De sociala medierna och nätverkskulturen håller på att förändra medielandskapet radikalt. Förändringen ställer olika aktörer ? inklusive vanliga Facebookanvändare och twittrare ? inför en rad besvärliga frågor som har med tolkningsföreträde, kontrollmöjligheter och moraliska gränsdragningar att göra. Därtill kommer att gränsen mellan att vara mediekonsument och medieaktör aldrig har varit så genomsläpplig som idag. Tänk till exempel på bestsellern "Femtio nyanser av honom", som ursprungligen publicerades som ?fan fiction? på nätet, eller "Mad Men"-karaktärernas spontant skapade bloggversioner. Medieforskarna Henry Jenkins, Sam Ford och Joshua Green tar i "Spridbar media" ett brett grepp om den här processen och belyser den ur en rad olika perspektiv. Boken handlar naturligt nog om sådant som medieekonomi, företagskulturer, distributionsformer och rättighetsfrågor. Men den handlar också ? och framför allt ? om vanliga människors möjligheter att påverka mediemiljön genom sin egen aktivitet. Om det vi direkt eller indirekt kan åstadkomma när vi delar någonting till våra Facebookvänner eller i vårt twitterflöde eller engagerar oss i specifika intressegemenskaper på nätet. Bokens författare vill få oss att överge diverse förenklade ? men seglivade ? föreställningar om hur medier fungerar och istället börja reflektera över deras komplexitet och över ?spridbarhetens? roll. Kort sagt stimulera till nytänkande på området. Henry Jenkins är Provost?s Professor of Communication, Journalism, Cinematic Arts, and Education vid University of Southern California. Han har tidigare publicerat bland annat "Konvergenskulturen" (Daidalos 2008). Sam Ford är Director of Digital Strategy vid Peppercomm Strategic Communications och knuten till MIT:s Program in Comparative Media Studies och Western Kentucky University:s Popular Culture Studies Program. Joshua Green är strateg vid Undercurrent, en byrå för ditigala strategier i New York. Han har en doktorsexamen i mediestuder och har tidigare varit involverad i medieforskning vid bland annat University of Southern California och MIT.

De sociala medierna och nätverkskulturen håller på att förändra medielandskapet radikalt. Förändringen ställer olika aktörer ? inklusive vanliga Facebookanvändare och twittrare ? inför en rad besvärliga frågor som har med tolkningsföreträde, kontrollmöjligheter och moraliska gränsdragningar att göra. Därtill kommer att gränsen mellan att vara mediekonsument och medieaktör aldrig har varit så genomsläpplig som idag. Tänk till exempel på bestsellern "Femtio nyanser av honom", som ursprungligen publicerades som ?fan fiction? på nätet, eller "Mad Men"-karaktärernas spontant skapade bloggversioner. Medieforskarna Henry Jenkins, Sam Ford och Joshua Green tar i "Spridbar media" ett brett grepp om den här processen och belyser den ur en rad olika perspektiv. Boken handlar naturligt nog om sådant som medieekonomi, företagskulturer, distributionsformer och rättighetsfrågor. Men den handlar också ? och framför allt ? om vanliga människors möjligheter att påverka mediemiljön genom sin egen aktivitet. Om det vi direkt eller indirekt kan åstadkomma när vi delar någonting till våra Facebookvänner eller i vårt twitterflöde eller engagerar oss i specifika intressegemenskaper på nätet. Bokens författare vill få oss att överge diverse förenklade ? men seglivade ? föreställningar om hur medier fungerar och istället börja reflektera över deras komplexitet och över ?spridbarhetens? roll. Kort sagt stimulera till nytänkande på området. Henry Jenkins är Provost?s Professor of Communication, Journalism, Cinematic Arts, and Education vid University of Southern California. Han har tidigare publicerat bland annat "Konvergenskulturen" (Daidalos 2008). Sam Ford är Director of Digital Strategy vid Peppercomm Strategic Communications och knuten till MIT:s Program in Comparative Media Studies och Western Kentucky University:s Popular Culture Studies Program. Joshua Green är strateg vid Undercurrent, en byrå för ditigala strategier i New York. Han har en doktorsexamen i mediestuder och har tidigare varit involverad i medieforskning vid bland annat University of Southern California och MIT.

De sociala medierna och nätverkskulturen håller på att förändra medielandskapet radikalt. Förändringen ställer olika aktörer ? inklusive vanliga Facebookanvändare och twittrare ? inför en rad besvärliga frågor som har med tolkningsföreträde, kontrollmöjligheter och moraliska gränsdragningar att göra. Därtill kommer att gränsen mellan att vara mediekonsument och medieaktör aldrig har varit så genomsläpplig som idag. Tänk till exempel på bestsellern "Femtio nyanser av honom", som ursprungligen publicerades som ?fan fiction? på nätet, eller "Mad Men"-karaktärernas spontant skapade bloggversioner. Medieforskarna Henry Jenkins, Sam Ford och Joshua Green tar i "Spridbar media" ett brett grepp om den här processen och belyser den ur en rad olika perspektiv. Boken handlar naturligt nog om sådant som medieekonomi, företagskulturer, distributionsformer och rättighetsfrågor. Men den handlar också ? och framför allt ? om vanliga människors möjligheter att påverka mediemiljön genom sin egen aktivitet. Om det vi direkt eller indirekt kan åstadkomma när vi delar någonting till våra Facebookvänner eller i vårt twitterflöde eller engagerar oss i specifika intressegemenskaper på nätet. Bokens författare vill få oss att överge diverse förenklade ? men seglivade ? föreställningar om hur medier fungerar och istället börja reflektera över deras komplexitet och över ?spridbarhetens? roll. Kort sagt stimulera till nytänkande på området. Henry Jenkins är Provost?s Professor of Communication, Journalism, Cinematic Arts, and Education vid University of Southern California. Han har tidigare publicerat bland annat "Konvergenskulturen" (Daidalos 2008). Sam Ford är Director of Digital Strategy vid Peppercomm Strategic Communications och knuten till MIT:s Program in Comparative Media Studies och Western Kentucky University:s Popular Culture Studies Program. Joshua Green är strateg vid Undercurrent, en byrå för ditigala strategier i New York. Han har en doktorsexamen i mediestuder och har tidigare varit involverad i medieforskning vid bland annat University of Southern California och MIT.