Norrland är natur, energi, modernitet, naturtillgångar, vildmark, exploatering, ursprung, avfolkning, turism, kolonialism, utveckling, glesbygd, periferi, tystnad, fantasi, nationalparker, rå verklighet, kamp... Norrlandslitteratur är vildmarksromantik, realism, utopi, modernism, motstånd, lokal, solidarisk, politisk, sär, ursprunglig, folklig arbetarskildring... Alla dessa föreställningar om Norrland och dess litteratur. Alla går de att problematisera, vända och vrida på, analysera. Och det är vad litteraturvetare gör i den här antologin. Utifrån den teoribildning som brukar kallas ekokritik läser forskarna olika slags texter - hemmahörande i ett tidsspann som sträcker sig från Fredrika Bremer till Stefan Spjut, och innefattande, bland annat, Torgny Lindgrens berättarkonst och Vattenfalls policydokument - på sätt som visar hur de förhåller sig till dessa föreställningar. Därmed blottläggs också hur texterna i sitt förhandlande om norrländsk identitet avtecknar sig mot det moderna samhällets grundläggande uppdelning mellan kultur och natur, människa och miljö. Uppdelningens konsekvenser är i dag otäckt tydliga, när den faller samman inför de globala utmaningar som präglar vår tid.
