Alstret handlar om det okända zazafolket i östra Anatolien. Dessa är urinvånare i östra Anatolien, men är emellertid varken kurder, turkar, armenier, judar eller araber. Uppskattningsvis kan totalt en rundad siffra på 1 500 000 zazaer finnas i hela världen. Enligt vissa källor skildras det i lertavlor på kilskrift (på sumeriska från 3100 f.Kr.) att zazafolket har sin hemvist kring Vansjön. Behistuninskriptionerna i Iran, skrivna mellan 515 f.Kr. och 486 f.Kr. på fornpersiska, elamitiska och babyloniska, på order av den akemenidiske storkungen Darius I, berättar att zazafolket bodde i ett område nordväst om Vansjön. I utpräglad grad visar historiska urkunder som Bundahishn (ca 500-talet f.Kr.), en av zarathustra-anhängarnas heliga skrifter, att zazaernas hemland kan lokaliseras till området kring Eufrats och Tigris källa. Det indikerar att zazaerna migrerade till Khorasan i norra Iran och inte tvärtom som man tidigare trott. DNA-tester visar med fascinerande tydlighet det släktskap som knyter oss zazastammar samman. Det dök upp mer än 8 500 potentiella DNA-släktingar. DNA-tester visar en beräkning av hur nära släkt vi är. Utmaningen för mig är att hitta exakt hur vi är släkt. I stort sett alla 220 zazastammar har deltagit i DNA-tester. För att bestämma mina släktingar har min DNA-profil jämförts med ca 3 500 zazaindivider från hela världen. I sammanställningstabellen presenteras genomsnittsvärden av zazaiska kandidaternas uppskattade etnicitetsfördelning för olika DNA testföretag. DNA är de oskrivna folkgruppernas träd. Effektiv isolering har gett zazafolket eget DNA. Den visar att exklusivitet och endogami i kärnlandet ”Zazadiyar” gjort att zazaernas DNA fått en egen särart. DNA, språk, migrationer, religiösa miljöer, levnadsvanor, agrikulturer och kulturella aktiviteter är varje pusselbit som bidrar till kunskap om det forntida zazafolkets ursprung. Resonemanget kring detta är ett kreativt sätt att forska om våra forntida anor.
