VEM ÄGER NATUREN? handlar om hur egendomsskyddet hanteras inom ramen för skyddet för naturen inom olika utvalda naturskyddande bestämmelser. Bland annat naturreservat, skogligt naturskydd, artskydd och strandskydd analyseras utifrån egendomsskyddets olika delar som hur det angelägna allmänna intresset manifesteras, hur proportionalitetsbedömningen sker och hur det resoneras i frågan om ersättning. Genom att granska hur äganderätten kan begränsas vid skyddet för naturen framkommer något om hur ägarens rätt att bruka, brukanderätten, ser ut i rättsordningen. Boken syftar därmed till att bidra till en utredning om en del av äganderätten och hur den faktiskt ser ut i rättsordningen. I den delen innehåller boken även ett fylligt historiskt avsnitt om synen på äganderätten genom tiderna, hur bruket av skogen begränsats och om regelrätterna. Boken föreslår i analysavsnittet en mer gemensam modell där alla olika ingrepp i äganderättens brukandedel kan ske på ett mer likriktat sätt än idag. Det gäller att få en mer samlad bevisprövning, proportionalitetsbedömning och ersättningsbestämning. En sådan modell bör kunna användas på alla typer av ingrepp i brukanderätten, oavsett vilken grund dessa har.

VEM ÄGER NATUREN? handlar om hur egendomsskyddet hanteras inom ramen för skyddet för naturen inom olika utvalda naturskyddande bestämmelser. Bland annat naturreservat, skogligt naturskydd, artskydd och strandskydd analyseras utifrån egendomsskyddets olika delar som hur det angelägna allmänna intresset manifesteras, hur proportionalitetsbedömningen sker och hur det resoneras i frågan om ersättning. Genom att granska hur äganderätten kan begränsas vid skyddet för naturen framkommer något om hur ägarens rätt att bruka, brukanderätten, ser ut i rättsordningen. Boken syftar därmed till att bidra till en utredning om en del av äganderätten och hur den faktiskt ser ut i rättsordningen. I den delen innehåller boken även ett fylligt historiskt avsnitt om synen på äganderätten genom tiderna, hur bruket av skogen begränsats och om regelrätterna. Boken föreslår i analysavsnittet en mer gemensam modell där alla olika ingrepp i äganderättens brukandedel kan ske på ett mer likriktat sätt än idag. Det gäller att få en mer samlad bevisprövning, proportionalitetsbedömning och ersättningsbestämning. En sådan modell bör kunna användas på alla typer av ingrepp i brukanderätten, oavsett vilken grund dessa har.

VEM ÄGER NATUREN? handlar om hur egendomsskyddet hanteras inom ramen för skyddet för naturen inom olika utvalda naturskyddande bestämmelser. Bland annat naturreservat, skogligt naturskydd, artskydd och strandskydd analyseras utifrån egendomsskyddets olika delar som hur det angelägna allmänna intresset manifesteras, hur proportionalitetsbedömningen sker och hur det resoneras i frågan om ersättning. Genom att granska hur äganderätten kan begränsas vid skyddet för naturen framkommer något om hur ägarens rätt att bruka, brukanderätten, ser ut i rättsordningen. Boken syftar därmed till att bidra till en utredning om en del av äganderätten och hur den faktiskt ser ut i rättsordningen. I den delen innehåller boken även ett fylligt historiskt avsnitt om synen på äganderätten genom tiderna, hur bruket av skogen begränsats och om regelrätterna. Boken föreslår i analysavsnittet en mer gemensam modell där alla olika ingrepp i äganderättens brukandedel kan ske på ett mer likriktat sätt än idag. Det gäller att få en mer samlad bevisprövning, proportionalitetsbedömning och ersättningsbestämning. En sådan modell bör kunna användas på alla typer av ingrepp i brukanderätten, oavsett vilken grund dessa har.