Vilken betydelse bör moraliska överväganden ha för politiska aktörers handlande? Och vilken relevans bör etiken ha för det politiska livet? I denna studie analyseras fyra olika teorier, som ger skilda svar på dessa frågor. Den politiska cynismen hävdar att politiken inte alls har med moral att göra, medan den politiska realismen menar att den moral som är relevant för politiskt handlande är en annan än den som gäller för relationen mellan enskilda. Den politiska moralismen hävdar däremot att moralen bör ha direkt relevans för politiska aktörers handlande och för utformningen av politiska institutioner. Författaren kritiserar dessa tre teorier och argumenterar i stället för vad han kallar en kritisk politisk etik. Denna teori hävdar att moralen bör få en större betydelse för politiken än vad som är fallet i dagens realpolitik. Samtidigt menar den att etikens uppgift inte är att ge politisk rådgivning utan att ur ett moraliskt perspektiv kritiskt granska den politiska makten. Detta är en teori som i hög grad är influerad av sådana politiska filosofer som Jürgen Habermas, Seyla Benhabib och Rainer Forst. I boken diskuteras hur deras diskursetik och etiska konstruktivism kan vidareutvecklas och ge en ansats för en sådan kritik av politiken.

Vilken betydelse bör moraliska överväganden ha för politiska aktörers handlande? Och vilken relevans bör etiken ha för det politiska livet? I denna studie analyseras fyra olika teorier, som ger skilda svar på dessa frågor. Den politiska cynismen hävdar att politiken inte alls har med moral att göra, medan den politiska realismen menar att den moral som är relevant för politiskt handlande är en annan än den som gäller för relationen mellan enskilda. Den politiska moralismen hävdar däremot att moralen bör ha direkt relevans för politiska aktörers handlande och för utformningen av politiska institutioner. Författaren kritiserar dessa tre teorier och argumenterar i stället för vad han kallar en kritisk politisk etik. Denna teori hävdar att moralen bör få en större betydelse för politiken än vad som är fallet i dagens realpolitik. Samtidigt menar den att etikens uppgift inte är att ge politisk rådgivning utan att ur ett moraliskt perspektiv kritiskt granska den politiska makten. Detta är en teori som i hög grad är influerad av sådana politiska filosofer som Jürgen Habermas, Seyla Benhabib och Rainer Forst. I boken diskuteras hur deras diskursetik och etiska konstruktivism kan vidareutvecklas och ge en ansats för en sådan kritik av politiken.

Vilken betydelse bör moraliska överväganden ha för politiska aktörers handlande? Och vilken relevans bör etiken ha för det politiska livet? I denna studie analyseras fyra olika teorier, som ger skilda svar på dessa frågor. Den politiska cynismen hävdar att politiken inte alls har med moral att göra, medan den politiska realismen menar att den moral som är relevant för politiskt handlande är en annan än den som gäller för relationen mellan enskilda. Den politiska moralismen hävdar däremot att moralen bör ha direkt relevans för politiska aktörers handlande och för utformningen av politiska institutioner. Författaren kritiserar dessa tre teorier och argumenterar i stället för vad han kallar en kritisk politisk etik. Denna teori hävdar att moralen bör få en större betydelse för politiken än vad som är fallet i dagens realpolitik. Samtidigt menar den att etikens uppgift inte är att ge politisk rådgivning utan att ur ett moraliskt perspektiv kritiskt granska den politiska makten. Detta är en teori som i hög grad är influerad av sådana politiska filosofer som Jürgen Habermas, Seyla Benhabib och Rainer Forst. I boken diskuteras hur deras diskursetik och etiska konstruktivism kan vidareutvecklas och ge en ansats för en sådan kritik av politiken.