Elsa Trolle Önnerfors – författare

Vad ska man tänka på när man ska påbörja ett uppsatsarbete i juridik? Hur ska man på bästa sätt disponera sin text och hur hänvisar man till juridiska källor på ett korrekt vis? Och hur ska man planera för att bli klar med uppsatsen i tid?

Att skriva rätt ger goda råd när det gäller uppsatsskrivning i juridik. Boken har ett praktiskt fokus och innehåller en mängd konkreta exempel. Den tar upp olika aspekter kring själva skrivprocessen och lägger dessutom stor vikt vid frågor kring språkhantering och formalia.

Boken behandlar akademiskt uppsatsskrivande på svenska och riktar sig i första hand till studenter som skriver uppsats på juristprogrammet och andra juridiska utbildningar. Framställningen bygger på författarnas mångåriga erfarenhet av att handleda och bedöma uppsatser på olika nivåer på juristprogrammet vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Detta är den tredje och reviderade upplagan av boken, som även har utökats med ett sakregister.

På eftermiddagen den 2 mars 1917 klev den 30-åriga advokaten Eva Andén upp i talarstolen i riksdagens andra kammare. Hon var inbjuden att kommentera ett nytt lagförslag, vilket var uppseendeväckande på två sätt: dels var det första gången en kvinna talade i riksdagen, dels talade Andén utifrån juridisk yrkeserfarenhet.

Idag är kvinnorna i klar majoritet på juristutbildningarna, men på Eva Andéns tid såg det annorlunda ut. Visserligen fick kvinnor lov att studera juridik vid universiteten från 1870-talet och framåt, men hindren på vägen till en karriär var många och handlade om både lagstiftning och attityd. Som Sveriges första kvinnliga advokat fick Eva Andén ta emot dödshot när hon förespråkade reformer av äktenskapslagstiftningen.

I Besvärliga fruntimmer! får vi följa ett stort antal personöden från den tid då kvinnor fick kämpa sig fram på den juridiska banan. Elsa Trolle Önnerfors ger här den första övergripande skildringen av hur kvinnliga jurister slog sig in på arbetsmarknaden under en tidsperiod som sammanfaller med såväl Sveriges demokratisering som kvinnans frigörelse.

Hur gick domstolarna till väga för att lösa de uppkomna tvisterna och fylla luckorna i de gamla knapphändigt skrivna lagarna? I föreliggande avhandling undersöker författaren hur Svea hovrätt, den äldsta av de svenska hovrätterna, hanterade testamentstvister under perioden 1640-1690. I fokus för undersökningen, som huvudsakligen bygger på källmaterial från hovrättens dömande verksamhet, står hovrättens rättsbildande funktion. Vilka rättskällor och vilka rättsliga argument använde sig rättens ledamöter och de rättssökande parterna av för att motivera rätten att testamentera, trots avsaknaden av lagar på området?

Elsa Trolle Önnerfors är verksam som forskare och lärare vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet. Boken är en reviderad version av hennes doktorsavhandling från 2010.