövandet attraktivt och stimulerande för de berörda. Det är därför av betydelse att undersöka vilka dessa värden är, hur renskötarhushållen resonerar kring sin egen ekonomiska situation samt vad de har för bild av sig själva som renskötare. Projektets svenska del har finansierats med medel från Interreg IIIA Sverige-Norge, Interreg IIIA Nord samt Sametingets kulturråd.