Idag är kvinnorna fler än männen på juristutbildningarna och nästan sju av tio antagna till domarutbildningen är kvinnor. De kvinnliga juristerna är i majoritet inom flera juridiska yrken, för hundra år sedan var situationen en helt annan. Från 1870-talet fick kvinnor lov att studera juridik på universiteten, men det var svårt för dem att hitta arbete efter examen. Hindren i deras väg fanns både i lagstiftningen och i attityderna. Både inom juristkåren och i samhället i övrigt var många skeptiska till kvinnliga jurister. En som fick känna av det var Elsa Eschelsson, den första kvinnan i Sverige som tog en juristexamen och därefter fortsatte på en akademisk karriär. Trots att hon var en uppskattad lärare och skicklig forskare gick hon till slut under av det motstånd som hon mötte. Sveriges första kvinnliga advokat, Eva Andén, fick ta emot dödshot då hon förespråkade reformer av äktenskapslagstiftningen. I Besvärliga fruntimmer! ger Elsa Trolle Önnerfors den första övergripande skildringen av hur de kvinnliga juristerna slog sig in på arbetsmarknaden under en tidsperiod som sammanfaller med Sveriges demokratisering och kvinnans frigörelse.

Idag är kvinnorna fler än männen på juristutbildningarna och nästan sju av tio antagna till domarutbildningen är kvinnor. De kvinnliga juristerna är i majoritet inom flera juridiska yrken, för hundra år sedan var situationen en helt annan. Från 1870-talet fick kvinnor lov att studera juridik på universiteten, men det var svårt för dem att hitta arbete efter examen. Hindren i deras väg fanns både i lagstiftningen och i attityderna. Både inom juristkåren och i samhället i övrigt var många skeptiska till kvinnliga jurister. En som fick känna av det var Elsa Eschelsson, den första kvinnan i Sverige som tog en juristexamen och därefter fortsatte på en akademisk karriär. Trots att hon var en uppskattad lärare och skicklig forskare gick hon till slut under av det motstånd som hon mötte. Sveriges första kvinnliga advokat, Eva Andén, fick ta emot dödshot då hon förespråkade reformer av äktenskapslagstiftningen. I Besvärliga fruntimmer! ger Elsa Trolle Önnerfors den första övergripande skildringen av hur de kvinnliga juristerna slog sig in på arbetsmarknaden under en tidsperiod som sammanfaller med Sveriges demokratisering och kvinnans frigörelse.

Idag är kvinnorna fler än männen på juristutbildningarna och nästan sju av tio antagna till domarutbildningen är kvinnor. De kvinnliga juristerna är i majoritet inom flera juridiska yrken, för hundra år sedan var situationen en helt annan. Från 1870-talet fick kvinnor lov att studera juridik på universiteten, men det var svårt för dem att hitta arbete efter examen. Hindren i deras väg fanns både i lagstiftningen och i attityderna. Både inom juristkåren och i samhället i övrigt var många skeptiska till kvinnliga jurister. En som fick känna av det var Elsa Eschelsson, den första kvinnan i Sverige som tog en juristexamen och därefter fortsatte på en akademisk karriär. Trots att hon var en uppskattad lärare och skicklig forskare gick hon till slut under av det motstånd som hon mötte. Sveriges första kvinnliga advokat, Eva Andén, fick ta emot dödshot då hon förespråkade reformer av äktenskapslagstiftningen. I Besvärliga fruntimmer! ger Elsa Trolle Önnerfors den första övergripande skildringen av hur de kvinnliga juristerna slog sig in på arbetsmarknaden under en tidsperiod som sammanfaller med Sveriges demokratisering och kvinnans frigörelse.