Rättshistoria

År 1668 släpps Satans raseri lös i Sverige. Plötsligt anklagas kvinnor för häxeri och samvaro med djävulen. Huvudstaden sänder ut en trolldomskommission med rätt att utmäta dödsstraff. Domarna börjar falla – och det blir gnistan som får häxbålen att flamma upp över hela landet. »Det stora oväsendet« har inletts. Och innan det tystnar, ska närmare 300 kvinnoliv ha släckts. Häxor handlar om trolldomens historia, de svenska häxprocesserna i allmänhet och det stora oväsendet i synnerhet. I fiktiva fotografier ställs läsaren öga mot öga med offrens uppfordrande blickar och jämte de trollbindande bilderna löper faktaberättelsen om en av svensk historias största rättsskandaler.

Denna femte översedda och ombrutna upplaga innehåller för första gången illustrationerna ur den franska originalutgåvan.

Varför intar fängelset en så dominerande plats i dagens straffsystem? Den frågan står i centrum för Michel Foucaults Övervakning och straff (Surveiller et punir), den kanske mest inflytelserika i hans långa rad av civilisationskritiska undersökningar.

Den övergång från brutala kroppsstraff till fängelsestraff, som upplysningsmännen såg som en seger för humanism och förnuft, vill Foucault tvärtom se som följden av en ny och effektivare disciplinering av människorna. Denna strävan går igen på en rad områden, från 1600-talet och framåt: skolväsendet, arméerna och inte minst fabrikerna. När kroppsstraffen ersätts med fängelsestraff och fångvård innebär det att en äldre form av maktutövning ersätts av en ny och än mer långtgående, som ytterst syftar till människornas fullständiga normalisering och anpassning till det nya produktionssystemets krav. I fängelseinstitutionen får alla dessa tendenser sitt mest fullödiga uttryck.

I ett språk som vibrerar av patos och inlevelse med de förtryckta och plågade illustrerar Foucault sina teser med skakande inblickar i straffets och disciplineringens historia.

I en inledning till boken ger Sune Sunesson en klargörande presentation av Foucaults tänkande.

På eftermiddagen den 2 mars 1917 klev den 30-åriga advokaten Eva Andén upp i talarstolen i riksdagens andra kammare. Hon var inbjuden att kommentera ett nytt lagförslag, vilket var uppseendeväckande på två sätt: dels var det första gången en kvinna talade i riksdagen, dels talade Andén utifrån juridisk yrkeserfarenhet.

Idag är kvinnorna i klar majoritet på juristutbildningarna, men på Eva Andéns tid såg det annorlunda ut. Visserligen fick kvinnor lov att studera juridik vid universiteten från 1870-talet och framåt, men hindren på vägen till en karriär var många och handlade om både lagstiftning och attityd. Som Sveriges första kvinnliga advokat fick Eva Andén ta emot dödshot när hon förespråkade reformer av äktenskapslagstiftningen.

I Besvärliga fruntimmer! får vi följa ett stort antal personöden från den tid då kvinnor fick kämpa sig fram på den juridiska banan. Elsa Trolle Önnerfors ger här den första övergripande skildringen av hur kvinnliga jurister slog sig in på arbetsmarknaden under en tidsperiod som sammanfaller med såväl Sveriges demokratisering som kvinnans frigörelse.

"Det dånar uti rättens krater" är ett citat som speglar att något genomgripande håller på att ske. I den här boken är det rätten domstolar, lagar och juridiska organ som bryts emot det traditionella politiska samhällets makt. Har juridik och politik fått förändrade positioner i Sverige från 1900-talets mitt och framåt?

Socialdemokraterna regerade mellan 1932 och 1976 på en samhällsmodell som skapats av arbetarrörelsen, partiet och LO. Här visar historikern Torbjörn Nilsson på den ökade betydelsen av juridisk granskning, nya prövningar av mänskliga rättigheter och medlemskapet i EU och i Nato. Glidningarna i politiskt fokus har urholkat den tidigare samhällsformen, oavsett om den kallas folkhemmet, den svenska modellen eller välfärdsstaten.

Att lagstiftning och domstolarnas ställning förändrats har undgått historikerna och kulturens debattörer trots de omvälvande följderna av skiftet. Kan ett ökat inflytande från jurister parallellt med stärkta medborgerliga rättigheter komma att försvaga den gamla samhällsmodellen ytterligare? Eller skapas kanske en blandning där nya maktförhållanden smälts ihop med gamla och leder till ett nytt folkhem?

Polismodern i Malexander, Göteborgskravallerna och avrättningen i Syrien 2013; detta är bara tre av de våldsdåd där förövarna är höger- och vänsterextremister eller som tillhör den våldsbejakande islamistiska miljön. Våldsdåden är så många fler, Drottninggatan förvandlades till en krigszon, psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren knivmördades på öppen gata under Almedalsveckan, alla minns nog Lasermannen på 1990-talet.

I denna bok har 50 år av extremistbrott närstuderats. Motiven är inte bara ideologiskt renläriga, utan även alkohol spelar även in, liksom psykisk ohälsa, grupptryck, knivbeväpning och situationer som spårat ur. Boken har många referenser till domstolarnas slutgiltiga domar. Men hoten startar ofta i de extrema miljöerna till höger, vänster eller från islamistiskt håll.

Författaren Lars Korsell har följt denna tilltagande brottslighet, även om dåden inte varit mindre allvarliga eller mindre synliga tidigare. Fallen från 1970-talet och framåt är många. Själv är Lars Korsell jurist och docent i kriminologi och forskare vid Brottsförebyggande rådet (Brå) och har en bakgrund både från domstolar, departement och statliga utredningar. Bokens förord har Anna-Lena Lodenius skrivit, och efterordet Robert Kindroth.