Del två i Lövestams stora romanprojekt Mina förfäder är en bedrövlig skara, när man gör sig en överblick. Bortlämnade barn och okända fäder, prostituerade och förmodligen fler alkisar än jag känner till. Jag själv är kulmen på misslyckandet: Hon som inte ens kunde föra dessa torftiga gener vidare. Efter ett mindre sammanbrott på jobbet åker Monika på en terapeutisk skrivarkurs i Arvidsjaur. På kursen samlas en brokig grupp deltagare, och det blir en omvälvande vecka. Parallellt kliver Monikas förfäder fram ur det förflutna: Lisa, som kom till Stockholm för att söka upp sin fästman; Sten, som med sin storlek dödade sin mor; Sara-Maria, som skulle ha farit till Amerika. Deras berättelser får liv och blir bitar i det pussel som Monika lägger. Sagt om Ljudet av fötter. Första Monikabok: "Sara Lövestam skriver på ett sätt som går under huden, det går inte att värja sig eller förbli oberörd. En helt underbar bok och det bästa är att två böcker till om Monika snart finns ute." Eva Åström, Expressen Söndag "Hon har en nästan kuslig förmåga att få sina romanpersonligheter att bli levande från första meningen ... Sällan har jag läst en bok som i så lätt ton lyckas berätta om svåra upplevelser. Och sällan har jag skrattat så mycket, för Sara Lövestam lyckas använda humorns kontrastverkan för att ge allvaret större djup." Lotta Olsson, Svenska Dagbladet "Att Lövestam kan ord och grammatik har jag lärt mig genom hennes handböcker om språket. Men hennes otroliga förmåga att skapa en berättelse som är så vacker, sorglig och äkta på samma gång var en underbar upptäckt. ... Detta är Första Monikaboken, jag längtar efter nästa." Birthe Wetter, Mariestads-Tidningen
