På eftermiddagen den 2 mars 1917 klev den 30-åriga advokaten Eva Andén upp i talarstolen i riksdagens andra kammare. Hon var inbjuden att kommentera ett nytt lagförslag, vilket var uppseendeväckande på två sätt: dels var det första gången en kvinna talade i riksdagen, dels talade Andén utifrån juridisk yrkeserfarenhet.

Idag är kvinnorna i klar majoritet på juristutbildningarna, men på Eva Andéns tid såg det annorlunda ut. Visserligen fick kvinnor lov att studera juridik vid universiteten från 1870-talet och framåt, men hindren på vägen till en karriär var många och handlade om både lagstiftning och attityd. Som Sveriges första kvinnliga advokat fick Eva Andén ta emot dödshot när hon förespråkade reformer av äktenskapslagstiftningen.

I Besvärliga fruntimmer! får vi följa ett stort antal personöden från den tid då kvinnor fick kämpa sig fram på den juridiska banan. Elsa Trolle Önnerfors ger här den första övergripande skildringen av hur kvinnliga jurister slog sig in på arbetsmarknaden under en tidsperiod som sammanfaller med såväl Sveriges demokratisering som kvinnans frigörelse.

På eftermiddagen den 2 mars 1917 klev den 30-åriga advokaten Eva Andén upp i talarstolen i riksdagens andra kammare. Hon var inbjuden att kommentera ett nytt lagförslag, vilket var uppseendeväckande på två sätt: dels var det första gången en kvinna talade i riksdagen, dels talade Andén utifrån juridisk yrkeserfarenhet.

Idag är kvinnorna i klar majoritet på juristutbildningarna, men på Eva Andéns tid såg det annorlunda ut. Visserligen fick kvinnor lov att studera juridik vid universiteten från 1870-talet och framåt, men hindren på vägen till en karriär var många och handlade om både lagstiftning och attityd. Som Sveriges första kvinnliga advokat fick Eva Andén ta emot dödshot när hon förespråkade reformer av äktenskapslagstiftningen.

I Besvärliga fruntimmer! får vi följa ett stort antal personöden från den tid då kvinnor fick kämpa sig fram på den juridiska banan. Elsa Trolle Önnerfors ger här den första övergripande skildringen av hur kvinnliga jurister slog sig in på arbetsmarknaden under en tidsperiod som sammanfaller med såväl Sveriges demokratisering som kvinnans frigörelse.

På eftermiddagen den 2 mars 1917 klev den 30-åriga advokaten Eva Andén upp i talarstolen i riksdagens andra kammare. Hon var inbjuden att kommentera ett nytt lagförslag, vilket var uppseendeväckande på två sätt: dels var det första gången en kvinna talade i riksdagen, dels talade Andén utifrån juridisk yrkeserfarenhet.

Idag är kvinnorna i klar majoritet på juristutbildningarna, men på Eva Andéns tid såg det annorlunda ut. Visserligen fick kvinnor lov att studera juridik vid universiteten från 1870-talet och framåt, men hindren på vägen till en karriär var många och handlade om både lagstiftning och attityd. Som Sveriges första kvinnliga advokat fick Eva Andén ta emot dödshot när hon förespråkade reformer av äktenskapslagstiftningen.

I Besvärliga fruntimmer! får vi följa ett stort antal personöden från den tid då kvinnor fick kämpa sig fram på den juridiska banan. Elsa Trolle Önnerfors ger här den första övergripande skildringen av hur kvinnliga jurister slog sig in på arbetsmarknaden under en tidsperiod som sammanfaller med såväl Sveriges demokratisering som kvinnans frigörelse.