Sedan 1990-talet då stridigheter mellan grupperingarna Hells Angels och Bandidos inom mc-sfären uppstod har gängfrågan varit ständigt aktuell i såväl medier som i det politiska samtalet. Bakom de sedvanliga skildringarna av våldsamma uppgörelser, narkotikahandel och outlaw-kulturer finns dock sidor som mer sällan ges uppmärksamhet. Denna bok belyser sådana genom att ställa frågor om vilka personer det är som söker sig till gängen, vad de söker efter och framför allt hur deras avhoppsprocesser ser ut.

Väl inne i gängen möter medlemmarna en annan verklighet än de hade förväntat sig. Det broderskap som söktes är varken villkorslöst eller jämlikt. Med tiden korrumperas lätt relationerna vilket tillsammans med konflikter med konkurrerande gäng, fängelsevistelser och ansträngda relationer till familjen gör livet som gängmedlem svårt. Avhoppet är dock ingen enkel process och kan kräva ett omfattande stöd. Vad innebär det då att förändra sitt liv, identitet och manlighet för att fungera i samhället utanför gänget – på vanliga arbetsplatser, i privata relationer och i inte minst i rollen som omhändertagande pappa?

Med utgångspunkt från intervjuer med före detta gängmedlemmar och professionella porträtteras här en mångfacetterad bild, där gänget framstår som en kompenserande arena för framgång, gemenskap och manlighet – men också ett sammanhang som är svårt att befinna sig i och som man vill lämna.

Torbjörn Forkby är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Han har studerat gäng och arbetet med dem sedan 2005 och då ställt frågor kring gängens uppkomst och organisation, samt vägen in och ut från dessa sammanhang.

Jari Kuosmanen är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. I sin forskning har han ofta närmat sig frågor som berör könets och manligheters betydelse till social marginalisering och återanpassning, till exempel vid kriminalitet.

Henrik Örnlind är doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitet. Han arbetar med ett avhandlingsprojekt om svensk urbanpolitik och områdesbaserade insatser. Han har tidigare arbetat inom socialtjänsten med unga vuxna som befunnit sig i kriminella miljöer och gängsammanhang.

Sedan 1990-talet då stridigheter mellan grupperingarna Hells Angels och Bandidos inom mc-sfären uppstod har gängfrågan varit ständigt aktuell i såväl medier som i det politiska samtalet. Bakom de sedvanliga skildringarna av våldsamma uppgörelser, narkotikahandel och outlaw-kulturer finns dock sidor som mer sällan ges uppmärksamhet. Denna bok belyser sådana genom att ställa frågor om vilka personer det är som söker sig till gängen, vad de söker efter och framför allt hur deras avhoppsprocesser ser ut.

Väl inne i gängen möter medlemmarna en annan verklighet än de hade förväntat sig. Det broderskap som söktes är varken villkorslöst eller jämlikt. Med tiden korrumperas lätt relationerna vilket tillsammans med konflikter med konkurrerande gäng, fängelsevistelser och ansträngda relationer till familjen gör livet som gängmedlem svårt. Avhoppet är dock ingen enkel process och kan kräva ett omfattande stöd. Vad innebär det då att förändra sitt liv, identitet och manlighet för att fungera i samhället utanför gänget – på vanliga arbetsplatser, i privata relationer och i inte minst i rollen som omhändertagande pappa?

Med utgångspunkt från intervjuer med före detta gängmedlemmar och professionella porträtteras här en mångfacetterad bild, där gänget framstår som en kompenserande arena för framgång, gemenskap och manlighet – men också ett sammanhang som är svårt att befinna sig i och som man vill lämna.

Torbjörn Forkby är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Han har studerat gäng och arbetet med dem sedan 2005 och då ställt frågor kring gängens uppkomst och organisation, samt vägen in och ut från dessa sammanhang.

Jari Kuosmanen är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. I sin forskning har han ofta närmat sig frågor som berör könets och manligheters betydelse till social marginalisering och återanpassning, till exempel vid kriminalitet.

Henrik Örnlind är doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitet. Han arbetar med ett avhandlingsprojekt om svensk urbanpolitik och områdesbaserade insatser. Han har tidigare arbetat inom socialtjänsten med unga vuxna som befunnit sig i kriminella miljöer och gängsammanhang.

Sedan 1990-talet då stridigheter mellan grupperingarna Hells Angels och Bandidos inom mc-sfären uppstod har gängfrågan varit ständigt aktuell i såväl medier som i det politiska samtalet. Bakom de sedvanliga skildringarna av våldsamma uppgörelser, narkotikahandel och outlaw-kulturer finns dock sidor som mer sällan ges uppmärksamhet. Denna bok belyser sådana genom att ställa frågor om vilka personer det är som söker sig till gängen, vad de söker efter och framför allt hur deras avhoppsprocesser ser ut.

Väl inne i gängen möter medlemmarna en annan verklighet än de hade förväntat sig. Det broderskap som söktes är varken villkorslöst eller jämlikt. Med tiden korrumperas lätt relationerna vilket tillsammans med konflikter med konkurrerande gäng, fängelsevistelser och ansträngda relationer till familjen gör livet som gängmedlem svårt. Avhoppet är dock ingen enkel process och kan kräva ett omfattande stöd. Vad innebär det då att förändra sitt liv, identitet och manlighet för att fungera i samhället utanför gänget – på vanliga arbetsplatser, i privata relationer och i inte minst i rollen som omhändertagande pappa?

Med utgångspunkt från intervjuer med före detta gängmedlemmar och professionella porträtteras här en mångfacetterad bild, där gänget framstår som en kompenserande arena för framgång, gemenskap och manlighet – men också ett sammanhang som är svårt att befinna sig i och som man vill lämna.

Torbjörn Forkby är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Han har studerat gäng och arbetet med dem sedan 2005 och då ställt frågor kring gängens uppkomst och organisation, samt vägen in och ut från dessa sammanhang.

Jari Kuosmanen är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. I sin forskning har han ofta närmat sig frågor som berör könets och manligheters betydelse till social marginalisering och återanpassning, till exempel vid kriminalitet.

Henrik Örnlind är doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitet. Han arbetar med ett avhandlingsprojekt om svensk urbanpolitik och områdesbaserade insatser. Han har tidigare arbetat inom socialtjänsten med unga vuxna som befunnit sig i kriminella miljöer och gängsammanhang.