Hur ska barnets rätt till utbildning säkerställas när barnet inte kommer till skolan? Frågan aktualiserar en grundläggande rättslig spänning mellan skolplikten som en allmän skyldighet och utbildning som en individuell rättighet.

Avhandlingen förenar en rättsdogmatisk analys av skolplikt och barns rätt till utbildning med en empirisk studie av Skolinspektionens tillsyn. Särskild uppmärksamhet riktas mot hur skollagen och barnkonventionen förhåller sig till varandra och vilken betydelse skolplikten har för att förverkliga barnets rätt till utbildning. Fokus riktas också mot hur ansvarsutkrävande genom tillsyn sker i praktiken, genom en empirisk studie av 99 beslut från Skolinspektionen rörande elever med hög skolfrånvaro.

Avhandlingen bidrar med ny kunskap om skolpliktens utveckling och funktion i svensk rätt samt om dess betydelse för att förverkliga alla barns rätt till en likvärdig utbildning. Avhandlingen visar också att elevens möjligheter att utkräva rätten till utbildning genom tillsyn har försvagats över tid, trots att tillsynen ursprungligen presenterades som en central del av elevens rättsskydd i ett decentraliserat skolsystem.

Hur ska barnets rätt till utbildning säkerställas när barnet inte kommer till skolan? Frågan aktualiserar en grundläggande rättslig spänning mellan skolplikten som en allmän skyldighet och utbildning som en individuell rättighet.

Avhandlingen förenar en rättsdogmatisk analys av skolplikt och barns rätt till utbildning med en empirisk studie av Skolinspektionens tillsyn. Särskild uppmärksamhet riktas mot hur skollagen och barnkonventionen förhåller sig till varandra och vilken betydelse skolplikten har för att förverkliga barnets rätt till utbildning. Fokus riktas också mot hur ansvarsutkrävande genom tillsyn sker i praktiken, genom en empirisk studie av 99 beslut från Skolinspektionen rörande elever med hög skolfrånvaro.

Avhandlingen bidrar med ny kunskap om skolpliktens utveckling och funktion i svensk rätt samt om dess betydelse för att förverkliga alla barns rätt till en likvärdig utbildning. Avhandlingen visar också att elevens möjligheter att utkräva rätten till utbildning genom tillsyn har försvagats över tid, trots att tillsynen ursprungligen presenterades som en central del av elevens rättsskydd i ett decentraliserat skolsystem.

Hur ska barnets rätt till utbildning säkerställas när barnet inte kommer till skolan? Frågan aktualiserar en grundläggande rättslig spänning mellan skolplikten som en allmän skyldighet och utbildning som en individuell rättighet.

Avhandlingen förenar en rättsdogmatisk analys av skolplikt och barns rätt till utbildning med en empirisk studie av Skolinspektionens tillsyn. Särskild uppmärksamhet riktas mot hur skollagen och barnkonventionen förhåller sig till varandra och vilken betydelse skolplikten har för att förverkliga barnets rätt till utbildning. Fokus riktas också mot hur ansvarsutkrävande genom tillsyn sker i praktiken, genom en empirisk studie av 99 beslut från Skolinspektionen rörande elever med hög skolfrånvaro.

Avhandlingen bidrar med ny kunskap om skolpliktens utveckling och funktion i svensk rätt samt om dess betydelse för att förverkliga alla barns rätt till en likvärdig utbildning. Avhandlingen visar också att elevens möjligheter att utkräva rätten till utbildning genom tillsyn har försvagats över tid, trots att tillsynen ursprungligen presenterades som en central del av elevens rättsskydd i ett decentraliserat skolsystem.